Livskvalitet efter bröstcancer studeras
Hur mår kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om man genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på.
– Ett viktigt syfte är också att se om återuppbyggnaden av brösten påverkar kvinnornas fortsatta vårdbehov och chanser att komma tillbaka i arbete, säger Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.
Studien är den mest omfattande i Sverige av sitt slag om inkluderar 9 000 kvinnor som antingen har haft en bröstcancerdiagnos eller opererat bort minst ett bröst.
Fakta: Bröstrekonstruktion vid bröstcancer
• Görs vanligen med implantat, alternativt med egen vävnad.
• Görs antingen i direkt anslutning till bröstcancerkirurgi eller efter en tid.
• Statistik saknas nationellt för hur många kvinnor som gör en bröstrekonstruktion i ett senare skede. För de som gör rekonstruktionen direkt efter operation är de regionala skillnaderna stora: I Stockholmsregionen rör det sig om cirka en femtedel, i landet i övrigt mindre än 10 procent.
• Uppdatering av det Nationella vårdprogrammets riktlinjer för bröstrekonstruktion är på gång. I framtagandet medverkar bl.a. specialister inom bröstcancerkirurgi och plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.
• På Akademiska har bröstcancerkirurger och plastikkirurger sedan en tid ett tätare samarbete och gör numera ett stort antal bröstrekonstruktioner med egen vävnad, så kallade DIEP-lambåer.
Lever du med en MPN-diagnos?
Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att skapa en djupare förståelse för de känslor och upplevelser som patienter med MPN står inför. Genom att ta del av dina erfarenheter kan vi identifiera områden där förbättringar och stöd behövs mest.
Källa: Akademiska sjukhuset
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu