Så bedöms stadium och prognos vid myelom

Faktorer som har betydelse när man tittar på en myelompatients prognos är flera, bland annat hur gammal patienten är, om hen har andra sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom eller leversjukdom. Det här är faktorer som kan ha en inverkan på själva sjukdomen i sig, men också på vilka läkemedel man som patient kan använda sig av. 

Genetiska faktorer (kromosomavvikelser i cancercellerna) har också en inverkan på prognos. Genetiska faktorer i cancercellerna kan exempelvis påverka hur en patient svarar på behandlingarna. 

Avgör vilken behandling man bör ha 

Valet av första behandling (primärbehandling) vid myelom är baserat på patientens ålder och samsjuklighet (komorbiditet). 

För personer upp till runt 70 år (som inte har någon annan sjukdom som påverkar), används oftast induktionsbehandling följt av högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Äldre personer behandlas oftast inte med högdosbehandling, på grund av hög ålder och samsjuklighet.

Hänsyn tas också till vilka biverkningar läkemedlet ger och hur läkemedlet tas (administrationssätt). 

På 10 år har överlevnaden ökat mycket

Tack vare att det idag finns många olika behandlingar att välja mellan har överlevnaden för myelompatienter ökat. Får man inte önskat resultat av en typ av behandling finns fler att testa.

För 50 år sedan fanns endast en effektiv behandling, så kallade MP-kurer som är en kombination av cellgifter (cytostatika) i tablettform och kortison. 

Sedan 90-talet har det skett en enorm utveckling på området och idag används runt 15 nya läkemedel vid myelom, och fler är på väg. Prognosen har i samband med den här utvecklingen gått från att vara mycket allvarlig till att bli riktigt god för många personer med myelom.

Det pågår även ett enorm arbete med att ta fram nya läkemedel och behandlingar som bland annat ska kunna användas av de som inte svarar på befintliga behandlingar. Och ett framtida mål för många forskare är så klart att hitta ett botemedel mot myelom och andra blodcancersjukdomar. 

Stadiumindelning och prognos vid myelom

När läkarna har fastställt att en person har myelom är nästa steg att ta reda på i vilket stadium sjukdomen befinner sig i och hur aggressiv den är. På så sätt kan läkarna bedöma sjukdomsprognosen. 

Mer om hur själva diagnosen multipel myelom (och MGUS) ställs kan du läsa i följande texter:

• Myelom (cancer i benmärgen)

• M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det?

• MGUS är inte cancer men man har ökad risk att drabbas av cancer

Hos många andra cancerformer bedöms stadiet på cancern utifrån tumörens storlek. Vid myelom har de flesta patienter inga tumörer (knölar) av cancerceller därför behöver man ett annat typ av system för att bedöma utbredningen och svårhetsgraden på sjukdomen. 

Några myelompatienter kan dock få tumörer som bildas av canceromvandlade plasmaceller (de celler som orsakar myelom) som kallas plasmocytom. Men alla med myelom får det inte. 

Att bedöma stadium vid myelom har därför varit en utmaning för hälso- och sjukvården och det var inte speciellt många år sedan som dagens stadieindelningssystem togs fram. 

Idag använder läkarna sig bland annat av ett system som kallas för International Staging System (ISS) ocg Revised ISS (R-ISS) för att bedöma risken för spridning och hur aggressiv myelomsjukdomen är.

Skala för stadiumindelning

ISS lanserades 2005 av The International Myeloma Foundation (IMF) och International Myeloma Working Group (IMWG) och togs fram utifrån analyser av data från tiotusentals obehandlade patienter med symtomatisk myelom från Nordamerika, Europa och Asien. 

Expertgruppen kom 2005 fram till att man kunde göra en stadiumindelning utifrån två markörer: beta-2-mikroglobulin och albumin. Låga nivåer av albumin och höga nivåer av beta-2-mikroglobulin kopplades nämligen till en mer aggressiv myelomsjukdom. 

Beta-2-mikroglobulin är ett protein som sitter på ytan av celler. Nivån av beta-2-mikroglobulin kan vara förhöjt på grund av ökad produktion vid vissa sjukdomar, som vid myelom. Proteinet kallas även för β2-mikroglobulin eller S-beta-2-mikroglobulin samt Sβ2M.

Albumin är ett protein i kroppen som bland annat har till uppgift att hålla vätska kvar i blodomloppet så att vätskan inte läcker ut till andra vävnader utanför blodkärlen. Albumin transporterar även olika substanser såsom salter, hormoner och mediciner. Om det finns för lite albumin i kroppen kan inte blodkärlen hålla kvar vätska i blodomloppet. 

Albuminbrist kan orsakas av flera olika saker. Albumin tillverkas i levern och om levern har skador kan det resultera i minskad produktion av albumin. En annan orsak kan vara njurskador, vilket kan göra att albumin läcker ut med urinen. 

Vid myelom blockeras tillverkningen av albumin. När myelomsjukdomen är aktivt, är också nivåerna av en kemisk ”budbärare” med namnet interleukin-6 (IL-6) förhöjda i blodet. IL-6 blockerar i sin tur produktionen av albumin, därför kan låga albuminnivåer tyda på en mer aggressivt myelomsjukdom.

Stadieindelningen i ISS går från ett till tre (l–lll), där högre siffra är kopplat till sämre prognos och mer aggressiv sjukdom. 

Ytterligare två markörer i reviderad version av ISS 

2015 lades två andra prognosmarkörer i en reviderad version av ISS (R-ISS). Undersökning av genetisk risk (kromosomala avvikelser), vilket undersöks med en metod som kallas FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering) samt nivåer av enzymet LD (laktatdehydrogenas, kan även kallas LDH). 

Laktatdehydrogenas, LDH eller LD är ett enzym som finns inne i kroppens alla celler. Om celler är skadade eller dör läcker LD ut i blodet och nivåerna av LD i blodet ökar, oavsett vilket organ cellskadan finns. När myelomsjukdomen är aktiv ökar också nivåerna av LD. 

FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering) är en metod som används för att hitta kromosomförändringar eller skador i myelomcellerna. 

Om man vid myelom har flera kromosomförändringar (avvikelser) är det förknippat med sämre prognos. Det finns framför allt några avvikelser vars förekomst är associerade med sämre prognos och kortare överlevnad. 

I texten ”Här är prover och undersökningar som görs vid myelom” får du mer utförlig beskrivning av de olika proverna och analyserna som nämns i texten här ovan. 

Se statistik i myelomregistret 

I Myelomregistret (Nationellt kvalitetsregister myelom) som startade 2008 kan man ta del av statistik gällande personer med myelom i Sveriges olika regioner. Bland annat kan man se hur svenska patienter fördelats på ISS-skalan.

Gå till Nationellt kvalitetsregister myelom genom att klick här.