Stamcellstransplantation vid myelom – så går det till
Högdosbehandling med cytostatika är en effektiv behandling vid myelom som förstör cancecellerna. Men behandlingen påverkar och förstör också friska blodceller, därför behöver man göra en stamcellstransplantation så att man kan återinföra friska stamceller efter avslutad behandling.
En kombination av högdosbehandling med cytostatika och autolog stamcellstransplantation (då patientens egna stamceller används) är en effektiv behandling vid myelom för personer som är upp till 65–70 år gamla. Förutom åldern på patienten, avgör också sådant som allmäntillstånd och eventuella andra sjukdom om en person kan få den här typen av behandling.
Vad är stamceller och varför tas de ut och sätts in igen?
Kroppens blodceller tillverkas i benmärgen. Benmärgen finns inuti skelettet. Alla våra blodceller – vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar – tillverkas i benmärgen och utvecklas från blodstamceller. Stamceller är omogna celler som genom delning och mognad kan ge upphov till andra typer av celler. De kan också dela sig och bli fler till antalet.
Vid en stamcellstransplantation plockas stamceller ut från blodet eller benmärgen, för att vid ett senare tillfälle återföras till kroppen. Blodstamcellerna hålls nedfrysta tills dess att de ska användas igen. Den här proceduren görs i samband med högdosbehandling med cytostatika (cellgifter), eftersom cytostatika inte bara skadar cancercellerna utan också de friska blodcellerna.
För att återuppbygga benmärgens population av friska blodceller återförs stamceller till blodomloppet. Stamcellerna hittar därifrån tillbaka till benmärgen och kan där starta om sin produktion av olika blodkroppar.
Kunskapsbrev om myelom (benmärgscancer)
Få tolv kostnadsfria kunskapsbrev om myelom via e-post. Här kommer du att få information om olika behandlingsalternativ, nya forskningsrön och rättigheterna som patient.
Vad är autolog stamcellstransplantation?
Om stamceller tas från en patients egna blod eller benmärg kallas det för autolog blodstamcellstransplantation. Den här typen av transplantation kallas även för ASCT (autolog stamcellstransplantation).
Vad är allogen stamcellstransplantation?
Vid en allogen blodstamcellstransplantation får patienten blodstamceller från en annan person, en donator/givare. Den här typen av transplantation kallas även för allo-SCT (Allogen blodstamcellstransplantation)
Enligt de nationella vårdprogrammet för myelom ingår inte allogen transplantation som rutinbehandling vid myelom. Det finns heller ingen enighet bland hematologer världen över om hur och när man ska använda allogen blodcellstransplantation vid myelom. Orsaken är att metoden är kopplad till vissa komplikationer, men metoden kan användas i vissa fall. Här kan du se en kort film om allogen stamcellsbehandling.
Autolog transplantation används ofta vid myelom
Autolog stamcellstransplantation (när stamceller tas från en patients egna blod) används ofta vid myelom och då i samband med högdosbehandling. Transplantationen sker i olika steg med mobilisering av blodstamceller från benmärg till blodbanan och skörd av blodstamcellerna. Stamcellerna frysförvaras sedan tills de ska användas och återinföras till patientens kropp.
Mobilisering
Med mobilisering menas att man ska göra blodstamcellerna redo för skörd, man behöver därför få dem att tillfälligt ”vandra ut” från benmärgen ut i blodet. När man gör det används en kombination av cytostatika (cellgift) och ett läkemedel som kallas för G-CSF.
Kunskapsbrev om kronisk lymfatisk leukemi, KLL
Få kostnadsfria kunskapsbrev om KLL till din e-post. I breven får du information om olika behandlingsalternativ, nya forskningsrön och vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig.
G-CSF står för granulocyte Colony-Stimulating Factor vilket på svenska översätts till granulocyt-kolonistimulerande faktor. G-CSF är ett protein som stimulerar produktionen av granulocyter (en typ av vita blodkroppar) och blodstamceller. G-CSF gör också att stamcellerna ”vandrar ut” från benmärgen ut i blodomloppet. Efter det kan stamcellerna samlas in med en speciell metod (läs mer om det längre ner).
Målet är ofta att samla in tillräckligt med stamceller så det räcker till två högdosbehandlingar. Om planen är att man ska göra dubbel högdosbehandling brukar det skördas för tre högdosbehandlingar.
Skörd av stamceller
Skörden, eller insamlingen, av blodstamcellerna görs med en så kallad aferesapparat (aferes = avskilja).
Som patient får man en venkateter i vardera armveck. Blod tas från den ena armen, cirkulerar sedan genom aferesapparaten där stamcellerna separeras från resten av blodet, de återstående blodkomponenterna återförs till patientens kropp genom katetern i den andra armen. Vissa personer kan få en grövre plastslang (tillfällig central dialyskateter) i ett större blodkärl på halsen, istället för en kateter i armen.
När den här proceduren är klar räknas de insamlade stamcellerna. Om inte det inte är tillräckligt med stamceller kan man få genomgå insamlingsproceduren på nytt. Stamcellerna frysförvaras sedan tills det är dags för patienten ska få tillbaka dem. En tid efter skörd kommer man som patient få sin högdosbehandling med cytostatika. Efter det sker återgivning av blodstamcellerna samt eftervård. Här kan du se en kortfilm om autolog stamcellsbehandling.
Högdos behandling med cytostatika (cellgifter)
Några veckor efter att man skördat stamcellerna får man som patient en mycket hög dos av cytostatika (cellgifter). Cytostatika har till uppgift att döda så mycket av cancercellerna som möjligt. Behandlingen ges på sjukhuset med en central venkateter. En central venkateter är en tunn slang som förs in i ett blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. Med venkateter kan du få behandling och lämna prover utan att behöva bli stucken i armen eller på händerna, vilket är bra om man annars skulle behöva bli stucken ofta.
Stamcellerna ges tillbaka
Någon dag efter att man har behandlats med cytostatika får man tillbaka stamcellerna som tidigare skördades. De ges tillbaka med en spruta eller som dropp direkt i blodet. Att få tillbaka stamcellerna brukar inte vara obehagligt. Man kan känna av det frysmedel som används för att skydda stamcellerna under frysningen, men det försvinner efter ett dygn.
När stamcellerna är tillbaka i kroppen letar de sig själva fram till benmärgen. I benmärgen börjar de sedan dela sig och bilda blodceller. Efter 10–14 dagar kan man mäta nyproduktionen av vita blodkroppar och blodplättar.
Kärt barn har många namn
Autolog stamcellstransplantation (när stamceller tas från en patients egna blod) kan även kallas autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, AHSCT. Ord som används förs stamcellstransplantation är bland annat stamcellsunderstöd, blodstamcellstransplantation eller stamcellsstöd. Förr användes även ordet benmärgstransplantation.
- Cancer reachers UK: - https://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/cancer-in-general/treatment/cancer-drugs/drugs/g-csf
- Cancercentrum, Nationellt vårdprogram för myelom, Högdosbehandling med autologt stamcellsstöd: - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/myelom/vardprogram/nationellt-vardprogram-myelom.pdf
-
Region Uppsala, informationsbroschyr om stamcellstransplanation (2020) - https://patientinformation.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR196-1209&docId=DocPlusSTYR196-1209&filename=Autolog%20blodstamcellstransplantation%2C%20HSCT%2C%20hematologi%20%E2%80%93%20Information%20om%2C%20HEM.pdf
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu