Finns inte ordet du söker med i ordlistan?
Tipsa redaktionen: redaktionen@netdoktor.se

A

Adjuvant behandling

Adjuvant behandling betyder tilläggsbehandling, till exempel cytostatika eller strålning efter en operation.

Albumin

Albumin är ett protein som tillverkas i levern. Om levern inte fungerar som den ska kan man avläsa det genom att undersöka halten albumin i plasma. Låga nivåer av albumin betyder att leverfunktionen är nedsatt. Albuminhalten undersöks med hjälp av blodprov och provet kallas för P-Albumin (P:et står för plasma). 

Alopeci

Alopeci betyder håravfall och är exempelvis en vanlig biverkan av cytostatikabehandling. 

Anamnes

Anamnes är samma sak som patientens sjukdomshistoria. 

Anemi

Blodbrist, lågt blodvärde eller anemi betyder att det är för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin finns inne i de röda blodkropparna och har till uppgift att binda syre. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler. Vid anemi är tillgången till syre minskad, vilket kan ge symtom som trötthet, blek hud och snabb andfåddhet vid ansträngning.

Anestesi

Ordet anestesi betyder ungefär ”okänslighet” eller ”oförmåga att känna smärta”. Anestesi innebär ofta narkos (då man blir sövd) eller regional anestesi, vilket betyder lokalbedövning.

Antikropp

Se immunglobulin. 

Asymtomatiskt myelom

Asymtomatiskt myelom innebär att en person uppfyller kriterierna för myelom men har inte några symtom, sjukdomen ses enbart i laboratorieprover.

Autolog blodstamcellstransplantation

Om stamceller tas från patientens eget blod kallas det för autolog blodstamcellstransplantation. Autolog transplantation används främst när patienten är i behov av en kraftig cytostatikabehandling. Blodstamcellstransplantation kan även kallas autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, AHSCT, stamcellsunderstöd eller stamcellsstöd.

Allogen blodstamcellstransplantation

Vid en allogen stamcellstransplantation får patienten blodstamceller från en annan person, en donator (givare). Blodstamcellstransplantation kan även kallas hematopoetisk stamcellstransplantation, AHSCT.

B

B-elektrofores

Se elektrofores. 

Benign

Benign innebär godartad. Exempelvis är en tumör (knöl) som är benign är inte cancer.

Benmärg

Benmärgen finns inuti de stora benen i kroppen. I benmärgen finns blodstamceller, som kan omvandla sig till blodceller, såsom röda och vita blodkroppar och blodplättar.

Benmärgsprov

Benmärgsprov är avgörande prov för diagnostik vid myelom. Prover tas när man misstänker att en sjukdom har drabbat blodkropparna i benmärgen, såsom vid myelom. 

Vid benmärgsprov suger man upp några milliliter av benmärgen. Ingreppet sker under lokalbedövning. Provet undersöks sedan i mikroskop. Vid myelom ses en ökad mängd av canceromvandlade plasmaceller. Läs mer om det här under ordet myelom. Benmärgsprov kan även tas vid utvärdering av behandlingar. 

Benmärgstumör 

Se myelom.

Benskörhet

Se osteoporos.

Beta-2-mikroglobulin

Beta-2-mikroglobulin, också kallat β2-mikroglobulin eller S-beta-2-mikroglobulin, är ett protein som sitter på ytan av celler. Nivåerna av proteinet kan vara förhöjt på grund av ökad produktion vid vissa sjukdomar, bland annat myelom. Höga nivåer av beta-2-mikroglobulin kan vara ett tecken på mer aggressiv myelomsjukdom.

Biopsi

Biopsi är ett prov där en bit levande vävnad tas bort och undersöks med hjälp av mikroskop. Vävnadsprovet kan tas med nål, tång eller kniv. Om en person har en tumörer kan man ta ett biopsiprov för att se om det är en godartad (benign) eller elakartad (malign) tumör.

Blodbrist

Se anemi.

Blodcancer

Blodcancer är ett samlingsbegrepp som används för olika cancersjukdomar i blod, benmärg eller körtlar. I gruppen blodcancer ingår myelom, leukemi och lymfom.

