Genforskning ställer krav på sjukvården

Personer med låg- och medelhög risk för att få cancer kommer att bli en ny grupp som sjukvården måste ta hand om de närmsta åren. Tidigare har vården främst fokuserat på så kallade högriskfamiljer, men nu ställer ny forskning krav på sjukvården.
– Jag tycker att vi lämnar personer ganska ensamma med beskedet om att du har en ökad risk, framför allt utan kunskap om hur jag kan påverka min risk. Som arbetande inom sjukvården tycker jag att vi måste förbereda oss för hur vi ska ta in den genetiska hälsovården i framtidens sjukvård, säger Mef Nilbert, professor i onkologi vid Universitetssjukhuset i Lund.

Han&nbspanser att det är dags att avdramatisera begreppet gener och risk. Får man beskedet att man bär på en lågriskgen för cancer innebär inte det att man inte kan påverka sin risk. Professor Mef Nilbert jämför genetiska markörer med kolesterolprov.
– Kolesterolprovet har vi haft med oss i flera år, de flesta svenskar vet att det är en riskmarkör, en faktor som kan förutse att vi har en ökad risk att få en hjärt- och kärlsjukdom. Kolesterolnivån använder vi just av för att göra någonting åt det. Jag ser de genetiska markörerna på precis samma sätt. De är en riskmarkör för att jag kan ha en ökad risk.

Genom att sluta röka, äta hälsosammare mat och motionera mera kan man minska risken att få cancer. I dag finns det däremot ingen rådgivning för personer med så kallade lågriskgener.
– Nej det finns det inte, vi har däremot genetiska rådgivningar och mottagningar för högriskfamiljerna. Där finns kunskap som man också skulle kunna applicera på lågriskfamiljerna, säger Mef Nilbert.

Årligen drabbas 50 000 personer av cancer, varav 2 500 tillhör så kallade högriskfamiljer med en drygt 50 procentig ökad risk att få cancer. Drygt 10 000 av cancerfallen kan&nbsptillskrivas lågriskgener.