Diabeteskontroll, typ 1

Hur bör kontrollen av diabetes gå till?

Diabetes mellitus är ett livslångt tillstånd med ökad risk för både akuta och sena diabetes-komplikationer. Grad av blodsockerkontroll är avgörande för om diabetes-komplikationer uppstår men även individuella faktorer spelar roll. Ju högre blodsockervärden desto större risk för diabeteskomplikationer, men även ett ostadigt blodsockervärde kan leda till ökad risk för komplikationer. Det är också viktigt att tidigt efter diagnos nå god kontroll av sitt blodsocker för att minska framtida risker med diabetessjukdomen.

Därför är det nödvändigt med god uppföljning med individanpassade och regelbundna kontroller för personer med diabetes.

Man skiljer mellan:

• Egenkontroll. 
• Kontroller på mottagningen med diabetes–teamet.

Egenkontroll

Alla personer med typ 1-diabetes ska kunna mäta sitt blodsocker. Behovet av att mäta sitt blodsocker beror på hur högt eller ostadigt blodsockret är.

Utgångspunkten är mätningar:

• Före varje måltid.
• Till natten.

Vid behandling med insulinpump ska blodsockret mätas lika ofta.

Upp emot 70% av personer med typ 1–diabetes mäter sitt blodsocker med kontinuerlig glukosmätning.

Personer med diabetes bör föra diabetesdagbok.

Kontinuerlig glukosmätning (CGM)

Vid kontinuerlig (oavbruten) mätning av blodsocker registreras blodsockervärden från interstitialvätska (vävnadsvätska) i den subkutana (precis under huden) fettväven via en glykossensor som registrerar värden under hela dygnet.

Det finns två system:

• Realtids CGM (rtCGM) som ger ett sensorblodsockervärde var 5:e min (288 ggr/d).
• Intermittent (intervallvis) skanning CGM (isCGM/Freestyle Libre) som registrerar sensorblodsockervärden var 15:e min.

Dock behöver man skanna isCGM/Freestyle Libre sensorn för att dels samla data (kräver 3 scanningar per dygn) dels kunna se det aktuella blodsockervärdet.

Med CGM ser man utöver det aktuella blodsockervärdet också en trendpil som antyder om värdet sjunker eller stiger samt hastigheten av denna förändring. Man kan också värdera hur blodsockerkontrollen varit de senaste 1-2 veckorna. Allt detta gör det möjligt att fatta bra beslut och då blodsockervärden visas var 5-15:e minut beroende på fabrikat, ger detta också en möjlighet att addera kolhydrater eller justera insulindoserna för att skapa en så jämn blodsockerkurva som möjligt.

Risk för hypoglykemier (lågt blodsocker) kan minskas genom rtCGM då man kan få en förvarning av fallande blodsockervärden redan innan hypoglykemin uppstår. Detta sker med hjälp av analys av blodsockervärdet och en indikator (till exempel en pil) som anger trenden som sedan kan användas för att bedöma risken för utveckling av hypoglykemi.

Kontroller på diabetesmottagningen på sjukhus eller inom primärvården

Tillsammans med sitt diabetes–team, vanligen bestående av läkare/specialist i allmänmedicin och diabetessköterska bör man med jämna mellanrum få sin mätteknik kontrollerad och sin blodsockermätare kalibrerad (justerad). En felmarginal på ± 15 % mmol/l är acceptabelt för en blodsockermätare.

I regel bör dessa kontroller ske var tredje månad men kan glesas ut och ersättas med andra typer av uppföljning (t ex HbA1c prover, telemedicin etc) beroende på lokala och individuella förutsättningar.

Man bör då kontrollera:

• Blodsocker.
• Blodtryck.
• Vikt.
• HbA1c.
• Prov för blodfetter.
• Prov för njurfunktion.
• Omständigheter som patienten vill ta upp.

Årskontrollen registreras i nationellt kvalitetsregister (NDR). Förutom det som står ovan bör man fokusera på:

• Nytillkomna diabetes-komplikationer.
• Undersökning av fötterna vad gäller cirkulation, hudskador och nervskador i fötterna.
• Urinundersökning som innefattar mikroalbuminuri (albumin/kreatinin kvot).

Kontroll hos ögonläkare är anpassat till individens behov och rekommenderas vartannat till vart 5:e år vid typ 1-diabetes beroende på blodsockerkontroll, befintliga ögonbottenförändringar och övriga riskfaktorer för retinopati (diabetesrelaterade skador i näthinnan).

Vad är HbA_1c?

HbA1c är en förkortning för glykolyserat hemoglobin A1. Hemoglobin är ett syrebärande protein som finns i de röda blodkropparna. En liten andel av hemoglobinet har socker irreversibelt (oåterkalleligt) bundet till sig. Den andelen stiger om blodsocker är förhöjt under en längre period. De sista 6-8 veckorna har störst påverkan på HbA1c. Glykolyserat hemoglobin A1 är därför ett bra mått på blodsockerregleringen under sista 3-månaders perioden.

Behandlingsmål

Följande individanpassade behandlingsmål eftersträvas:

Under 80 år

• Fastande blodsocker bör ligga mellan 4,5 och 6 mmol/l.
• Blodsockret under dygnets övriga tid bör vara 4,5–10 mmol/l.
• Det motsvarar ett HbA_1c som är lägre än 52 mmol/mol.

Över 80 år

• Fastande blodsocker bör vara 6–9 mmol/l.
• Blodsockret under dygnets övriga tid bör vara 6–12 mmol/l.
• Det motsvarar ett HbA_1c som är lägre än 75 mmol/mol.
• Hypoglykemier (lågt blodsocker) bör undvikas
• Hos mest sjuka äldre (MSÄ) bör man sträva efter att undvika blodsocker över 15 mmol/l