6 snabba frågor om myelom

 1. Vad är myelom?

Myelom är en kronisk cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Sjukdomen är kronisk och går inte att bota. Men genom behandling kan man få bra kontroll på sjukdomen och på så sätt förlänga överlevnaden.

2. Varför får man myelom?

Celler i våra kroppar behöver göra kopior av sig själva, och när de gör det kopierar de också arvsmassan, DNA. Vid cancer har dessa genförändringar lett till att en frisk cell istället blivit en cancercell.

Förändringar eller skador på arvsmassan kan vara ärftligt eller så orsakas de av yttre faktorer, såsom livsstil och miljö.  För vissa cancerformer vet man vilka faktorer som kan öka risken för sjukdomen. För myelom finns dock inga kända riskfaktorer som man vet ökar risken för blodcancersjukdomen. Man vet alltså inte exakt varför vissa personer drabbas av myelom och andra inte.

Plasmaceller spårar ur vid myelom

Vid myelom uppstår cancern i benmärgen. Den cell som då har ”spårat ut” är en blodcell som heter plasmacell och som bildas i benmärgen. Plasmaceller är en typ av vita blodkroppar som, när de är friska, producerar antikroppar mot bakterier och virus. De skyddar därmed våra kroppar mot infektioner.

När man drabbas av myelom har det skett en förändring i plasmacellens arvsmassa som gjort att den istället blivit en tumörcell.

Friska personer har relativt få plasmaceller i benmärgen, men vid myelom blir cellerna elakartade myelomceller som ökar i antal och tränger undan en stor del eller alla andra celler i benmärgen. Det blir då brist på de andra cellerna, vilket påverkar immunsystemet och man kan då bli känslig för infektioner. Man kan också bli trött och andfådd.

LÄS OCKSÅ: Röster om myelom: “Jag fick frakturer i revbenen när jag nös”

3. Vilka symtom ger blodcancersjukdomen myelom?

I ett tidigt skede av sjukdomen är det få som har några symtom och det kan dröja flera år innan man får några. Vanliga symtom som senare kan uppstå är:

- Skelettsmärtor - i rygg, bröstkorg eller höft

Skelettsmärtorna, som oftast känns i bröstkorgen, ryggen eller i en höft, beror på att myelomcellerna bildar ett ämne som ökar urkalkningen av skelettet. Skelettet blir då skörare och man kan därför lättare råka ut för frakturer och kotkompressioner. När skelettet blir tunnare kommer också kalk ut i blodet, vilket kan påverka njurarna och leda till förvirring.

- Trött och infektionskänslig

Trötthet och ökad risk för infektioner är också vanliga symtom. Infektionskänsligheten beror på ett försämrat immunförsvar. Tröttheten kan bero på själva sjukdomen, blodbrist, försämrad njurfunktion eller rubbning i salt- och vattenbalansen.

4. Vilka undersökningar görs vid misstänkt myelom?

Myelom upptäcks inte sällan av en slump i samband med att man utreds för något annat, till exempel lätt blodbrist eller hög sänka. Vid misstänkt myelom består utredningen i första hand av provtagning från blod, urin och benmärg samt skelettröntgen.

5. Hur behandlas myelom?

Det finns flera behandlingar för myelom. Vilken behandling som väljs beror på vem den sjuke är, faktorer som spelar in är din ålder, om du har andra sjukdomar samt vilka symtom och besvär myelomsjukdomen ger. Behandling väljs i samråd med läkare.

Myelom går i dagsläget inte att bota och målet med behandlingen är därför att får kontroll över sjukdomen och hålla den stabil så länge som möjligt - med perioder med få eller inga symtom.

Ofta leder behandling till god sjukdomskontroll och den som drabbats kan leva ett relativt normalt liv. Hur länge dessa stabila perioder håller i sig varierar dock mellan månader och flera år. Om och när sjukdomen sedan ökar i aktivitet får man återuppta behandlingen.

6. Vilka drabbas av myelom?

Risken för att drabbas av myelom ökar påtagligt med åldern. Sjukdomen är sällsynt hos personer under 40 år och förekommer inte alls hos barn. De flesta som får diagnos är äldre än 65 år.

Lär dig mer om myelom genom snabb online-utbildning >>>