Svensk diabetesvård - långt ifrån att vara personcentrerad
ALMEDALEN: Typ 2-diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar. I dag beräknas närmare en halv miljon svenskar ha sjukdomen. Många har typ 2-diabetes utan att veta om det och ytterligare ett okänt antal personer har ett förstadium till sjukdomen.
Svensk diabetesvård har allvarliga brister som leder till onödigt lidande för patienterna. Det visar resultat från den omfattande patientundersökningen Diabetes-kollen.se, som genomförts av Netdoktor i samarbete med patientorganisationerna Storstockholms Diabetesförening och Diabetesorganisationen i Sverige.
Sjukdomen upptäcks av en slump
Anders Ekholm, ordförande i Storstockholms Diabetesförening presenterar resultaten från undersökningen under seminariet “Varför lämnas personer med typ-2 diabetes vind för våg?”. Undersökningen visar att patientutbildning förbises, vården missar att kontrollera patienternas fötter och att sjukdomen upptäcks av en slump för sju av tio patienter, exempelvis i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. – Resultaten visar att vården av personer med typ 2-diabetes inte är i närheten av att nå upp till de målnivåer som Socialstyrelsen slagit fast, säger Anders Ekholm. Thomas Magnusson, ordförande i Diabetesorganisationen i Stockholm, är en av de vars typ-2 diabetes upptäckte av en slump. – Jag sökte vård för en helt annan sak, men så började jag och min läkare att resonera och så sa han att det kan vara diabetes. Jag tog en del prover och när svaren kom så visade det sig vara typ-2 diabetes, säger han.Överraskad av provsvaren
Trots att både Thomas pappa och farfar hade typ-2 diabetes så blev han överraskad när provresultaten kom. – Jag hade ju sett min pappa som tagit insulinsprutor men trodde väl inte riktigt att jag skulle få sjukdomen. Jag blev uppriktigt förvånad att det inte slog mig alls att det var typ-2 diabetes, berättar Thomas.. Det här var 2006. Thomas Magnusson blev bekymrad över att ha diabetes. – Just då kände jag mig väldigt ensam. Jag blev inte erbjuden en patientutbildning och inte heller någon uppföljning. Men två saker förstod jag ganska direkt. Ett, jag behövde gå ner i vikt och har sedan dess gått ner någonstans mellan 13-14 kilo. Det andra är att jag behövde bli mer fysiskt aktiv. Att han även behövde se över sin kost förstod han långt senare, men såhär i efterhand önskar han att den informationen kommit mycket tidigare. – Det hade kunnat ske tidigare om jag hade fått en patientutbildning och en tätare dialog med sjukvården, säger han. Thomas fick ta ansvar över sitt liv och sin behandling och fick i början själv leta sig fram till väldigt viktigt information och kunskap. Idag är han dock nöjd med den vård och behandling han får. Det förklarar han med vårdens ökade kunskap om typ-2 diabetes och framförallt för att han idag har en duktig diabetesläkare och diabetessjuksköterska som han har en tät dialog med.Typ-2 diabetes kan ge andra följdsjukdomar
För en person med typ-2 diabetes är det viktigt att hålla blodsockernivåerna låga för att inte riskera att få andra följdsjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, ögonsjukdomar och såriga fötter. – Som patient är det en oro man bär med sig. Om jag ser till mig själv så har jag en ganska bra fotstatus och jag har fått visa fötterna. Däremot fungerar ögonbottenfotograferingen sådär och mina hjärt-kärlvärden har vi kontrollerat vissa gånger. Just nu känner jag mig ganska trygg. Men jag möter ofta patienter som dessvärre inte känner sig trygga, säger Thomas.Pre-diabetes förenat med hjärt-kärsjukdomar
Förutom att närmare en halv miljon svenskar lever med typ-2 diabetes så har även uppskattningsvis 150 000 svenskar, typ 2-diabetes utan att veta om det. Ytterligare ett okänt antal personer har ett förstadium till sjukdomen, så kallad pre-diabetes. Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet, poängterar vikten av att även hitta riskpatienterna i ett tidigt skede. – Även pre-diabetes är förenat med hjärt-kärlsjukdomar. Det finns mycket inom svensk diabetesvård som vi behöver bli bättre på, säger Kerstin Brismar. Hon lyfter fem viktiga punkter. Det är att öka kunskapen om diabetes till såväl professionen som till patienterna. Identifiera riskpatienterna och fokusera på de patienter som har hög risk att få komplikationer. Alla patienter behöver inte täta besök med vården men de som behöver det ska få det. Och slutligen införandet av en livsstilscoach som ska hjälpa patienterna att förändra livsvanor och ge patienterna ett kontinuerligt stöd i det.Sverige restriktiva med nya mediciner
Sverige skiljer sig åt från många andra länder. Vi sätter exempelvis in insulin mycket tidigare än andra, men är mer restriktiva vad gäller insättningen av nya läkemedel. – I grannlandet Finland har man till exempel en generösare attityd till nya läkemedel, vilket vi inte har. Här är vi mer restriktiva och personligen tycker jag vi sätter in insulin för tidigt. Insulin är ett skafferihormon som gör att vi går upp i vikt. Den ökade vikten i sig är en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, säger Kerstin Brismar.“Måste ge patienter rätt förutsättningar”
Ingen region i landet har klarat målen för diabetesvården. Är de för tuffa eller har svensk diabetesvård inte gjort sitt jobb?
