Fördelar och nackdelar med en digitaliserad vård

Privata digitala vårdtjänstbolag får både höra hurrarop och utstå hård kritik. Vissa menar att det saknas vetenskapligt stöd för digitala diagnoser och att de lättillgängliga nätläkare ökar vårdkonsumtionen och samhällets vårdkostnader. Andra menar att de digitala vårdtjänsterna avlastar primärvården och att patienter som ofta besöker vården, såsom till exempel en person med en kronisk sjukdom, lättare och på ett mer flexibelt sätt kan hålla kontakt med sin vårdgivare.

Frågan lyftes bland annat under seminariet “Nätläkare i primärvården - ett hot eller en möjlighet för patienter med kroniska sjukdomar” under Almedalsveckan på Gotland 2019. Arrangör för seminariet var Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk.

David Nathanson, som är överläkare och ordförande i svensk förening för diabetologi, samt representant för Nationella diabetesteamet, menar att de fysiska mötena mellan patient och läkare inte går att ersätta. Samtidigt kan han se flera fördelar med digital vård – som ett komplement till det fysiska mötet.

Han tror också att vård för vissa kroniska sjukdomar, såsom diabetes som redan är väldigt digital, kan fungera bra i den digitala vården.

– Men när det gäller kroniska sjukdomar, så tror jag, att det är väldigt viktigt med kontinuitet och rätt kompetens. Det måste vara så att man träffar rätt person och samma person.

Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Västra Götaland tycker att det mesta är positivt med privata digitala vårdtjänstbolag. Samtidigt menar han att den digitala vården måste utvecklas både inom öppenvården och slutenvård. Som typ 1-diabetiker ser han själv många fördelar med digitaliseringen.

– Många gånger är det väldigt onödigt för mig att åka till läkarbesöken och träffas fysiskt. Jag åker först till vårdcentralen och tar mina prover. Sedan åker jag till lasarettet och sitter face to face med läkaren och tittar på en dataskärm. Det kunde vi ha delat hemifrån, säger han och fortsätter:

– Så det är ju klart att jag känner frustration över att regionerna inte är snabbare på det här. Och det är ju också därför Kry och andra privata aktörer vuxit fram, privata aktörer är mer snabbfotade. Sedan finns det ju alltid aspekter som man kan titta på och se hur de kan utvecklas. Men i grunden är digitaliseringen något fantastiskt och något som vi lagstiftare måste möjliggöra en utveckling för, både i privat och offentlig sektor.

Nasim Farrokhina som är kvalitets- och forskningsdirektör på Kry tycker att många kritiker fastnar vid alla farhågor.

– Visst, man kan tro att det här dränerar resurser. Men som akutchef på SÖS, träffade jag samma patienter som jag idag träffar via videomöte. Där kostade de 3000 kronor och i ett videomöte kostar det idag 650 kronor, säger hon.

Hon säger att det är en produktutvecklingsresa och att möjligheterna är enorma.

– Så låt oss lösa ersättningsmodellerna, men låta bli att kasta bort lösningarna, säger Nasim Farrokhina

Daniel Forslund som är biträdande regionråd (L) i Region Stockholm och ordförande i Beredningen för digitalisering, SKL, är övertygad om att de digitala tjänsterna kommer göra störst skillnad för patienter som lever med kroniska sjukdomar, som till exempel diabetes. Han menar att man som patient kan få mer frihet då man kan få hjälp var man än befinner sig; i hemmet, på jobbet och på resande fot.

– Och det är så jag tänker mig, att vi ska integrera det här i vårdutbudet. Nu ska vi i SKL ta fram en studie till hösten för att se vilka avtalsformer som vi ska etablera, för att just komma bort från det här med att ett besök hos Kry studsar via Jönköping eller Sörmland, trots att man som patient är i Stockholm och läkaren också är i Stockholm. Vi vill ha en nationell lösning på det här, säger han.

– Vi vill skapa en ersättningsmodell som inte bara bygger på besöksersättning, utan på samma som en vårdcentral har en fast kapitering så ska vi kunna göra det även för de digitala vårdgivarna. För om de digitala vårdgivarna ska kunna ta hand om en diabetiker på sikt, så måste man också ha en fast ersättning som täcker den typen av kontinuitetsvård som vi har i resten av sjukvårdssystemet. Men det finns inte med i den här utomläns-modellen, och då måste vi hitta en ny avtalsform som fungerar till det, säger Daniel Forslund.