Blodstamceller

I kroppen finns olika typer av stamceller vars uppgift är att ersätta de celler som dör. Blodstamceller, som finns i benmärgen, kan utvecklas till alla sorters blodceller, såsom röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Blodstamcellstransplantation

Blodstamcellstransplantation, även kallat hematopoetisk stamcellstransplantation, HSCT eller stamcellsunderstöd, kan vara autolog eller allogen. Läs mer under allogen stamcellstransplantation och autolog stamcellstransplantation. 

C

Cellgifter

Se cytostatika.

Cellhämmande medel

Se cytostatika.

Central venkateter, CVK

Central venkateter, förkortas CVK, är en tunn slang som förs in i ett av kroppens stora blodkärl på halsen eller under nyckelbenet. CVK används bland annat för att kunna ge läkemedel, blod eller näring direkt i blodet. Man kan också använda det för att ta blodprover. 

Behandling av myelom, särskilt hos patienter som genomgår högdosbehandling, innebär ofta användning av någon typ av central venkateter, CVK eller subkutan venport, SVP. 

Cytogenetisk analys

Cytogenetisk analys innebär analys av kromosomerna i cancerceller.

Cytologi

Cytologi är ett medicinskt specialområde inom patologin (läran om sjukdomar) där man studerar och diagnostiserar processer på cellnivå. Man analyserar och undersöker exempel celler hos tumörer.

Cytostatika

Cytostatika, som också kallas för cellgift, är läkemedel som dödar celler genom att de hindra cellerna från att delas. Vid behandling med cytostatika påverkas även friska celler, vilket ger biverkningar som följd. Cytostatika kan ges både som dropp och tabletter. 

D

Datortomografi (DT) 

Datortomografi är en typ av röntgen som kan ge detaljerade bilder av kroppens organ. Vid undersökningen används ofta kontrastmedel som patienten antingen dricker eller får via en spruta. Kontrastmedel gör att röntgen kan ge ännu tydligare bild av kroppens strukturer.

Datortomografi kan också kallas för DT, skiktröntgen eller CT (computed tomography). 

Dyspné

Dyspné betyder andnöd eller andfåddhet och är ett symtom som kan uppstå vid hjärtsjukdom eller lungsjukdom. Dyspné kan även förekomma vid tillstånd som exempelvis  anemi. 

E

Elektrofores

Elektrofores är en metod som används för att skilja olika proteiner åt, såsom olika typer av antikroppar eller lätta kedjor (delar av antikroppar). Elektrofores kan användas både i blod (B-elektrofores) och urin (U-elektrofores). Med elektrofores kan man få fram M-komponenten. Läs mer under ordet M-komponent.

F

Fatigue

Fatigue är en djup trötthet som drabbar många person med cancer (och personer med flera andra typer av sjukdomar). Det beskrivs som en extrem trötthet och utmattning som kan komma trots att man sovit bra och skött om sig väl. 

FISH 

En FISH-analys (fluorescense in situ hybridisering) är en molekylär cytogenetisk analys där man kan upptäcka små förändringar på DNA-nivå. Analysen kan göras på både material från blod- och benmärg.

Fria lätta kedjor

Fria lätta kedjor är delar av antikroppar som går att mäta vid myelom. Antingen i urinprov (U-elektrofores) eller med blodprov (S-FLC). Vill du veta mer? Läs artikeln M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det? 

G

H

Hematopoetisk stamcellstransplantation, HSCT 

Hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) eller blodstamcellstransplantation. HSCT kan vara autolog eller allogen. Läs mer under allogen stamcellstransplantation och autolog stamcellstransplantation. 

Hyperkalcemi

Vid myelom bildar cancercellerna i benmärgen ett ämne som ökar urkalkningen av skelettet. Skelettet blir då skört. I samband med detta frisätts kalcium, alltså kalk, från skelettet och ut i blodet. 

När kalciumnivån i blodet är för högt kallas det för hyperkalcemi. Enligt det nationella vårdprogrammet för myelom drabbas en av tre personer med myelom någon gång under sjukdomsförloppet. Behandlingen utgår från hur hög halt av kalcium det finns i blodet samt patientens tillstånd. 

