8 vanliga biverkningar efter högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation

En kombination av högdosbehandling med cytostatika och autolog stamcellstransplantation (autolog = då patientens egna stamceller används) är en effektiv behandling vid myelom för personer som är upp till 65–70 år gamla. Förutom åldern på patienten, avgör också sådant som allmäntillstånd och eventuella andra sjukdom om en person kan få den här typen av behandling. Klicka här för att läsa mer om hur en autolog stamcellstransplantation med högdosbehandling med cytostatika går till.

Om man istället får stamceller från en annan person (en donator) kallas det allogen blodstamcellstransplantation. Enligt de nationella vårdprogrammet för myelom ingår inte allogen transplantation som rutinbehandling vid myelom. Den här texten kommer därför enbart handla om autolog stamcellstransplantation (då patientens egna stamceller används). 

Vanliga biverkningar 

Eftersom cytostatika påverkar celler som delar sig snabbt, kan behandlingen även påverka andra celler som förnyar sig snabbt, såsom håret, benmärgen (olika blodkroppar) och slemhinnorna.

Tappa håret

Det är vanligt att håret tunnas ut eller helt faller av. Det sker inom cirka 2 veckor vid behandling med cytostatika. Håret kommer vanligtvis tillbaka efter cirka 3 månader.

Bidrag till peruk och kurser

Vissa som tappar håret vill använda sig av en peruk. Man har då rätt till bidrag för peruk. Bidraget för peruk är olika stort i olika regioner. Om bidraget inte räcker till kan man dock betala mellanskillnaden själv. 

På vissa sjukhus ges också kurser i hudvård och smink för personer med cancer. Man kan även få lära sig olika knep för att knyta sjalar som man kan ha på huvudet. För mer information om kurser och bidrag – prata med din behandlande läkare eller kontaktsjuksköterska. 

Magproblem – ont i magen och diarré

Slemhinnan i magen och tarmen påverkas negativt av cytostatikan. Det kan göra att du får ont i magen och diarré. Magproblemen brukar avta när stamcellerna har kommit igång med att bilda nya vita blodkroppar.

Tips till dig med diarré

• Få i dig vätska och salter: Drick mer än vanligt för att inte förlora vätska, dra dock ner på kaffet. Använd vätskeersättning om du har återkommande diarrér för att ersätta förlorade salter. 

• Ät mindre av svårsmält mat som hela korn och frön, baljväxter och fruktskal. Undvik också fet och starkt kryddad mat samt produkter som innehåller sötningsmedel. Vid långvarig diarré kan tarmen ha det svårare att bryta ner laktos. Prova att äta laktosfria mjölkprodukter. 

• Ät istället lättsmält mat som kokta grönsaker, skalad frukt eller fruktmos. Vitt ris och mat gjord på vitt mjöl, som exempelvis pasta och ljust bröd, kan dämpa problemen med diarré. 

• Om det svider och gör ont i ändtarmen kan man använda sig av mjukt toapapper eller duscha rumpan med vatten istället för att torka med papper efter toalettbesök. Smörj regelbundet med fet kräm eller salva runt ändtarmsöppningen.
  
  

• Stoppa diarrén tillfälligt med läkemedel. Prata med din läkare innan du tar ett sådant läkemedel.

Man bör kontakta vården om man har… 

• fler än fyra diarréer per dygn. 

• blodiga diarréer.

• feber eller frossa. 

• diarré med samtidig smärta i magen.

Illamående och ingen matlust

Cytostatikabehandling kan göra att man mår illa och kräks. Man får medicin från sjukvården för som kan förebygga eller lindra dessa biverkningar. Man kan också få ändrad smak av cytostatika, vilket i sig kan göra att man tappar lusten att äta. 

Det är viktigt att du får i dig näring under behandlingen. Därför kan du behöva näringsdrycker eller dropp. Man kan också få hjälp av en dietist. 

Prata med med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har dålig matlust och mår illa, de kan hjälpa dig med råd och tips och/eller ta kontakt med en dietist. 

Ont i munnen och svalget

Cytostatikan skadar också slemhinnan i munnen och svalget. Det kan göra att man får ont och göra att det bli svårt att äta. Besvären brukar försvinna när stamcellerna har kommit igång med att bilda nya vita blodkroppar.

Med god munvård kan man undvika att få sår som orsakar blödningar och infektioner.
Har man svårt att äta kan man få näringsdropp eller sondnäring. 

Lägre nivåer av viktiga blodkroppar

När man får högdosbehandling med cytostatika och genomgår blodtransplantation påverkas också kroppens friska blodkroppar som består av: vita blodkroppar (en del av immunförsvaret), röda blodkroppar (som med hjälp av hemoglobin transporterar runt syre i kroppen) och blodplättar (som gör att blod levrar sig).

Om man får lägre nivåer av någon av dessa blodkroppar kan det ge biverkningar. Här nedan kan du läsa om några.

Får lättare infektioner

Efter att ha fått högdos cytostatika och genomgått transplantationer är immunförsvaret mycket försvagat. Infektionsrisken beror på att cytostatika minskar antalet vita blodkroppar som är en del av kroppens immunförsvar. Att vara infektionskänslig innebär att man lättare kan bli sjuk och få infektioner.

