Svenskt genombrott i stamcellsforskning

Svenska forskare har gjort ett genombrott i stamcellsforskningen. De har gjort nya fynd som visar&nbsphur och&nbspvarför omogna celler utvecklas till insulinproducerande celler. Professor Henrik Semb, som leder forskargruppen i Lund, menar att de nya rönen är i världsklass.
– Man kan säga att det är forskningsresultat som skulle kunna stå i läroböcker i framtiden. Det är absoluta genombrott inom grundforskningen, säger Henrik Semb.

Forskarna i Lund har gjort två grundläggande fynd. Dels vet de nu hur rör bildas i organ där de fyller en livsviktig funktion, till exempel i njurar, lungor och blodkärl. Dels har forskarna funnit att den här rörbildningen hänger samman med hur omogna celler, det vill säga stamceller, utvecklas till celler med en speciell funktion. För att stamcellsforskningen ska kunna leda till nya, och effektiva behandlingsmetoder måste forskare förstå vad som får en cell i ett foster att bli till exempel en insulinproducerande cell.

Henrik Semb menar att fynden inte bara är viktiga för att hitta en botande behandling för diabetes, utan den utvecklingsprocess som forskarna nu beskriver sker sannolikt i samtliga organ. Det handlar om helt ny kunskap som kan vara nyckeln till hur man ska styra stamceller till att bli exempelvis insulinproducerande.
– I slutändan är det ju det vi är ute efter, för att kunna bota typ 1-diabetiker i framtiden, med transplantationer av sådana här celler, säger Henrik Semb.

Enligt Semb kommer de nya fynden att leda till väldigt konkreta handlingar i framtiden.
– Inom en tioårsperiod ska vi ta det till patienter. Det är väldigt viktigt att man samverkar mellan grundforskare och kliniska forskare, för att ta fram den här typen av terapier. Det är helt nya sätt att jobba på, som man aldrig tidigare har gjort, säger Henrik Semb, professor i funktionell genetik.