”Ta tillbaka vardagsrörelsen”

Mai-Lis Hellénius utnämndes 2006 till professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet. Hon studerar hur olika livsstilsfaktorer, som fysisk aktivitet och matvanor, kan påverka hälsan och hon pekar på att en förändrad livsstil kan minska risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
– Det finns mycket kunskap idag om vikten att äta rätt och fysiskt aktivitet. Men sjukvården kan bli betydligt bättre på att jobba med förebyggande insatser för att en patient ska få en bättre livsstil. Det handlar om att i tidigt skede hitta varningssignaler samt att ge individuella råd och tips, säger Mai-Lis Hellénius.

Förebyggande arbete ger resultat

Hon menar att det tyvärr finns brister inom vården när det kommer till generella livsstilsfrågor. Men samtidigt påpekar hon att det även finns goda exempel.
– I Västerbotten har man till exempel lyckats få bukt med det stora antalet hjärtinfarkter, höga kolesterolvärden och antalet personer som röker. Sjukvården har tagit sitt ansvar och bjuder in 40-, 50- och 60-åringar till noggranna hälsokontroller. På så sätt har man även fått patienterna att själva vilja ta ansvar och ändra sin livsstil. Vi kan helt enkelt se att förebyggande åtgärder faktiskt ger resultat.

En av de största hälsofarorna som Hellénius ser är att svensken blivit allt mer stillasittande och inaktiv.
– Tyvärr rör vi oss allt mindre, många av oss har till exempel stillasittande jobb och har inte tid eller ork att träna. Viktigt att komma ihåg är att även de små ansträngningarna räknas och den så kallade vardagsmotionen, som till exempel en liten promenad, är av stor betydelse. Bristen på aktivitet är ett stort problem eftersom vi samtidigt ser att måltiderna är större och alkoholintaget ökar. Det är en förödande utveckling som vi måste försöka göra något åt, säger Mai-Lis Hell&eacutenius.

Även positiv utveckling

Samtidigt som det finns en viss oro för folkhälsan berättar hon att överviktskurvan&nbspfaktiskt har börjat plana ut i Sverige och antalet hjärtinfarkter har minskat. Men det finns socioekonomiska skillnader, där det tyvärr är de lågutbildade som är förlorarna.
– I öppna jämförelser kan vi se att det är lågutbildade som röker mer, rör sig mindre och i högre grad är överviktiga. Vad detta beror på är svårt att ge något konkret svar på men en tänkbar faktor kan vara att de med kortare utbildning får mer påfrestande jobb där de upplever lite kontroll och ständigt har någon annan som dikterar över dem. Sen är det många som lever under ekonomisk stress vilket är väldigt påfrestande både psykiskt och fysiskt.

Däremot vill hon hävda att alla människor, oavsett yrke eller social status har samma förutsättningar att lyckas.
– Min åsikt är att det går lika bra att hjälpa en högt uppsatt chef som någon arbetslös att ändra sin livsstil. Jag har så många fantastiska exempel på folk som uppnår sina uppsatta mål, oavsett deras bakgrund. Det handlar mer om att stötta och ge råd på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.

”Alla kan lyckas”

Ett vanligt problem som uppstår då en person vill ändra sitt sätt att leva och bryta mönster&nbspär att det blir för övermäktigt. Man kanske vill gå ner i vikt, sluta röka, dra ned på alkoholen, börja röra på sig mer osv. osv. Det blir för mycket på en gång och man ger inte sig själv förutsättningarna för att lyckas.
– Mitt bästa tips är att ta en sak i taget och att börja med något väldigt litet. Sätt upp oerhört små mål, så pass små mål så du känner att du kan lyckas. Känslan av att lyckas ger tillfredsställelse och precis som att en dålig vana ofta leder till en annan dålig vana gäller samma sak med goda vanor, det genererar i fler goda vanor. Så sätt ribban lågt till en början och ta dig vidare därifrån. Alla som vill kan lyckas med att ändra sin livsstil och få en bättre livskvalitet, avslutar Mai-Lis Hellénius.