Hodgkins lymfom

Vad är Hodgkins lymfom?

Hodgkins lymfom är en form av cancer med okontrollerad tillväxt av lymfceller. Den kan uppträda lokalt i några få lymfkörtlar eller vara spridd i stora delar av kroppen.

Cancerformen Hodgkins lymfom delas in i olika stadier:

• I stadium I är sjukdomen bara påvisad i ett enda lymfkörtelområde.
• I stadium II finns sjukdomen i flera lymfkörtelområden på samma sida om diafragman.
• I stadium III finns sjukdomen på båda sidor om diafragman men inte utanför lymfkörtlar eller mjälte.
• I stadium IV finns sjukdomen även utanför mjälte och lymfkörtlar.
• Sjukdomen klassificeras även som A om det inte finns allmänsymtom och som B om det finns allmänsymtom.

I Sverige inträffar årligen 180 nya fall av Hodgkins lymfom. Sjukdomen är vanligast i åldersgrupperna 20–30 år och över 50 år. Många får Hodgkins lymfom som unga och överlevnaden är god. Därför finns ganska många personer som har eller har haft Hodgkins lymfom, cirka 5 000 personer i Sverige.

Orsak

Cancercellerna börjar dela sig okontrollerat och ersätter den normala vävnaden. Senare i förloppet kan sjukdomen sprida sig och påverka blodkropparna så att dessa inte längre fungerar normalt.

Tidigare genomgången infektion med Epstein Barr-virus ("körtelfeber"), verkar vara kopplat till Hodgkins lymfom. Även ärftlighet kan ha viss betydelse. 

Symtom

Hos de flesta börjar sjukdomen med en förstorad lymfkörtel som inte ömmar. Den sitter oftast i halsregionen eller i armhålan. Utbredd sjukdom kan ge smärtor på grund av spridning till skelettet, eller lokala smärtor om tumören trycker på omgivande vävnader. Vanliga allmänsymtom som kan tillkomma är feber, nattliga svettningar, klåda, viktminskning och orkeslöshet. Vid större tumörer i bröstkorgen kan det uppstå bröstsmärtor, hosta och andningssvårigheter.

Diagnos

Patientens symtom kan väcka misstanke om Hodgkins lymfom. Vid undersökning kan läkaren finna svullna lymfkörtlar. Stora, oömma, knöliga och fastsittande lymfkörtlar väcker misstanke om cancer. Hårda knölar i magen kan orsakas av att cancerceller spridit sig till levern eller mjälten. Ibland kan tumören trycka på nerver och göra att hud eller muskler domnar. Det kan också uppstå tecken på blodbrist, anemi. 

Diagnosen ställs på grundval av mikroskopi av vävnadsbitar (biopsi) som tas från lymfkörteln. Om biopsin har påvisat Hodgkins lymfom görs också datortomografiundersökning (DT) av hals, bröstkorg och mage för att kartlägga sjukdomen, liksom en rad blodprover. PET/DT undersökning är en utveckling av DT som rekommenderas ingå i utredningen och uppföljningen.

Behandling av Hodgkins lymfom

De allra flesta med Hodgkins sjukdom blir botade av första behandlings-serien. Även om den första behandlingsomgången misslyckas blir patienten ofta frisk i nästa omgång. Standardbehandlingen vid låga stadier (I och II) är en kombination av cellgifter (cytostatika) och strålbehandling. För stadium III och IV ges enbart cytostatika.

Vid upprepade återfall kan benmärgstransplantation eller immunologisk behandling (PD-1 hämmare) bli aktuellt.

Prognos

De allra flesta botas med behandling. Ju mindre sjukdom vid diagnos, desto bättre är prognosen för tillfrisknande. Femårsöverlevnaden i Sverige för Hodgkins lymfom är närmare 90 procent.

Genom den förbättrade behandlingen och längre överlevnaden har det med tiden uppmärksammats att behandlingen i sig själv kan leda till komplikationer. Särskilt strålbehandlingen verkar kunna medföra långtidsskador. Bland annat kan hjärtat, sköldkörteln och lungorna skadas. Med modern strålbehandling har dessa risker minskat påtagligt.

Sedan tidigare är det också känt att patienterna löper ökad risk att drabbas av en ny cancersjukdom, särskilt bröstcancer och lungcancer. Några får också låg ämnesomsättning på grund av strålning mot sköldkörteln.

Rökning efter behandling för Hodgkin lymfom ökar risken för lungcancer avsevärt och bör undvikas.