Hypogammaglobulinemi

Hypogammaglobulinemi betyder att det är brist på friska antikroppar. 

Vid myelom har plasmaceller – som normalt tillverkar antikroppar (immunoglobiner) – omvandlats till cancerceller som delar sig ohämmat. Cancercellerna producerar en viss typ av antikroppar (eller delar av antikroppar, fria lätta kedjor), som inte har någon funktion för immunförsvaret. Eftersom ”cancerplasmacellerna” delar sig okontrollerat i benmärgen, bildas det inte tillräckligt med friska plasmaceller och då inte heller tillräckligt med friska antikroppar, därför uppstår hypogammaglobulinemi som ökar risken för infektioner. 

Högdosbehandling

När man pratar om högdosbehandling vid cancer innebär det oftast behandling med en hög dos av cytostatika (cellgift). 

Eftersom behandlingen är stark, gör den att produktionen av friska blodkroppar i benmärgen slås ut. För att få igång produktionen igen behöver patienten blodstamceller vilket man får genom att göra en stamcellstransplantation. Se Autolog blodstamcellstransplantation och allogen stamcellstransplantation.

I

Intravenöst

När exempelvis medicin ges direkt i blodet med en injektion eller med dropp (infusion). 

Immunglobulin (antikropp)

Antikroppar är proteiner som kan neutralisera sjukdomsbringande inkräktare, exempelvis olika virus, svamp och bakterier. Antikroppar kallas också för immunglobuliner.

Vid myelom producerar sjuka plasmaceller (cancerceller) så kallade monoklonala antikroppar, klonade antikroppar, som sjukvården kan mäta nivåerna på. Den höga nivån på den specifika antikroppen kallas för M-komponent.

Det finns olika typer av immunglobulin (antikroppar) som delas in i fem huvudklasser:

• Immunglobulin G

• Immunglobulin A

• Immunglobulin M

• Immunglobulin D

• Immunglobulin E

I sin grundkonstruktion består antikroppar av två tunga och två lätta kedjor. Det är ovanstående namn som utgör den tunga kedjan i en antikropp. Förkortningarna för dessa skriv som: IgG, IgA, IgM, IgD, IgE. 

För de lätta kedjorna finns två huvudtyper: kappa eller lambda. 

Lätta kedjor är delar av antikroppar som går att mäta vid myelom. Antingen i urinprov (U-elektrofores) eller med blodprov (S-FLC). 

Kappa och lambda är namnet på två bokstäver i det grekiska alfabetet, som också används när man skriver ut vilken typ av lätta kedjor det handlar om. 

λ = lambda
κ = kappa

Beroende på om de fria lätta kedjorna är kappa eller lambda så är namnet på immunglobulinet exempelvis: 

• IgGλ (Immunglobulin G lambda) eller 

• IgGκ (Immunglobulin G kappa).

Myelom delas in i olika typer. Typerna skiljer sig åt beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva, det vill säga vilka onormala immunoglobuliner (antikroppar) som cancercellerna tillverkar.  Läs mer om detta i artikeln M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det?

J

K

Kalcium

Kalcium är bland annat en viktig byggsten för skelettet.

Kroppens skelett genomgår ständigt en förändring – med hjälp av specifika celler bryts skelettet ner och upp på nytt. De celler som bygger upp benvävnad heter osteoblaster. De som bryter ner benvävnad heter osteoklaster.

Vid myelom aktiverar cancercellerna de celler som bryter ner skelettet (osteoklasterna), vilket leder till att skelettet blir skört. Det kan i sin tur kan leda till skelettsmärta, benskörhet, sammanfall av kotor och frakturer.

Kalciumvärdet kan undersökas med hjälp av blodprov, i plasma (P-kalcium) eller i serum (S-kalcium).

Klonal

Ordet klonal betyder klon. Klonala celler, innebär exempelvis att cellerna är identiska, de är kloner som härstammar från en och samma cell. 

[ReadMoreLinkBoxThird]

L

Leukopeni

Leukopeni innebär att man har brist på vita blodkroppar (leukocyter). Blodet består av blodplasma, röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Vita blodkroppar ingår i kroppens immunförsvar. 

