Andningsbesvär (palliativ vård)

Definition

Lindrande behandling ges till patienter med obotlig sjukdom och kort förväntad livstid, ofta definierat som mindre än 9–12 månader. I huvudsak omfattar det av tradition främst patienter med cancersjukdom, men behandlingsprinciperna är relevanta även för andra sjukdomsgrupper, till exempel kroniska nedbrytande neurologiska sjukdomar samt svår hjärt- och lungsjukdom.

Andfåddhet är en subjektiv upplevelse. Det är en känsla av att inte få luft.

Förekomst

Mellan 40–80 % av alla cancerpatienter upplever andningsbesvär under sjukdomsförloppet. Sådana symtom är vanligast vid lungcancer eller cancerspridning till lungorna, och förvärras av ansträngning eller psykisk stress. Patienter med lungcancer har ofta dessutom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och är därför extra utsatta för andningsproblem. Vid amyotrofisk lateral skleros (ALS) är andningsbesvär ett mycket centralt problem, och behandlingen kräver särskilt kompetens (till exempel neurolog, lungläkare).

Orsaker

Andningssvårigheterna kan ha en rad orsaker. Cancersjukdomen kan i sig själv ge problem på grund av tumörvävnad i luftvägarna, tumörväxt i bröstväggen, ökad ansamling av vätska runt lungorna (pleuraexudat), kraftigt svullen hals på grund av ansamling av blod (Stokes krage, vena cava superior-stas), ökad mängd vätska i hjärtsäcken (perikardexudat) och vid ökad mängd vätska i buken (ascites). Även olika behandlingsformer kan påföra lungorna skada, som till exempel strålpneumonit, lungfibros, pneumothorax. Andra orsaker kan vara blodbrist (anemi), lunginflammation, ångest – hyperventilation, hjärtsvikt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL.

Diagnostik

Utredningens omfattning ska bedömas utifrån praktiska konsekvenser och vinst för patienten. Läkaren måste klargöra andningsbesvärens intensitet och karaktär, variation under dygnet och vid belastning, förekommer även hosta eller smärta? Vid den fysiska undersökningen måste läkaren bedöma lungor och luftvägar, är buken spänd (ascites), levern förstorad eller finns det andra orsaker till andningsbesvär? Blodvärdet och syrgassaturationen bör mätas och ofta gör man även en lungröntgen.

Behandling

Målet med behandlingen är att lindra, begränsa och förebygga andningsbesvär. Om möjligt bör behandlingen först och främst riktas mot bakomliggande orsaker, men i praktiken blir behandlingen ofta rent symtomlindrande. Om det finns möjlighet att behandla tumören med cellgifter, hormoner eller strålbehandling ska detta övervägas tidigt i behandlingen. Inläggning av stent och laserbehandling kan också vara aktuellt för enskilda patienter. Läkemedelsbehandling baseras på kunskap om hur man behandlar andra sjukdomstillstånd som ger lungsymtom. Det specifika som tas upp här är behandling av symtom, inte av grundläggande orsaker.

Läkemedelsbehandling

Det finns en rad alternativ till behandlingar vid bestämda komplikationer eller sjukdomar i lungor och luftvägar.

Morfin

Morfin eller annan stark opioid är förstahandsmedel vid svår andfåddhet där orsaken inte är en avstängning av luftvägarna. Hos en patient som inte står på morfin kan man börja med morfintabletter 5–10 mg x 6 eller långverkande morfinpreparat 20-40 mg per dygn, med lägre doser till äldre och patienter med njursvikt. Hos dem som redan använder morfin kan man lägga till 20–30 % av dygnsdosen. Alla opioider anses ha samma symtomlindrande effekt.

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är ångestdämpande och lugnande medel. Tas som tabletter och är förstahandspreparat vid behandling av ångestsymtom relaterade till andnöd, till exempel oxazepam 5-10 mg x 3.

Behandling med sprutor och infusion

Hos patienter som befinner sig i livets absoluta slutskede kan man behandla med en blandning av morfin och midazolam i smärtpump. Dosen justeras i förhållande till behovet, där målet är symtomlindring och inte sömn. I slutfasen, sista dygnet, kan man vid behov ge kompletterande doser av midazolam, 1,25-2,5 mg subcutant eller intravenöst.

Teofyllin

Teofyllin är ett läkemedel med bronkdilaterande och diuretisk effekt som kan användas för att minska andningsbesvären. Vid akut försämring kan man ge till exempel 250 mg som rektallösning. Till barn kan man börja med 4–6 mg/kg och följa upp med 1–2 mg/kg var 8:e timme.

Syrgasbehandling

Indiktationen är låg syremättnad (hypoxi) i blodet. Ett villkor för syrgasbehandling är att man kan mäta syremängden (pulsoxymeter) och att den är under 90. Om tillförsel av syre ger effekt i form av ökad syremättnad ska behandlingen fortsätta. Om inte, ska man upphöra med behandlingen och öppna fönstret eller använda en fläkt som blåser på ansiktet.

Annan behandling

Det kan vara aktuellt med fysioterapi i form av lägesdränage, host- och andningsteknik, CPAP. Hos vissa kan det hjälpa att tappa ut vätska från lungsäcken (pleuratappning). Tekniska hjälpmedel kan vara till nytta. Annars kan det krävas anpassning av hemmet.

Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom

• Smärtbehandling
• Illamående och kräkningar
• Förstoppning
• Muntorrhet
• Ångest
• Allvarlig avmagring och försvagning
• Depression
• Delirium
• Palliativ behandling av andfåddhet – för vårdpersonal