Hjärnmetastaser

Vad är hjärnmetastaser?

Hjärnmetastaser orsakas av spridning av cancer via blodet till hjärnan från en primärtumör som finns någon annanstans i kroppen. Ungefär hälften av fallen sprids från lungcancer. Ofta har den som får hjärnmetastaser redan en känd cancer sedan tidigare, men i 15 procent av fallen med hjärnmetastaser upptäcks primärtumören först när hjärnmetastaserna ger symtom.

Årligen diagnostiseras cirka 65 000 nya cancerfall i Sverige. Cirka en av fem personer med cancer får hjärnmetastaser under sjukdomsförloppet. Förekomsten ökar eftersom förbättrad behandling har lett till längre överlevnad i cancer.

Symtom

Vanliga symtom är förlamning, kramper, mental förändring, huvudvärk, illamående, kräkningar och trötthet. Symtomen ökar ofta långsamt under veckor och månader, men de kan också uppstå akut i samband med blödning i metastas.

Hjärnmetastaser leder till ökat tryck inne i hjärnan, vilket orsakar huvudvärk, illamående, kräkningar och trötthet. Huvudvärken är ofta värst på morgonen och ökar gradvis i intensitet med tiden. Irritation av den omgivande hjärnvävnaden kan också förekomma, vilket kan leda till epileptiska anfall. Direkt skada på hjärnvävnaden kan ge förlamning, talsvårigheter, områden med nedsatt känsel eller koordinationssvårigheter.

Vid metastaser i pannloberna kan man se mentala förändringar som ohämmat beteende, nedsatt minne, bristande känslomässig kontroll, snabba humörsvängningar och förvirring. Metastaser i lillhjärnan orsakar ofta ostadighet, svår yrsel och kräkningar.

Orsak

De vanligaste primärtumörerna är lungcancer, bröstcancer, malignt melanom, njurcancer samt tjocktarms- och ändtarmscancer. Cirka 85 procent av hjärnmetastaserna finns i storhjärnan och 15 procent i lillhjärnan och hjärnstammen. Hos cirka 10 procent av cancerpatienterna är det centrala nervsystemet det enda stället där spridningen upptäcks, i resten finns metastaser på andra ställen i kroppen. Tre av fyra patienter med spridning till hjärnan har flera/många metastaser i hjärnan.

Diagnos

Typiska symtom och fynd vid undersökning gör att hjärnmetastaser eller hjärntumör kan misstänkas. Magnetkameraundersökning är den mest känsliga bilddiagnostiska undersökningen för att påvisa metastaser/tumörer i hjärnan.

Behandling av hjärnmetastaser

Vid enstaka hjärnmetastaser övervägs i första hand kirurgi eller stereotaktisk strålkirurgi. Multipla hjärnmetastaser behandlas ofta med helhjärnstrålbehandling tillsammans med systemisk behandling (särskilda läkemedel) eller kirurgi/strålkirurgi. Cytostatika kan övervägas när operation eller strålbehandling inte är möjlig.

För att få snabb effekt på symtomen ges alltid kortison vid hjärnmetastaser. Förbättring av symtomen märks ofta inom ett dygn vid kortisonbehandling. Om hjärnmetastaserna har lett till epileptiska kramper kan antiepileptiska läkemedel ges.

Prognos

Prognosen är tyvärr inte särskilt god vid hjärnmetastaser. Efter två år lever cirka 8 procent och efter fem år lever cirka 2,5 procent. Att endast ha ett fåtal hjärnmetastaser är förknippat med något bättre prognos.