Malignt lymfom hos barn

Vad är malignt lymfom hos barn?

Malignt betyder elakartat, eller cancer. Maligna lymfom omfattar Hodgkins lymfom och non-Hodgkin-lymfom. Det handlar i båda fallen om cancerutveckling som drabbar lymfvävnad. Lymfvävnad är vävnad som deltar i immunförsvaret och finns bland annat i lymfkörtlar, benmärg, blod och mjälte.

I Sverige får cirka 50 barn lymfom årligen. Hos mindre barn är non-Hodgkin-lymfom vanligare än Hodgkins lymfom, men förekomsten av Hodgkins lymfom ökar i tonåren.

Orsak

Cancercellerna bildas i lymfvävnad och börjar dela sig okontrollerat. Efter hand ersätts den normala vävnaden av cancerceller. Senare i förloppet kan sjukdomen även sprida sig och påverka blodkropparna så att dessa inte längre fungerar normalt.

Epstein Barr-virus (EBV), som orsakar körtelfeber, verkar vara kopplat till lymfom. Även ärftlighet kan ha viss betydelse. Hodgkins lymfom är också vanligare bland personer där immunförsvaret är påverkat, som vid hiv-infektion och vissa autoimmuna sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit.

Vilka är symtomen?

Barnet klagar oftast över, eller föräldrarna märker, en förstorad och oöm lymfkörtel. Denna sitter ofta i halsen eller i armhålan. Problemet är att nästan alla barn har förstorade lymfkörtlar på halsen. Det är vanligt att vänta några veckor innan det blir aktuellt med vidare undersökningar, för att se om knölen försvinner av sig själv. Omkring en fjärdedel av barnen har ytterligare symtom som feber, viktminskning, nattliga svettningar, klåda och trötthet när diagnosen ställs. Vid non-Hodgkin-lymfom har många av barnen symtom från cancerspridning till centrala nervsystemet, huden, skelettet eller lungorna.

Diagnos

Symtomen väcker ofta misstanke om sjukdomen. Många av barnen har också dålig tillväxt. Barn som har haft sjukdomen en längre tid har ofta symtom som orsakas av att benmärgen är drabbad:

• Anemi (blodbrist) gör barnen bleka och håglösa/trötta.
• Nedsatt infektionsförsvar gör att många av barnen ofta får infektioner.

Vid läkarundersökning går det ofta att känna en oöm lymfkörtelsvullnad. Hos en del av barnen finns tecken på spridning. Det kan vara utslag, nervpåverkan, andningsproblem, biljud från lungorna eller smärtor i skelettet.

Det är vanligt att ta blodprov som mäter hemoglobin (Hb, "blodvärde"), blodplättar, vita blodkroppar, sänka, lever- och njurfunktion för att se om några andra organ eller blodets funktion har påverkats av sjukdomen. För att bekräfta diagnosen måste en bit av tumören tas ut (biopsi) och granskas i mikroskop.

Om biopsin har påvisat lymfom brukar sjukdomen kartläggas med datortomografiundersökning av hals, bröstkorg och mage. Andra undersökningar som kan vara aktuella är benmärgsprov, magnetkameraundersökning eller prov från ryggmärgsvätska.

Behandling av malignt lymfom hos barn

Behandlingen syftar till att göra barnet helt friskt, men det är en tuff behandling med risk för följdskador orsakade av själva behandlingen. Beroende på olika faktorer, bland annat typ och utbredning av lymfomet ges olika typer av behandling. Behandlingsalternativ är cytostatika, immunhämmande behandling, strålbehandling och benmärgstransplantation.

Prognos

Malignt lymfom hos barn har numera en mycket god prognos och nästan alla överlever sjukdomen. Cytostatikabehandlingen kan påverka barnets tillväxt, men barnet återhämtar detta och växer ikapp när behandlingen har avslutats. Cytostatika kan också påverka fertiliteten hos pojkar, men nya behandlingsmetoder gör att denna risk har minskats.