Han berättar också att man nu tittar på nationella listningsmodeller där man även skulle kunna lista sig digitalt.

– Man kanske kan ha en annan modell där vi kan ha den här fasta ersättningen som gör att vi skapar både kontinuitet, men också finansiell stabilitet för de här företagen. För om de ska investera i ny teknik och i de svåra patientgrupperna så krävs också en annan framförhållning från oss som bestämmer, säger Daniel Forslund.

Alla har inte möjligheten eller kunskapen

Alla har dock inte kunskap eller råd att ta del av den digitaliserade vården, menar David Nathanson, som är överläkare och ordförande i svensk förening för diabetolog.

– Man måste tänka på att det inte är alla som kan använda detta, det är många mellan 30-40 år som använder det, men det är bara några procent som är över 60 år.

Han menar även att det är väldigt få icke-svensktalande personer som använder dessa tjänster och att det finns stora socioekonomiska skillnader bland användare och icke-användare. Men där får David Nathanson lite mothugg från Nasim Farrokhina från Kry.

– Om vi nu pratar om Kry så pratar våra läkare 27 olika språk tillsammans. Och tittar vi på demografi så ser vi att det också finns representation från mer socioekonomiskt svagare områden, säger hon.

“Vilket är den bästa mötesformen för det här besöket?”

Johan Hultberg, riksdagsledamot, (M), Västra Götaland, stör sig på att man inom vården ibland kallar den digitala vården för ett komplement.

– Jag tycker istället att man ska ställa sig fråga: Vilket är den bästa mötesformen för det här besöket? Och många gånger är det ju digitalt. Då tycker jag att vården ska sluta resonera på det sättet, att de ska erbjuda det som en komplement. Istället kan de ställa sig frågan: “Hur vill Johan bli bemött och träffa mig som läkare?”

Han ser också att digitaliseringen skulle kunna bidra till positiva effekter för de regionala skillnaderna inom vården, då patienter i mindre kommuner också skulle kunna få tillgång till de specialister som finns i andra delar av landet.

“Är det etiskt riktigt att förvägra nio av tio den här möjligheten?“

Daniel Forslund, biträdande regionråd (L) i Region Stockholm och ordförande i Beredningen för digitalisering, SKL, säger att han blir lite frustrerad över att man ofta landar i att diskutera om vem som inte kan använda dessa tjänster.

– Om en av tio inte kan en digital tjänst, är det då etiskt riktigt att förvägra nio av tio att få den här möjligheten? Därför tänker vi i Stockholm att det här ska vara en valbarhetsform för patienterna. Du ska i varje situation kunna välja hur du vill kontakta vården. Ska det vara en chatt, ett videomöte, ett telefonsamtal eller ett fysiskt möte? Utifrån din situation väljer du det som passar dig bäst, säger Daniel Forslund.

– Vi ska inte låta det här vara ett undantag eller ett komplement i vården, utan faktiskt integrera det här på varje vårdcentral och klinik så att det blir en naturlig kontaktform, säger han.

David Nathanson, överläkare och ordförande i svensk förening för diabetologi, håller med. Men påpekar att det är viktigt att vårdgivare som ger digital vård även ska kunna ge fysiska möten och undersökningar som röntgen, EKG och ultraljud.

Nasim Farrokhina som är kvalitets- och forskningsdirektör på Kry säger att den traditionella vården och den digitala vården så småningom kommer mötas på mitten, men att det är en utvecklingsresa som kan ta lite tid. Det är dock på gång, menar hon.

Arrangör:

Nationella Diabetesteamet, Novo Nordisk

Medverkande:

David Nathanson, överläkare, ordförande, Svensk förening för diabetologi
Johan Hultberg, riksdagsledamot, (M) Västra Götaland
Daniel Forslund, biträdande regionråd, (L) Region Stockholm, ordf beredningen för digitalisering, SKL
Nasim Farrokhina, kvalitets- och forskningsdirektör, Kry
Göran Hägglund, moderator