Fem vanliga frågor om diabetes – här är svaren 

Vad är diabetes och varför uppstår sjukdomen?

För att våra kroppar ska fungera behöver de energi. När vi ätit mat sätter matspjälkningsprocessen igång och omvandlar en stor del av födan till glukos som kan tas upp av våra tarmar. Glukosen hamnar sedan i blodomloppet och transporteras till kroppens alla organ och vävnader, där används det sedan som bränsle av kroppens celler eller lagras till ett senare tillfälle. Glukos som cirkulerar runt i blodet kallas också för blodsocker. 

Kroppens cellerna kan dock inte ta upp glukosen på egen hand, utan måste ta hjälp av ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln, insulin. Insulin är som en nyckel som gör att glukos kan komma in i cellerna. När glukos strömmar in i cellerna sjunker glukosnivån i blodet igen. Hos personer med diabetes fungerar inte den här processen som den ska.

Vid typ 1-diabetes, som också kallas för autoimmun diabetes, förstör kroppens eget immunförsvar de insulinproducerande cellerna som finns i bukspottkörteln. Det leder i sin tur till att det blir brist på insulin. Finns det ingen insulin kan inte kroppens celler ta upp glukos vilket leder till höga glukosnivåer i blodet. Celler i muskler, hjärna och andra organ får ingen energi vilket kan vara farligt för kroppen. En person med typ 1-diabetes måste därför tillföra insulin med hjälp av insulinpenna eller insulinpump. 

Vid typ 2-diabetes produceras insulin, men insulinproduktionen kan antingen vara otillräcklig, eller så är insulinets effekt sämre än vanligt. Oftast är det till och med en kombination av båda. Man brukar säga att kroppen är mindre känslig för insulin, vilket också kallas för insulinresistens.

Resultatet för både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är att man får för mycket socker i blodet. Diabetessjukdomarna skiljer sig dock åt på flera viktiga punkter, bland annat på hur de uppstår och hur de behandlas. 

Vad händer om man har för högt blodsocker under längre tid?

Om man har högt blodsocker under lång tid kan man få skador på kroppens blodkärl och nerver, vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar och skador på fötter, ögon och njurar. Blindhet och amputation var till exempel vanliga komplikationer hos folk med diabetes innan dagens effektiva behandlingar fanns. 

De flesta komplikationer som kan uppstå är oåterkalleliga, därför är det viktigt att förebygga dem. En god blodsockerkontroll minskar risken för diabetes-komplikationer. 

Läs också:

• Senkomplikationer vid diabetes

• Ögonkomplikationer vid diabetes

• Diabetes och njurskada

• Diabetesneuropati 

Mycket förhöjt blodsocker kan leda till syraförgiftning 

Har man ett mycket förhöjt blodsocker under flera timmar till flera dagar kan man drabbas av ett akut och livshotande tillstånd som kallas diabetes ketoacidos. 

När cellerna inte får någon energi – på grund av att det inte finns insulin som hjälper kroppens celler att ta upp socker från blodet – börjar de istället förbränna kroppsfett. Om det förbränns mycket fett bildas en typ av syror som kallas för ketoner. För mycket ketoner i blodet ger surt blod som i sin tur leder till en syraförgiftning, ketoacidos. Ketoacidos kan göra att personen blir omtöcknad och mycket sjuk. Tillståndet behöver akut sjukvård. 

Ketoacidos kan vid typ 1-diabetes orsakas av att man av någon anledning slutat ta sitt insulin, att insulindosen inte justerats vid en infektion, att man fått en allvarlig skada eller att ens insulinpump inte fungerar som den ska. Ketoacidos kan också uppstå hos personer som ännu inte diagnostiserats och som därför inte fått behandling för sjukdomen. 

• Här kan du läsa mer om ketoacidos

Hur många olika diabetes-sjukdomar finns det?

Förutom typ 2-diabetes och typ 1-diabetes finns också mindre vanliga diabetessjukdomar, exempelvis sekundär diabetes, graviditetsdiabetes, LADA och MODY. 

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes drabbar i regel barn och ungdomar, men även vuxna och äldre kan få sjukdomen. Sjukdomen debuterar oftas mycket plötsligt med högt blodsockervärde. Vanliga symtom vid debut är nedsatt allmäntillstånd, ökad törst, ökad urinproduktion, viktnedgång, omtöcknad eller i värsta fall koma. 

Varför vissa drabbas av typ 1-diabetes är inte helt klarlagt. Det finns en ärftlig komponent, som dock är liten. Men man misstänker också att det är något i den drabbades miljö som utlöst immunsystemets attack mot de egna insulinproducerande cellerna, till exempel en virusinfektion.