Man är som mest infektionskänslig efter 5–7 dagar efter cytostatikabehandling, men man bör vara extra försiktig de första månaderna efter transplantationen. 

Isolera dig inte – försök leva så vanligt som möjligt

Även om man har ökad risk att få en infektion vid cytostatikabehandling kan man nästan leva som vanligt. Oftast smittas man av någon bakterie som man själv har i munnen, på huden eller i tarmen. Det är bakterier som alltid finns där. Men du kan förebygga infektion genom att vara extra noga med hygienen och inte utsätta dig för onödig smitta.

Tips på hur man förebygger smitta

• Tvätta händerna ofta, framför allt före måltid, efter toalettbesök och när du varit utomhus. Du kan också använd handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.
  

• Undvik att bita på naglarna.
  

• Undvik att träffa personer som är sjuka (exempelvis förkylda, kräksjuka eller som har vattkoppor) 

• Undvik byggplatser och renovera inte hemma, då det finns svampsporer i damm från murbruk och gipsplattor.

• Stelkramp kan till exempel smitta via jord i sår och hudsprickor. Undvik därför att påta i jord eller ha kontakt med multnande gräs och löv.

• Ha god handhygien. Tvätta händerna efter att du haft kontakt med husdjur samt undvik att ha dem i sovrummet.

• Prata med din läkare gällande vaccinationer. Här kan du lyssna till hematologen Ulf-Henrik Mellqvist när han berätta om vilka vaccinationer som rekommenderas för personer med myleom.

Vad bör man göra om man får en infektion?

Man bör kontakta vården om man har tecken på infektion, frossa eller feber över 38 grader. 

Blöder lättare och mer 

Vid högdosbehandling med cytostatika minskar antalet blodplättar (trombocyter) i blodet. Blodplättar främst viktiga för att blod ska kunna levra sig när man exempelvis fått ett sår.

Med färre blodplättar ökar risken för blödningar. Slemhinnorna i näsan och munnen kan exempelvis blöda lättare, vilket kan göra att du får näsblod eller blöder lättare från små sår i munnen. Blåmärken kan också uppstå lättare. 

Om man får för låga nivåer av blodplättar kan man behöva få en transfusion av blodplättar. Det är vanligt att man kan behöva få transfusion när man får den här typen av behandling. Om du blöder kraftigt eller länge, eller om du får många blåmärken bör du kontakta vården. 

Tips om du har brist på blodplättar:

• Vad noga med munhygienen och använd en mjuk tandborste när du borstar tänderna. Använd munvatten med fluor.
  

• Var försiktig vid användning av tandtråd och tandpetare.
  

• Vissa värktabletter innehåller ämnen som kan göra att du blöder mer, prata därför med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du behöver ta värktabletter. Sådana läkemedel innehåller ämnen som till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen, naproxen eller diklofenak. Vissa naturläkemedel kan också göra att man blöder mer. Exempel är omega-3, fiskoljor, linfrön och linolja, jättenattljusolja, vitamin E, hajbroskpreparat och melatonin. 

Brist på röda blodkroppar kan göra en trött

Högdosbehandlingen med cytostatika gör att även antalet av röda blodkroppar minskar. 

Lågt blodvärde eller anemi (kallas ibland också blodbrist) betyder att det är för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin finns inne i de röda blodkropparna och har till uppgift att binda syre. Hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler. Vid anemi är tillgången till syre minskad, vilket kan ge symtom som trötthet, blek hud och snabb andfåddhet vid ansträngning.

Om dina nivåer av röda blodkroppar blir för låga, kan du behöva få en transfusion av röda blodkroppar. Det är vanligt att man kan behöva få transfusion när man får den här typen av behandling.

Extrem trötthet (fatigue)

Fatigue är ett vanligt symtom vid cancer och efter högdosbehandling med transplantation. Fatigue innebär att man är extremt trött och utmattad, och trots att man sover upplever man lika stor trötthet. 

Som du kunde läsa här ovan kan trötthet även komma av exempelvis brist på röda blodkroppar. Men extrem trötthet orsakas av flera saker samtidigt som är kopplade till cancersjukdomen eller behandlingen. Exempelvis stress och oro, den psykiska påfrestningen, smärta, illamående och magproblem, nedsatt immunförsvar, att man har minskad matlust och äter mindre och/eller att man rör på sig mindre. 

Vad kan hjälpa mot extrem trötthet?

Enligt nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering är fysisk aktivitet den åtgärd som är bäst vetenskapligt underbyggd vid cancerrelaterad fatigue. 

Fysisk aktivitet är ofta det sista man vill tänka på i samband med extrem trötthet, men regelbunden, gärna daglig, rörelse kan göra att tröttheten minskar och att man mår bättre överlag. Man kan även vara fysisk aktiv under behandling. För många är dagliga promenader en lagom nivå. Men man ska försöka hitta något som passar en själv. 

Berätta för din läkare och sjuksköterska om du upplever extrem trötthet. Tillsammans kan ni diskutera eventuell utredning och åtgärder för att minska tröttheten. Du kan också få kontakt med en fysioterapeut och/eller en arbetsterapeut som kan hjälpa dig med fysisk aktivitet i vardagen. 

Läs också:

• Ordlista för dig med myelom