Två av tre med myelom har anemi (lågt blodvärde)

Anemi innebär att det är för lite hemoglobin (Hb) i blodet. Hemoglobin finns i de röda blodkropparna och har till uppgift att binda syre. Det gör att hemoglobinet kan transportera syre från lungorna till kroppens celler. Eftersom det är brist på hemoglobin vid anemi, är också tillgången till syre minskad. Det kan ge symtom som trötthet, huvudvärk, blek hud och snabb andfåddhet vid ansträngning. 

Blodprovet Hb (även kallat för B-Hb eller B-Hemoglobin) är ett prov som används för att undersöka kroppens blodvärde. Om det finns för lite hemoglobin är det anemi (lågt blodvärde).. Tillståndet kallas ibland även för blodbrist, men det begreppet är missvisande då tillståndet inte innebär att man har brist på blod (det vill säga brist på alla typer av blodceller) utan enbart hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. 

Här är ett exempel på referensvärden för Hb hos vuxna. Om provet visar under den nedre referensgränsen är det anemi.  

• Män: 134–170 g/L

• Kvinnor: 117–153 g/L 

Lågt blodvärde vid myelom

Hos cancerpatienter kan anemi beror på att patienten tar cytostatika (cellgifter), som även skadar friska celler, såsom röda blodkroppar. Även cancersjukdomen i sig påverkar blodvärdet

Vid myelom delar sig de sjuka cancercellerna ohämmat i benmärgen (där blodkroppar bildas) och tränger undan andra typer av blodkroppar (vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar). Det kan därför leda till att man får låga nivåer av andra viktiga blodkroppar. 

Brist på röda blodkroppar kan exempelvis ge lågt blodvärde (anemi), vilket är ett tillstånd som är vanligt vid myelom.  

Behandlingar 

Innan man påbörjar behandling mot anemi behöver man först utesluta att symtomen inte beror på orsaker som inte är relaterade till myelomsjukdomen. Det kan exempelvis vara brist på järn eller vitaminer, som i så fall ska behandlas med annan medicinering. 

Anemi kan behandlas antingen med blodtransfusion eller med erytropoesstimulerande läkemedel (ESA). Här nedan förklarar vi vad båda behandlingarna innebär. 

Det här är erytropoetin (ESA) 

Erytropoetin, ESA, är ett protein som finns naturligt i kroppen och bildas huvudsakligen i njurarna. Det reglerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. Har man exempelvis dålig njurfunktion kan man få brist på erytropoetin, då bildas även färre röda blodkroppar och hemoglobin. Det kan i sin tur leda till anemi.. 

Om man tillför erytropoetin till kroppen kan det aktivera benmärgen som då kan bilda fler röda blodkroppar. Det gör i sin tur att blodvärdet förbättras, syresättningen i kroppen ökar och tröttheten minskar. Erytropoetin ges i form av en spruta under huden 1 till 3 gånger per vecka. Man får lära sig att ta sprutorna själv. Om ingen effekt på blodvärde eller transfusionsbehov ses efter 6–8 veckors behandling med ESA sätts detta ut.

Så fungerar blodtransfusion

Blodtransfusion innebär att man får blod från en annan person i form av dropp. Innan man gör en blodtransfusion får man lämna ett blodprov för att ta reda på vilken blodgrupp man har. När transfusionen görs leds blodet in i kroppen via en venkateter genom ett blodkärl. Efter en blodtransfusion är det vanligt att känna sig lite piggare och ha mer ork.