Uppföljning av behandling vid multipelt myelom
Myelom är en kronisk cancersjukdom som innebär att man som patient kommer behöva regelbunden behandling och uppföljning. Här kan du läsa mer om vad som görs vid rutinkontroller samt vilken kvarstående problematik som kan uppstå vid myelom.
Myelom är en sjukdom som kräver livslång, regelbunden behandling och uppföljning – där patientens livskvalitet i hög grad kan påverkas av sådant som läkemedelseffekt, biverkningar, hur läkemedlet ges samt om man tar läkemedlet hemma eller på sjukhus.
Rutinkontroller
Vid rutinkontroller följs bland annat blodvärdet (Hb) och kalkhalten i blodet liksom njurfunktionen. Bilddiagnostik (datortomografi) utförs vid nytillkomna skelettsymtom eller andra tecken på sjukdomsprogress.
Benmärgsundersökning behöver inte göras regelbundet utan endast vid särskild frågeställning (förutom för att ställa diagnos).
Problem med smärta är vanligt
I de flesta fall uppkommer en smärtproblematik, främst på grund av att skelettet bryts ned av sjukdomen, och därför måste man hitta rätt nivå på smärtmedicineringen – inte sällan krävs potent smärtlindring med så kallade opiater.
Lever du med myelom?
Då vill vi bjuda in dig till att delta i en enkätundersökning. Den här enkäten riktar sig till dig som lever med myelom eller är närstående till någon med myelom. Enkätundersökningen handlar om erfarenheter, frågor och behov kopplade till återfall (relaps) vid myelom.
Prognosen för personer med myelom har förbättrats
Även om sjukdomen inte går att bota så har prognosen för patienter med myelom förbättrats avsevärt under senare år, beroende på att nya läkemedel tillkommit. Den genomsnittliga överlevnaden har generellt ökat, och i dag lever hälften av patienterna under 65 år minst sju år. Den sjukdomsfria perioden efter insatt behandling är 24-43 månader.
Fysiskt aktiva orkar mer och klarar av sin behandling bättre
Fysisk aktivitet är viktig för att förbättra livskvaliteten, och kan ha positiva effekter vad gäller både minskad trötthet, psykisk hälsa och minskat illamående. Sjukdomen påverkar rörelseapparaten och därför bör patienten tidigt efter diagnosen bedömas av en fysioterapeut.
En av fysioterapeutens viktigaste uppgifter är att motivera patienten till fysisk aktivitet, där målen främst är att minska risken för inaktivitetskomplikationer, minska reduktionen av muskelstyrka och behålla rörligheten. Patienter som är fysiskt aktiva orkar mer och klarar av sin behandling bättre.