• Här kan du läsa en längre text om typ 1-diabetes

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes kallades tidigare för åldersdiabetes, då sjukdomen är vanligare med stigande ålder. Men idag har det blivit allt vanligare att även yngre personer drabbas av typ 2-diabetes. 

Orsaken till typ 2-diabetes tros vara en kombination av ärftlighet och livsstil. Övervikt, särskilt bukfetma, i tillsammans med lite fysisk aktivitet ger en betydligt ökad risk för typ 2-diabetes. 60–70 procent av dem som utvecklar typ 2-diabetes är överviktiga och sjukdomen är kronisk. 

Det är vanligt att typ 2-diabetes inte ger några symtom till en början och sjukdomen upptäcks därför ofta av en slump i samband med ett annat vårdbesök. Vid höga sockerhalter kan man känna sig trött, få försämrad syn, kissa mycket eller få klåda i underlivet.

• Här kan du läsa en längre text om typ 2-diabetes

Prediabetes

Prediabetes är ett tillstånd där man har lätt förhöjda blodsockervärden, vilket ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Förhöjt glukosvärde i blodet är dock bara en av flera riskfaktorer som ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes, därför är det viktigt att inte bara titta på glukosvärden. Har man däremot också något av nedanstående riskfaktorer ökar risken ytterligare:

• rökning

• förhöjt blodtryck

• förhöjda blodfetter

• övervikt eller fetma

• otillräcklig fysisk aktivitet

Risken att utveckla prediabetes ökar vid övervikt, för lite fysisk aktivitet, ärftlighet för typ 2-diabetes, hög ålder och tidigare graviditetsdiabetes. Bra livsstilsförändringar kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes, såsom rökstopp, goda kostvanor och tillräcklig fysisk aktivitet.

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult) 

LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult) är en diabetessjukdom som har likheter med både typ 1 och typ 2-diabetes. Som namnet antyder är sjukdomen autoimmun, likt typ 1-diabetes. 

Till skillnad från typ 1-diabetes är det dock främst äldre som drabbas av LADA, vid typ 1-diabetes drabbar oftast barn och unga. Sjukdomsförloppet är dessutom både långsammare och mildare vid LADA, och kan därför till en början misstas för typ 2-diabetes. Insulinproduktionen avtar dock betydligt efter hand och de flesta behöver insulinbehandling inom några år. En korrekt diagnos från början är därför att önska så inte insulinbehandlingen inte fördröjs i onödan. 

MODY

MODY (Maturity Onset Diabetes in the Young) är ett samlingsnamn för flera former av ärftlig diabetes som i regel debuterar före 25-års ålder. Hittills har man funnit sex MODY-varianter. 

Ärftlighet är en riskfaktor för all typ av diabetes, men vid typ 1 och typ 2-diabetes är det flera gener i kombination med miljöfaktorer som ligger bakom sjukdomsutvecklingen. Vid MODY beror det istället på en enskild mutation i en gen. 

Alla MODY-typer innebär att man har förhöjda blodsockernivåer, men vilken behandling man behöver beror på vilken MODY-typ man har. För vissa former behövs behandling med insulin, för andra mildare MODY-former krävs ingen behandling alls.

Graviditetsdiabetes

Under en graviditet blir kroppen mindre känslig för det blodsockersänkande hormonet insulin, det gör att behovet av insulin ökar. Om kroppen då inte kan producera tillräckligt med insulin kommer blodsockervärdena bli höga. Det brukar då kallas för graviditetsdiabetes.

Risken för graviditetsdiabetes kan vara högre om man har en nära släkting som har typ 1- eller 2-diabetes, om man är överviktig eller tidigare haft graviditetsdiabetes. Diabetesformen går att behandla och försvinner oftast efter förlossning, men hälften av de som drabbas utvecklar typ 2-diabetes inom en tioårsperiod efter förlossningen. Grundläggande för alla former av diabetes under graviditet är att man ska ha en anpassad kost, daglig fysisk aktivitet och att avstå från tobak. 

• Läs mer om diabetes under graviditet här!

Sekundär diabetes

Sekundär diabetes är diabetes som uppkommit på grund av en skada eller en annan hormonsjukdom.Sekundär diabetes kan exempelvis uppstå efter en inflammation i bukspottkörteln (där insulin produceras), eller efter att bukspottskörteln tagits bort kirurgiskt för att behandla cancer. Diabetessjukdomen kan också uppstå i samband med vissa behandlingar, såsom högdosterapi med steroider. Sekundär diabetes kan dock försvinna om den bakomliggande sjukdomen behandlas.