Lågt blodvärde

Se anemi

M

Magnetisk resonanstomografi (MR eller MRT) 

Magnetisk resonanstomografi (MR), kallas även för magnetkamera, magnetröntgen eller MRT. MR kan ta bilder av nästan alla organ och gör det med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. Ingen röntgenstrålning används vid MR. 

Magnetkamera 

Se magnetisk resonanstomografi (MR)

Magnetröntgen

Se Magnetisk resonanstomografi (MR)

Malign

Malign betyder elakartad. Ordet används framför allt om tumörer för att beskriva att de är det sker en onormalt snabb celldelning, vilket gör att tumören växer. Motsatsen är benign, godartad.

Monoklonala (plasmaceller, antikroppar eller lätta kedjor)

Monoklonala plasmaceller, monoklonala antikroppar eller monoklonala lätt kedjor, innebär att de är producerade av en och samma cell. De är kloner och har därför samma egenskaper.

• Mono = samma 

• Klonala = klon

Monoklonala antikroppar och monoklonala lätt kedjor kallas också för monoklonala proteiner. Läs mer under orden: Fria lätta kedjor, immunglobulin och plasmacell

MGUS (monoklonal gammopati av oklar signifikans)

MGUS innebär att man har en förhöjd koncentration av vissa immunglobuliner i blodet ( M-komponent)utan att man har andra sjukdomstecken. Hos vissa med MGUS kan myelom uppstå inom några år eller årtionden, därför är det viktigt att gå och ta regelbundna prover. 

M-komponent

M-komponent är en slags protein (antikroppar eller fria lätta kedjor) som finns i stor mängd i blodet vid myelom. 

Vid myelom omvandlas plasmaceller till tumörceller som förökar sig i benmärgen. Dessa celler bildar ett specifikt immunglobulin (antikropp) som kan ses i blodet. Nivån på de specifika antikropparna kallas för M-komponent. M-komponenten påvisas i blod och/eller urin. Vill du veta mer? Läs artikeln M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det? 

Multidisciplinär konferens, MDK

Multidisciplinär konferens, MDK, är ett möten där läkare inom olika områden träffas, diskuterar och tar fram förslag på bästa behandling. Annan vårdpersonal kan också medverka, exempelvis en kontaktsjuksköterska.

Multipel myelom

Se myelom

Mutation

En mutation är en förändring i cellens arvsmassa eller DNA. Många mutationer har inga negativa konsekvens för cellens funktion, men vissa mutationer kan göra att en cell inte fungerar som den ska. Exempelvis kan ett fel, en mutation, göra så att cellen delar sig ohämmat eller att den inte dör som de normalt ska göra. Cellerna har då utvecklats till cancerceller. 

Myelom

Myelom är en kronisk typ av blodcancer som uppstår i benmärgen. I benmärgen tillverkas blodkroppar, bland annat en slags vit blodkropp som kallas plasmaceller. Plasmacellernas uppgift är normalt att göra antikroppar (immunglobuliner) som är en del i kroppens immunförsvar.  

Vid myelom har plasmacellerna dock omvandlats till cancerceller på grund av ett fel i cellens DNA, som gör att celler förökar sig okontrollerat i benmärgen och tränger undan andra blodbildande celler. Det kan exempelvis leda till symtom som anemi, infektion, njurpåverkan, nedbrytning av benvävnad och skelettsmärtor. Myelom kallas även för multipelt myelom eller benmärgstumör. 

N

Neuropati

Neuropati betyder nervsjukdom, som kan göra att man känner domningar, stickningar, svullnad, smärta och/eller känselbortfall i exempelvis händer och fötter. Vissa läkemedel som används vid behandling av myelom kan ge neuropati. Upplever man symtom på neuropati ska man ta upp det med sin kontaktsjuksköterska eller läkare. 

Neutropeni

Neutropeni betyder brist på neutrofila granulocyter. (peni = brist, neutropeni = neutrofila granulocyter). Neutrofila granulocyter bildas i benmärgen och är en typ av vit blodkropp. Det är en av de vanligaste vita blodkropparna som finns i människors blod. De har bland annat som uppgift att skydda oss mot främmande mikroorganismer såsom bakterier.

