M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det?

Innan vi förklarar vad en M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom är för något ska vi först gå igenom hur myelom uppstår i benmärgen. På så sätt kan vi lättare förstå hur allt hänger ihop och vad dessa två begrepp egentligen innebär.

Plasmaceller omvandlas till cancerceller

I benmärgen tillverkas många olika blodkroppar som har olika uppgifter i vår kropp. En av dessa är en slags vit blodkropp som kallas plasmacell. 

Produktionen av plasmacellerna ökar när en inkräktare, som exempelvis ett virus eller en bakterie, upptäckts i kroppen. Plasmacellernas uppgift är då att bilda antikroppar som kan hjälpa till att bekämpa inkräktarna genom att neutralisera dem. 

Eftersom det finns många olika typer av bakterier och virus med olika egenskaper, behöver antikropparna vara anpassade till dem. När en inkräktare upptäckts kommer därför plasmaceller med en specifik typ av antikroppar att tillverkas i större skala. 

I normala fall har plasmacellerna därför möjlighet att tillverka flera olika typer av antikroppar, vilket brukar kallas för polyklonal respons. 

• Poly = Flera/olika

• Klonal = klon

Vid myelom har plasmaceller dock omvandlats till cancerceller. (se bild) 

Vid myelom har det blivit fel i en plasmacells DNA (arvsmassa) som gjort att cellen börjar dela sig ohämmat. Cellen har blivit omvandlad till en ”cancerplasmacell”. 

Likt friska plasmaceller producerar cancercellerna antikroppar, men dessa antikroppar bidrar inte till immunförsvaret. Istället kan cancercellernas antikroppar ge upphov till skador i andra organ, såsom i njurarna och i nerver.

När cancercellerna delar på sig gör de en exakt kopia av sig själva, de blir kloner. Det betyder också att klonerna endast kan producera en och samma typ av antikropp om och om igen.

Cancercellernas antikroppar blir så kallade monoklonala antikroppar (kallas också monoklonala proteiner). Namnet syftar på att de kommer från en och samma ursprungscell. 

• Mono = En och samma

• Klonala = Klon

Cancercellerna tar upp mycket plats i benmärgen

Vid myelom delar sig de sjuka plasmacellerna ohämmat och tränger undan andra blodkroppar. Det kan därför leda till att man får låga nivåer av andra viktiga blodkroppar. (se bilden)

Brist på röda blodkroppar kan exempelvis ge lågt blodvärde (anemi), vilket är ett tillstånd som är vanligt vid myelom. 

Eftersom cancercellerna endast producerar en och samma typ av antikropp blir även variationen på vanliga antikroppar mindre. Det kan i sin tur leda till sämre immunförsvar och göra patienten mer infektionskänslig.

Nivåerna på canceromvandlade plasmaceller och M-komponent

I benmärgsprov kan läkarna se om det finns onormalt många plasmaceller och om de har det typiska utseendet som myelomceller har, alltså om det är klonade canceromvandlade plasmaceller. 

I blod- och urinprov kan läkarna även se om det finns hela och/eller delar av cancercellernas antikroppar – och det är där man hittar M-komponenten.

Mäta M-komponenten med blodprov

För att mäta de monoklonala antikropparna i blod används en metod som heter elektrofores (kallas även för proteinelektrofores eller S-elektrofores, där bokstaven S står för serum). 

Med hjälp av elektrofores kan man skilja olika typer av proteiner åt och se om det finns en onormal fördelning på av dem i blodet. Inom sjukvården brukar man kalla detta för fraktionerade proteiner.

Hos en person med myelom är oftast fördelningen onormal, och det beror på att personen har ovanligt mycket antikroppar av en specifik typ, det vill säga de monoklonala antikropparna.  

I dessa fall kan läkarna oftast se en dramatisk topp på mätningarna av antikroppar, och då har de hittat M-komponenten. 

M-komponenten är helt enkelt nivån på överproduktionen av antikroppar. (se bild). 

Fria lätta kedjor kan mätas med elektrofores i urin

Metoden elektrofores kan också användas när man mäter M-komponenten i urin. Då är det dock inte hela antikroppar man mäter utan mindre bitar av antikroppar, så kallade fria lätta kedjor (kallas också för monoklonala lätta kedjor). 

Hos vissa personer med myelom tillverkar plasmacellerna enbart lätta kedjor och inga hela antikroppar. Fria lätta kedjor som utsöndras i urinen kallas för Bence-Jones-protein.

I sin grunduppbyggnad ser en antikropp ut som bokstaven Y, och består av två identiska tunga kedjor och två lätta kedjor (se bilden). Det finns två huvudtyper av fria lätta kedjor som kallas kappa och lambda. 

IgM, IgD, IgG, IgA, IgE, kappa och lambda – vad är det?

Elektrofores visar endast att det finns en överproduktion av ett visst protein, antikroppar eller lätta kedjor, men inte vilken typ. 

Man kan därför kompletterar med en metod som heter immunfixation, som också kan göras på såväl serum som urin. Metoden används alltså för att typbestämma M-komponenten. 

Det finns olika typer av antikroppar (Immunglobulin) och de brukar delas in i fem huvudklasser:

• Immunglobulin G

• Immunglobulin A

• Immunglobulin M

• Immunglobulin D

• Immunglobulin E

Det är ovanstående namn som utgör den tunga kedjan i en antikropp. Förkortningarna för dessa brukar skrivas som: IgG, IgA, IgM, IgD, IgE. 

Kappa eller lambda.

För de lätta kedjorna finns två huvudtyper: kappa eller lambda.

Kappa och lambda är namnet på två bokstäver i det grekiska alfabetet, som också används när man skriver ut vilken typ av lätta kedjor det handlar om. 

λ = lambda

κ = kappa

Beroende på om de fria lätta kedjorna är kappa eller lambda så är namnet på immunglobulinet exempelvis: 

• IgGλ (Immunglobulin G lambda) eller 

• IgGκ (Immunglobulin G kappa).

Myelom delas in i olika typer. Typerna skiljer sig åt beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva, det vill säga vilka onormala immunglobuliner (antikroppar) som cancercellerna tillverkar. 

Läs också:

• Myelom (cancer i benmärgen)

• Myelom behandlas oftast med olika kombinationer av läkemedel
  

• Uppföljning och prognos vid multipelt myelom

För fler texter om myelom – klicka här