Det kan din kontaktsjuksköterska hjälpa dig med

Varje patient har rätt till fast vårdkontakt

Varje patient har enligt lag rätt att få en fast vårdkontakt (Patientlag 2014:821). Enligt den nationella cancerstrategin ska alla patienter erbjudas en kontaktperson på kliniken där man vårdas. 

Om du drabbas av någon form av cancer kan du få hjälp och stöd från en så kallad kontaktsjuksköterska.  Kontaktsjuksköterskan kan vara din fasta vårdkontakt, men det kan också vara en annan person som är det. Kontaktsjuksköterskans uppgift är att ha ett övergripande ansvar för patienten under vårdkedjan. 

”Många gånger är det ju bara skönt att ha ett telefonnummer”

Anna-Karin Edlund arbetar på avdelning 2 på hematologen på sjukhuset i Sundsvall, 2019  blev hon dessutom utsedd till årets hematologisköterska. Anna-Karin jobbar även deltid som kontaktsjuksköterska och har då kontakt med patienter som lever med blodcancer. Hennes främsta uppgifter är att vara tillgänglig, berättar hon.

Ofta handlar det om att svara på frågor om behandlingen, framtiden och de olika stegen som man ska gå igenom under behandling. Ibland räcker det med att patienten vet att Anna-Karin bara är ett telefonsamtal bort.  

–  Många gånger är det ju bara skönt att ha ett telefonnummer, och att man vet att man har någon att ringa till om det är något, säger Anna-Karin. 

På så sätt kan patienten släppa mycket oro, menar hon. 

Anna-Karin säger också att man får ringa sin kontaktsjuksköterska om nästan vad som helst. Det finns inga dumma frågor. Oftast har de dessutom hört frågorna förut. Det är bättre att fråga sin kontaktsjuksköterska än att gå runt och kanske vara orolig, menar hon. 

Gäller frågan eller funderingarna något som kontaktsjuksköterskan inte själv kan svara på eller hjälpa till med, kan kontaktsjuksköterskan ”slussa” en vidare till rätt person.

– Vi jobbar i team med fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, kurator, läkare, undersköterska och sjuksköterskor. Så alla jobbar i team för patienten, säger hon. 

Kontaktsjuksköterskan kan alltså också vara ett stöd till de anhöriga. Som anhörig anses man vara en del i teamet, menar Anna-Karin. 

– Om man har möjlighet kan man följa med när ens anhörig eller vän går till en doktor eller en kontaktsjuksköterska. För man kan få mycket information, och då kan det vara lätt att man glömmer eller bara hör vissa saker. 

Som anhörig eller patient kan man också skriva upp sina funderingar och frågor, innan möte. På så sätt kommer man ihåg att ställa dem.

– Sedan kan man säga så här: ”Har jag förstått dig rätt nu, att det är så här…?”. För det är ju en chock att få en cancerdiagnos, för alla, både för de anhöriga och för den som är drabbad. 

Därför är det viktigt att även de närstående får hjälp och stöd. Man kan till exempel få kontakt med en kurator eller få svar på frågor och funderingar.  

– Även barn kan få hjälp. De kan till exempel vara med en dag eller vara med på ett besök med doktorn. Vi kan också ringa till deras sjuksköterska eller kurator på skolan eller dagis. Sådant är ju jätteviktigt, säger Anna-Karin. 

Ansvarar för att en personlig vårdplan upprättas

Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att en personlig och skriftlig vårdplan upprättas.

Eftersom en patient inte är den andra lik, ska vårdplanen utgå från patientens egna behov. Den skrivs därför för och tillsammans med patienten. På så sätt blir patienten och de närstående delaktiga i vårdförloppet. 

Så vad ska vårdplanen innehålla då?

• Kontaktuppgifter till läkare, kontaktsjuksköterska och kurator samt andra viktiga personer.

• Tider för undersökningar och behandlingar samt beskrivningar av olika åtgärder.

• Stöd, råd och åtgärder under behandling och rehabilitering.

• Svar på praktiska frågor och på vad patienten kan göra själv.

• Information om patientens rättigheter, till exempel rätten till ny medicinsk bedömning.

Endast var tredje har kontinuerlig kontakt med kontaktsjuksköterska 

Enligt Netdoktors patientundersökning blodcancer-koll.se, som är gjord bland patienter med myelom, uppger endast 35 procent av 600 svarande att de har en kontaktsjuksköterska som följer dem genom cancervården och som de har kontinuerlig kontakt med. 34 procent uppger att de delvis har en sådan kontakt, och 23 procent uppger att de aldrig har det. Enkätundersökningen visar också att 50 procent av de svarande inte har fått någon skriftlig vård- eller behandlingsplan. 

Om du inte har blivit erbjuden en kontaktsjuksköterska kan du höra dig för på din mottagning där du fick din diagnos, alternativt till den mottagning där du behandlas just nu. De kan förhoppningsvis hjälpa dig vidare. 

När man får träffa kontaktsjuksköterskan första gången kan dock variera. Ibland kan en kontaktsjuksköterska vara med under cancerbeskedet, ibland senare under processen.  

Kontaktsjuksköterskans uppdrag

Enligt staten och Sveriges Kommuner och Landsting ska kontaktsjuksköterskan:

• vara tydligt namngiven för patienten 

• ha speciell tillgänglighet och kan hänvisa till annan kontakt när hen inte är tillgänglig 

• informera om kommande steg i behandlingen och vården 

• ge stöd till patienten och närstående vid normal krisreaktion 

• göra evidensbaserade bedömningar av patientens behov och åtgärdar antingen själv eller förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper samt följer upp insatta åtgärder 

• säkerställer patientens delaktighet och inflytande i sin vård 

• bevakar aktivt ledtider i samverkan med SVF-koordinator

Samt...

• ha ett tydligt skriftligt uppdrag 

• ha kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess 

• ansvara för aktiva överlämningar till en eventuell ny kontaktsjuksköterska 

• delta i multidisciplinära möten