Njursvikt

Njursvikt innebär att njurarnas funktion är försämrad. Njurarnas förmåga att rena blodet från restprodukter och avlägsna överflödigt vatten är nedsatt.  

O

Osteoporos

Osteoporos är ett annat ord för benskörhet, vilket innebär att skelettet blivit svagare och att man lättare kan drabbas av benbrott. Vid myelom producerar cancercellerna ämnen som bryter ned skelettet och bidrar till skörare skelett (osteoporos) och skelettsmärtor. 

P

Pancytopeni

Pancytopeni innebär att man har brist på alla typer av blodceller, det vill säga röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. 

Progress

Progress betyder ökad aktivitet i myelomsjukdomen, relaps eller recidiv innebär återfall eller förnyad aktivitet i myelomsjukdomen efter en stabil fas.

Plasmacell

En typ av vit blodkropp som är en del av immunförsvaret och som producerar antikroppar (immunglobulin). Vid myelom har en del av plasmacellerna blivit omvandlade till cancerceller som delar sig ohämmat. Läs mer under myelom.

Plasmocytom

Plasmocytom är plasmacellstumörer, alltså tumörer (knutor/knölar) som bildats av canceromvandlade plasmaceller (cancerceller), och som kan finnas utanför benmärgen. 

Platåfas

Platåfas är när M-komponenten och sjukdomen kommit till en stabil fas. 

R

Relaps, recidiv

Se Progress

Remission

Är ett begrepp som förklarar perioder då kroniska sjukdomar kommit in i en fas där symtomen delvis avtagit eller tillfälligt helt försvunnit. Remission innebär dock inte att myelomsjukdomen är helt botad.

Ryggmärgskompression

Ryggmärgskompression, som också kallas medullakompression, är en allvarlig komplikation hos vissa cancerpatienter, bland annat hos personer med myelom. Ryggmärgskompression kan ge symtom som smärta i rygg eller nacke, motorisk svaghet (exempelvis gångsvårigheter), känselbortfall och urinblåse- eller sfinkterpares (slutmuskelförlamning)

Ryggmärgskompression kan orsakas av plasmocytom (se plasmocytom) eller skelettlesioner (skador på skelettet orsakade av myelomsjukdomen) som trycker mot ryggmärgen.

S

Stamceller

Stamceller är källan till alla celler i kroppen. De har förmågan att göra exakta kopior av sig själva, men de kan också utvecklas till specialiserade celler som exempelvis blodceller eller hudceller. Läs mer under ordet blodstamceller.

Genom delning ger stamceller antingen nya stamceller eller också utvecklas de till specialicerade celler, som t.ex. hudceller, blodceller eller nervceller.

Stamcellsskörd

Insamling av stamceller från donator eller patient.

Stamcellsstöd

Se autolog stamcellstransplantation och allogen stamcellstransplantation.

T

Trombocytopeni 

Trombocytopeni betyder lågt värde av blodplättar (blodplättsbrist). Blodet består av blodplasma, röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter) och blodplättarna är först och främst viktiga för att reglera blodets förmåga att levra sig.

U

V

Venös tromboembolism (VTE) 

Venös tromboembolism innebär blodproppar i kroppens djupa vensystem. Vissa svåra sjukdomar (som cancersjukdomar) kan medföra ökad risk för VTE. 

Venös tromboembolism uppstår när den normala koagulationsprocessen i blodet inte begränsas av kroppens bromssystem – som det normalt brukar göra. Det kan bero på förändringar i blodets levringsförmåga, flöde eller närmaste omgivning. Detta leder till tillväxt av en blodpropp som helt eller delvis fyller ut den aktuella venen.

En blodpropp kan ge lokala symtom såsom bensvullnad eller smärta. En mer fruktad komplikation av venös tromboembolism är när blodproppen lossnar och hamnar i lungorna – lungemboli. Då kan blodflödet genom lungorna upphöra helt vilket kan leda till döden.

X
Y
Z
Å
Ä
Ö

Finns inte ordet du söker med i ordlistan?
Tipsa redaktionen: redaktionen@netdoktor.se