Modern teknik underlättar för diabetiker

– Det händer fantastiskt mycket på den här fronten. Läkemedelsbranschen satsar mycket pengar på utveckling av ny teknik och på universiteten runt om i världen forskas det massor på just diabetes, så patienterna har all anledning att vara optimistiska, säger Jarl Hellman, diabetesläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Den som fick diabetes på åttiotalet kunde glädja sig åt vad som då ansågs som ett stort framsteg inom forskningen – blodsockermätning på egen hand genom att sticka sig i fingret. Mycket har hänt sedan dess och numera ses egen blodsockermätning som en självklarhet.

– Men många diabetiker, framför allt de med diabetes typ 1, tycker att det är ett stort hinder att behöva sticka sig i fingret hela tiden.

Därför läggs istället numera många forskningstimmar på hur man ska kunna minimera antalet stick. Arbetet har bland annat resulterat i en ny typ av blodsockermätning för diabetiker (CGM, Continuous Glucose Monitoring). En sensor sticks in i huden på magen eller överarmen och mäter hela tiden glukosmängden i vävnaden. Om blodsockervärdena sjunker för mycket eller skjuter i höjden varnar sensorn. Antalet stick blir också avsevärt färre, eftersom nålen kan sitta kvar i huden i en vecka. De enda stick i fingrarna som krävs är när sensorn ska kalibreras en eller två gånger om dagen. En annan variant av CGM-mätning kräver ingen kalibrering alls. Då får man visserligen inga varningar vid höga och låga blodsockervärden, men å andra sidan kan man själv läsa av blodsockret genom att föra en särskild monitor över nålen.

– Det är ett exempel på att vi går mot att säga ”goodbye” till fingertestning. Vi har sett en enorm rusch för att få testa den här metoden. Tyvärr finns det ännu inget inskrivet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring vilka diabetiker som ska få tillgång till denna nya variant av CGM, så om man får möjlighet att testa eller inte beror till stor del på vilket landsting man tillhör.

Testar olika sätt att ge kroppen insulin

Forskarna har även laborerat kring nya sätt för att ge diabetiker det insulin som deras kroppar inte själva producerar. Insulintabletter har länge varit hett efterfrågade men produkten behöver fortfarande finslipas, eftersom försök visat att kroppen inte tar upp insulinet lika bra via tablett som med exempelvis injektioner. Insulinplåster har också varit provats. Om plåstren godkänns i Sverige kan de användas istället för långtidsverkande insulin. Dessutom är en insulininhalator på gång. Flera andra projekt känns mer science fiction-artade men är likafullt i olika stadier av förverkligande. Vad sägs till exempel om en kontaktlins som mäter blodsockret i tårvätskan och insulinproducerande celler som transplanteras rakt in i det mänskliga ögat?

Också insulinpumparna utvecklas i snabb takt. I dagsläget behöver de programmeras för att skicka ut rätt dos insulin vid varje måltid, men det tror Jarl Hellman snart kommer att ändras.

– Inom bara några år tror jag att vi kommer att ha automatiska insulinpumpar. Och redan nu finns sladdlösa pumpar som kan fjärrstyras och pumpar som kan stänga av sig och sluta ge insulin ifall man börjar få lågt blodsocker.

App kan överföra blodsockervärden till läkare

Den smarta mobiltelefonens intåg har öppnat för många andra nya möjligheter för diabetiker. Själv är Jarl Hellman inblandad i flera utvecklingsprojekt kring internet och smartphones.

– Vi ska bland annat testa om olika appar och en webbportal kan göra att patienterna får ett bättre omhändertagande från sjukvården. Via nätet ska de kunna få tips och råd och överföra sina blodsockervärden direkt till kliniken.

Tror du att vi till och med kommer att kunna bota diabetes inom en överskådlig framtid?

– Möjligen om man lyckas med stamscellsbehandlingar så att nya insulinceller bildas. Men jag tror inte att vi kommer att kunna bota diabetes inom en tioårsperiod. Däremot kommer vi att få mycket bättre hjälpmedel och behandlingsmöjligheter så att sjukdomen inte blir en lika stor börda.