Vårdord att ha koll på vid mantelcellslymfom

Standardiserat vårdförlopp (SVF)

Ett standardiserat vårdförlopp, SVF, är ett arbetssätt inom cancervården som används över hela Sverige. Det är som ett schema som syftar till att göra olika steg i cancervården smidigare och tydligare. På så sätt ska det minska onödig väntetid och oro för patienten. 

Olika cancersjukdomar har olika standardiserade vårdförlopp. I de olika förloppen finns scheman över vilka utredningar och behandlingar som ska göras för den specifika cancersjukdomen, samt hur lång tid det ska ta mellan de olika stegen (så kallade ledtider, läs mer om det längre ner).

Om det finns en välgrundad misstanke om cancer ska man som patient snabbt få en remiss till en utredning enligt det standardiserade vårdförloppet. Man ska även få information om följande:

• Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om du har eller inte har cancer.
  

• Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen.
  

• Att du kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon samt att sjukvården ofta ringer från dolt numme

För mantelcellslymfom följer sjukvården det standardiserade vårdförloppet för maligna lymfom och kronisk lymfatisk leukemi. Klicka här för att läsa det!

Det finns så kallade ledtider som sjukvården utgår ifrån i det standardiserade vårdförloppet. Ledtider anger hur lång tid det max bör ta mellan olika steg inom vården. Det kan till exempel handla om hur lång tid det ska ta från att det finns en välgrundad misstanke om cancer till att man påbörjar sin första behandling. 

Om man som patient exempelvis har flera sjukdomar (samsjuklighet) eller av andra orsaker behöver mer individanpassade åtgärder eller utredningar, kan det innebära att ledtiderna blir något längre. 

Som patient kan man också välja att tacka nej till ett uppsatt utrednings- eller behandlingsdatum av personliga skäl. Då kan ledtiderna också bli längre. 

Statistik över väntetiderna

Om du är nyfiken på att se hur bra din region är på att hålla ledtiderna, eller om du vill se hur statistiken ser ut för personer med lymfom, kan du besöka Cancercentrums hemsida. Klicka här för att ta del av statistiken.

Min vårdplan

”Min vårdplan” är ett verktyg som erbjuds till dig som fått en cancerdiagnos. Syftet med vårdplanen är att göra dig delaktig i din vård.

Vårdplanen sätter du som patient upp tillsammans med din vårdkontakt, exempelvis din kontaktsjuksköterska. Informationen i vårdplanen är anpassad för dig och din diagnos. I vårdplanen kan du hitta:

• Information om diagnosen, olika behandlingar och rehabilitering som är anpassade för dig.

• Information om rättigheter.

• Kontaktuppgifter till ansvarig vårdgivare.

Vårdplanen kommer att finnas under hela din behandling. I den digitala ”Min vårdplan”, som finns i 1177, kan du även skriva till din kontaktsjuksköterska genom att använda en meddelandefunktion.

”Min vårdplan” har skapats för ett flertal cancerdiagnoser och fler skapas ständigt. Fråga din kontaktsjuksköterska, läkare eller din vårdkontakt om det finns en ”Min vårdplan” tillgängligt för dig.

En SVF-koordinator är den som har en helhetssyn på en patients standardiserade vårdförlopp. Koordinatorn ska kontrollera att förloppet går framåt som det ska och kontrollera att vårdförloppet följer de utsatta tiderna i schemat. Koordinatorn kan bland annat:

• Boka undersökningar som ingår i det standardiserade vårdförloppet.
  

• Se till att vårdförloppet följs och att beställda undersökningar genomförs utan onödig väntan.
  

• Se till att patienten får strukturerad och individanpassad information om tider för sina undersökningar och utredning.

• Hjälpa till så att övergångar mellan olika vårdgivare går så smidigt som möjligt.
  

Patienten ska få kontaktuppgifter till koordinatorn.

Ett team som ska finnas där för dig

Alla patienter som diagnostiserats med cancer bör ha tillgång till ett kontaktteam som består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator, dietist och fysioterapeut. 

Som patient ska du få information om att teamet finns och hur du kommer i kontakt med teamet. Teamet ska vara ett kontinuerligt stöd för dig som patient och dina närstående under hela sjukdomstiden.

Kontaktsjuksköterska

Enligt den nationella cancerstrategin ska alla med cancer erbjudas en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskans syfte är att göra kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvård smidig.

Kontaktsjuksköterskan ska bidra till att du som patient känner dig trygg och delaktig i din vård och behandling. Sjuksköterskan ska bidra till extra tillgänglighet och ska kunna svara på dina och dina närståendes frågor

Din kontaktsjuksköterska ska:

• Vara tydligt namngiven för dig som patient.
  

• Vara extra tillgänglig, och ska kunna hänvisa till en annan kontakt om hen inte är tillgänglig.
  

• Informera om kommande steg i behandlingen och vården.
  

• Ge stöd till dig och dina närstående.

• Göra evidensbaserade bedömningar av vilka behov du har, samt hjälpa dig med passande åtgärder. Det kan innebära att hen exempelvis kontaktar andra yrkesgrupper inom vården, såsom kurator, fysioterapeut och dietist.
  

• Säkerställa din delaktighet och inflytande i din vård.

• Aktivt bevaka ledtider i samverkan med SVF-koordinatorn.

Samt...

• Ha ett tydligt skriftligt uppdrag.
  

• Ha kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess.
  

• Ansvara för aktiva överlämningar till en eventuell ny kontaktsjuksköterska.
  

• Delta i multidisciplinära möten.

Samtalsstöd

Varje mottagning som vårdar patienter med cancer ska ha en kurator i teamet och alla patienter som vårdas där ska få skriftlig information om hur de kan kontakta kuratorn. Som närstående kan man också ta hjälp av en kurator.  

En kurator kan hjälpa till med stödsamtal, krissamtal och bearbetande samtal. Hen kan också ge information om och samordna samhälleliga insatser och myndighetskontakter.

Fysioterapeut

Att vara fysiskt aktiv när man har cancer är inte farligt, tvärtom. Det kan både minska biverkningar och öka energin. Det är dock viktigt att man är fysiskt aktiv på ett sätt som ens egen kropp och ens egna förutsättningar tillåter. I vissa fall kan det därför vara lägligt att rådgöra med sin läkare och/eller en fysioterapeut gällande sin träning. 

Som patient kan man bli remitterad till en fysioterapeut som kan hjälpa dig som patient att få balans i vardagens aktiviteter och motivera dig till fysisk aktivitet.

Tips: Här ger tre fysioterapeuter råd om träning samt visar några träningsövningar som passar dig som lever med cancer.

Arbetsterapeut

En arbetsterapeut hjälper människor som lever med skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar att få en fungerande vardag. Målet med arbetsterapi är att patienten ska bli så självständig som möjligt utifrån de egna behoven och möjligheterna. 

Dietist

När man är sjuk och går på behandling är det inte ovanligt att ha sämre aptit än vanligt, kroppens ämnesomsättning kan dessutom fungera annorlunda. En dietist kan exempelvis ge råd om vad man ska äta och vilka kosttillskott som behövs.