Hur behandlar man diabetes?

Eftersom diabetessjukdomarna är olika, behandlas de även på lite olika sätt. Gemensamt för all diabetesbehandling är att man bör minska sina ohälsosamma levnadsvanor och istället äta hälsosam kost, röra på sig (fysisk aktivitet) och avstå från tobak. Är man överviktig är det också bra att gå ner i vikt för att minska insulinresistensen och därmed minska behovet av insulin, det gäller framför allt vid typ 2-diabetes. 

Därför är fysisk aktivitet bra vid diabetes

Fysisk aktivitet minskar blodsockernivån och kan göra att blodsockret sjunker snabbare. Hos personer med typ 2-diabetes är fysisk aktivitet en mycket effektiv metod för att öka insulinkänsligheten. För personer med typ 1-diabetes kan fysisk aktivitet bidra till ett minskat insulinbehov. 

Fysisk aktivitet ger även lägre blodtryck, lägre LDL-kolesterol (kolesterol som anses vara skadlig) och ökar ämnesomsättningen och bidrar därmed till lägre fettmassa i kroppen samt viktnedgång. 

OBS! För personer med typ 1-diabetes (eller andra som behandlas med insulin) kan fysisk aktivitet öka risken för lågt blodsocker (hypoglykemi) och i enstaka fall även högt blodsocker (hyperglykemi).. Därför är det viktigt ha god kunskap om hur man ska mäta sitt blodsocker och hur man ska reglera sin insulindos, så man inte riskerar att få för stor eller för liten dos insulin.  

Läs mer här:

• Typ 2-diabetes och fysisk aktivitet

Därför är hälsosam kost bra vid diabetes

Genom att äta hälsosammare och anpassa energiintaget kan man skjuta upp behovet av läkemedel och minska risken för följdsjukdomar. För vissa med typ 2-diabetes kan bra kost och träning ge sådan effekt att de inte behöver någon läkemedelsbehandling alls. 

Har man typ 1-diabetes kommer man dock alltid behöva insulin. Men bättre kostvanor minskar som sagt också risken för andra och komplikationer som är vanliga vid diabetes.

Hitta en kosthållning som passar dig

Att lägga om sin kost behöver inte betyda att man börjar med en specifik diet. Det betyder att man gör klokare val för att må bättre under lång tid framöver. 

Vad du bör tänka på är att du ska hitta en kosthållning som fungerar för dig och att du gillar den mat du äter. Diabetes är trots allt en kronisk sjukdom och kostbehandling är ingen quick fix, men även små förändringar kan bidra till förbättrade blodsockernivåer.

• Här kan du läsa lite mer om diabetes och kost

Behandling med läkemedel vid diabetes vid typ 1-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 1-diabetes består av att kontrollera blodsockervärdet och att ta insulin via insulinpenna eller insulinpump. 

Läs mer:

• Diabeteskontroll, typ 1

• Insulinbehandling vid typ 1-diabetes

• Typ 1-diabetes, en översikt

Behandling med läkemedel vid typ 2-diabetes

Behandling vid typ 2-diabetes består framför allt av livsstilsförändringar (se ovan), men om det inte räcker för att sänka blodsockernivån kan läkemedelsbehandling behövas. 

Behandlingen av typ 2-diabetes skiljer sig från den vid typ 1-diabetes, eftersom bukspottkörteln vid typ 2-diabetes fortfarande klarar av att tillverka insulin. Läkemedel med olika verkningsmekanismer används vid typ 2-diabetes för att sänka glukosnivån och/eller höja känsligheten för insulin. Med tiden kan insulin behövas som läkemedel, men ofta kan man börja med andra typer av läkemedel först.

Läs också:

• Läkemedel vid typ 2-diabetes

• Insulinbehandling, typ 2-diabetes

Utvärdering av effekten av behandling

Målet med behandlingen är att minska glukosnivåerna i blodet över lång tid, samtidigt som man vill undvika mycket låga blodsockernivåer. Vid en diabeteskontroll utvärderas detta genom att titta på glukosvärden som man själv har tagit och genom att titta på det så kallade ”långtidsblodsockret”, HbA1c. Långtidsblodsockret analyseras i blodet och säger något om de genomsnittliga glukosvärdena den senaste månaden.

Finns det någon patientförening för mig med diabetes?

Ja, här nedan kan du hitta länkar till patientföreningarnas hemsidor. Hos dem kan du också hitta lokala föreningar, nära dig.

• Diabetesförbundet

• Storstockholms diabetesförening, SSDF

• Diabetesorganisationen i Sverige, DIOS

• Ung diabetes