Insulinbehandling vid infektioner
Vid infektionssjukdomar ökar insulinbehovet och därmed behovet av frekventa mätningar av plasmaglukos.
Insulinbehovet ökar
Insulinbehovet ökar i regel i samband med febersjukdomar och andra allvarliga akuta sjukdomar. Det beror på att det frisätts stresshormoner i kroppen. I värsta fall kan det leda till diabetisk ketoacidos. Man brukar säga att insulindosen då bör ökas med 25 % per grad över 37,5 °C. Men i stället för att använda sig av så oprecisa mått bör en eventuell tilläggsbehandling med insulin baseras på egenmätningar av plasmaglukos. För vissa personer kan behovet vara betydligt högre i samband med infektioner.
Mät plasmaglukos och kontrollera urinen
Personer som har har diabetes och behöver insulin bör i samband med feberperioder mäta plasmaglukos ungefär var tredje timme. Det är också viktigt att bedöma om det har bildats ketoner i blodet, som är ett tecken på en allvarligare rubbning i kroppens glukosomsättning.
När bör man ta extra insulin?
Om plasmaglukos är högre än 15 mmol/L utan ketoner i blodet bör man ta en dos med 2–8 E snabbverkande insulin. En ny dos tas var tredje timme tills plasmaglukos ligger under 15. Om plasmaglukos är högre än 15 och det samtidigt finns ketoner i blodet bör man kontakta akutsjukvården.
Även vid behandling med flera injektioner och insulinpumpsbehandling är det glukosvärdena som avgör om det finns ett behov av att justera doserna.
Diarré och kräkningar
Det kan vara svårt att veta vilka insulindoser som är de rätta vid diarré och kräkningar. Det kan löna sig att ta insulin efter att man har ätit så att du ser hur mycket av maten du får i dig.
Ofta tas för lite näring upp i tarmen vid mag-tarminfektioner och många får problem med lågt blodsocker. Därför kan man behöva sänka insulindosen vid sådana infektioner. Kroppen kan ha nedsatt behov av insulin även när infektionen har gått över. Det beror på att insulinkänsligheten har ökat, vilket betyder att insulinet har kraftigare verkan än vanligt.
Vid diarré och kräkningar:
- Fortsätt med samma basaldos eller dos med långtidsverkande insulin, eller minska eventuellt denna något.
- Drick mycket vatten.
- Mät plasmaglukos varje timme. Om plasmaglukos är för högt reglerar du det med snabbverkande insulin.
- Om du varken får behålla mat eller vätska eller om du får symtom på allt för högt blodsocker eller ketoner i blodet (ketoacidos/syraförgiftning), bör du kontakta sjukhuset. Då kan det hända att du behöver intravenös vätskebehandling (gäller särskilt barn).