– Det går att nå målen hos 80-90 procent av patienterna genom att ge dem rätt förutsättningar med förändrade kostvanor, motion, mindre stress och nya levnadsvanor. Men vi behöver också stötta primärvården och strukturera vården, säger Kerstin Brismar. Marie Morell, (M) ordförande i Svenska sjukvårdsdelegationen SKL; konstaterar att svensk diabetesvård har en hel del att göra. – Primärvården är en fantastisk verksamhet, men de ska samtidigt kunna så mycket. Vi behöver bli bättre på att få ut ny kunskap men också systematisera det här på ett bättre sätt. Vi behöver nationell kunskapsstyrning, standardiserade vårdförlopp även inom kroniska sjukdomar och det här tänker jag är ett område där det kan fungera, men även digitala beslutsstöd, säger Marie Morell. Mia Frisk, (KD), ordförande för beredningen för primärvård och äldreomsorg SKL, menar att svensk sjukvård måste jobba mer strukturerat med till exempel hälsosamtal. Hälsosamtalet ska handla om livsstilsförändringar, hur man ska hålla sitt blodsocker i schack och undvika följdsjukdomar. Men hon menar också att svensk sjukvård måste bli bättre på att använda den digitala tekniken. – Vi är många som går runt med en sån här klocka, säger hon och pekar på handleden. – Den mäter mina steg, puls och mycket mer. Andra klockor har en knapp som mäter blodsockernivån. Hur ska vi på ett smidigt sätt få in all den här datan i hälso-sjukvårdssystemet, säger Mia Frisk.Screena patienter för att tidigt hitta diabetiker
Prediabetes är ett tillstånd där man har lätt förhöjda blodsockervärden. Prediabetes är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Anders Ekholm tycker man ska screena patienterna för att hitta diabetes i ett tidigt skede och framförallt pre-diabetiker som man skulle kunna sätta åtgärder på. – Det är så många som inte vet om att de har diabetes och då kan man inte vidta åtgärder och man vet då inte heller om att man måste ändra sin livsstil. Den här gruppen som blir sent upptäckta, de får ganska mycket senkomplikationer redan tidigt i sin diagnos, avlsutar Anders Ekholm.
Kommentera denna artikel
Varför tar man bort Repagliniden för att sätta in mer insulin istället. Nu har jag fått Janumet 50/mg/1000 mg 2 tabl. dagligen. Metforminet och Repagliniden tog jag 3 gånger/dag. Känner mig inte OK med den nya medicineringen.
I det här sammanhanget vore det bra att få siffror på blodsockervärdet så att man får veta prediabetes värden etc
Bra att ni skriver om diabetes, har själv typ 2, håller med att uppföljning fungerar dåligt. Åt först metformin, men tar insulin idag. Känner att när det gäller forskningen om diabetes, så prioriteras människor med typ 1, medan vi med typ 2 hamnar i skuggan. Och Speciellt Göteborgs Kommun, försöker spara in pengar, istället för att erbjuda nyare lösningar för diabetes.
Inga har kommenterat på denna sida ännu