Cancer

Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för olika cancersjukdomar som alla artar sig på olika sätt. Gemensamt är att sjukdomarna börjar med okontrollerad celldelning.

Okontrollerad celltillväxt

Cancer är okontrollerad tillväxt och spridning av celler. Det rör sig inte om en enda sjukdom utan om en grupp av sjukdomar som har det gemensamt att kroppen har tappat kontrollen över celldelningen. I kroppen pågår hela tiden tillväxt och celldelning. De flesta cellerna i kroppen byts ut med tiden. Vissa celler har väldigt kort levnadstid. De delar sig inom några timmar och stöts bort efter några dagar. Celldelningen och celltillväxten styrs av gener som startar och stoppar tillväxtprocessen. En del av dessa tillväxtkontrollerande gener kan drabbas av förändringar (mutationer) så att de förlorar sin styrfunktion. Celldelningen blir då okontrollerad. En godartad celltillväxt ger upphov till godartade tumörer som vårtor och polyper. Godartad innebär att tumören inte sprider sig. Men vid okontrollerad tillväxt kan några celler snabbt förändras så att de blir elakartade och börjar sprida sig.

Cancercellen

Kroppens organ är uppbyggda av olika typer av celler som har olika egenskaper beroende på vilken funktion de har. Det skapas hela tiden nya celler som ersättning för dem som skadas eller dör. Nya celler blir till genom att cellerna fördubblar sin arvsmassa, DNA, och delar sig i två celler. Vid cancer har dock ett fel uppstått, så att en okontrollerad celltillväxt sker. När cancercellerna fortsätter att dela sig sker en anhopning av cancerceller i organet där den okontrollerade tillväxten startade. Därmed bildas en cancertumör, och denna får namn från den typ av celler som delar sig okontrollerat – en okontrollerad tillväxt i tjocktarmscellerna kallas till exempel tjocktarmscancer.

Spridning, metastaser

Cancertumören kan sprida sig om celler lossnar och förs via lymf- eller blodkärlen till andra delar av kroppen. Tumören kan också tränga in i vävnad som inte är dess egen. På så sätt kan cancercellerna få fäste i frisk vävnad och bilda nya cancertumörer. Dessa tumörer kallas metastaser.

Vanligtvis tar det flera år för en elakartad tumör att bli stor nog att ge några symtom. När en cancertumör har spridit sig är den oftast obotlig. Behandling kan dock förlänga livet och förbättra livskvaliteten.

Orsak

Orsak eller ökad risk Det är fortfarande osäkert vilka orsaksfaktorer som ligger bakom de flesta cancersjukdomar. Istället för att prata om orsaker pratar man därför ofta om vad som kan ge ökad risk. Forskningen har visat att miljö, arv och livsstil är några faktorer som kan öka risken för vissa typer av cancer.

Virus, kemikalier och strålning är kända cancerframkallande faktorer. Tobaksrökning är den mest kända kemiska orsaken till cancer. Rökning ökar risken för flera tumörformer, som cancer i tungan, svalget, matstrupen, livmoderhalsen och urinblåsan. Solljus är den viktigaste strålningskällan och spelar en central roll vid utveckling av hudcancer. Det är dock inte så att alla som utsätts för dessa cancerframkallande faktorer får cancer. Men några av oss är mer sårbara än andra på grund av nedärvda, genetiska förhållanden.

Cancer i Sverige

Förekomst

• Uppskattningsvis kommer var tredje person att få cancer någon gång i livet.
• Under 2007 diagnostiserades 50 100 nya fall av cancer i Sverige. Ungefär lika många män som kvinnor drabbades.
• Prostatacancer var den vanligaste cancerformen bland män, med 8 870 nya fall under 2007.
• Bröstcancer var den cancerform som drabbade flest kvinnor, med 7 049 nya fall under 2007.
• Bland kvinnor och män sammantaget var tjocktarmscancer en vanlig cancerform, med 3 885 fall fördelat på de båda könen.
• Lungcancer var också en av de vanligaste cancerformerna, med 1 627 nya fall hos männen och 1 576 hos kvinnorna. Lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet, men samtidigt ökat stort bland kvinnor. Ökningen bland kvinnor speglar kvinnors ändrade rökvanor sedan 1950-talet. När det gäller hudcancerformerna skivepitelcancer, basalcellscancer och malignt melanom ses också en kraftig ökning de senaste decennierna.
• Cancer drabbar alla åldersgrupper, men särskilt äldre. Mer än 60 procent av dem som drabbades av cancer år 2007 var 65 år eller äldre.
• Cancer hos barn: Enligt Socialstyrelsen upptäcks i Sverige varje år cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 år. Drygt 40 procent av fallen utgörs av leukemier och lymfom, omkring 30 procent av hjärntumörer och en lika stor andel av andra cancerformer.
• Geografiska skillnader: Det finns stora geografiska skillnader vad gäller cancerförekomsten mellan Sveriges olika län. I huvudsak har storstadslänen högst förekomst av cancer.

Förväntad ökning

• Cancersjukdomarna förväntas öka med 26 procent fram till 2020 jämfört med 2001.
• Den ökade förekomsten beror framför allt på en ökande andel äldre i befolkningen – cancer blir vanligare med stigande ålder. Livsstilsfaktorer som övervikt, låg fysisk aktivitet och tobaksrökning finns också bland de faktorer som kan förklara ökningen.

Prevalens

• Fler och fler personer som har eller har haft en cancersjukdom lever i dag. Vid slutet av 2009 fanns cirka 410 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom i Sverige. Ännu fler är anhöriga till någon cancersjuk.
• I dag blir ungefär 60 procent av alla patienter botade från sin sjukdom, men resultaten varierar mycket mellan olika cancersjukdomar. Det finns stora variationer i dödlighet mellan de olika cancerformerna.

Hur ser överlevnadsutsikterna ut vid cancer?

Tidig diagnos och behandling är helt avgörande för prognosen. Dessvärre utvecklar sig de flesta cancersjukdomar obemärkt. När cancersjukdomen väl ger symtom har den ofta kommit så långt att den inte kan stoppas. Idag finns det hälsokontroller vars syfte är att kunna ställa en tidig cancerdiagnos: cellprover för att upptäcka livmoderhalscancer, mammografi för att upptäcka bröstcancer, undersökningar av blod i avföring som kan minska dödligheten i tarmcancer.

Bättre diagnostikmetoder, till exempel datortomografi och magnetkamera, gör att cancer ibland kan påvisas i ett tidigare stadium, viket ökar möjligheterna att bli botad genom operation. Nya behandlingsprinciper har förbättrat prognosen för en del cancerformer. Till det bidrar både läkemedelsutveckling, bättre operationsmetoder och mer ändamålsenlig strålbehandling.

Även vid obotlig cancer kan man idag erbjuda bättre behandlingar än förr. Smärtor och annat obehag kan behandlas på ett tillfredsställande sätt med smärtstillande och symtomdämpande medel. God näringstillförsel bidrar också till att förbättra livskvaliteten.

Cancer i siffror