De senaste upptäckterna inom forskning på KLL

När patienter diagnostiserats med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är inte behandling något som alltid införs direkt. Istället får de komma på regelbundna kontroller, så kallad “watch and wait”, för att ha koll och för att inleda behandling om symtom eller sjukdomstecken tillkommer.

Många som drabbas av KLL, cirka en tredjedel av alla patienter, behöver aldrig behandlas.

Men för de som kommer få ett behov av behandling så sker det ständigt nya, stora som små, framsteg inom forskningen enligt överläkaren Mattias Mattsson.

– Det som har hänt är att vi har minst lika effektiva målinriktade läkemedel idag men med betydligt färre biverkningar än de gamla läkemedlen och jag har en förhoppning att inom en ganska snar framtid kommer kunna behandla KLL på nya sätt, säger Mattias Mattsson.

Läs mer om watch and wait här

Inom forskning jobbar man ofta under en längre tid för att ta fram nya tillvägagångssätt att behandla patienter. Studier som ska genomföras och godkännas innan patienter kan ta del av de nya läkemedlen och behandlingarna.

– Vi jobbar med ganska långa perspektiv, men sedan 2015 har vi godkända målriktade behandlingar, säger Mattias Mattsson. 

Sedan 2015 har det kommit godkända målriktade behandlingar med BTK-hämmare  (ett ämne som blockerar aktivitet hos ett protein som kallas Bruton tyrosinkinas) och 2017 finns det även godkända behandlingar med BCL-hämmare (ett mitokondrieprotein som förhindrar programmerad celldöd). De nya versionerna har färre biverkningar och man kan idag kombinera BTK hämmare och BCL hämmare genom en 15 månader tablettbehandling där man tar en tablett av vardera hämmare dagligen.

– Vi är på väg bort ifrån cytostatikabehandling i kombination med antikroppar. Antikroppar använder vi fortfarande men i kombination med cytostatikabehandling är det allt färre patienter som får, förklarar Mattias Mattsson.

Mattias Mattsson har hopp om att kunna förbättra symtom och således livskvaliteten för KLL-patienterna inom en snar framtid då det just nu pågår en hel del studier på att utveckla dagens BTK-hämmare. Det ena är utvecklade BTK hämmare som binder in cellen på ett nytt sätt som ska fungera även om du blivit resistent mot de tidigare BTK-hämmare, så kallade kovalenta. 

BTK-degraders är också i stadiet av studier och fungerar genom att det bryter ner proteinet som BTK hämmare idag “bara” blockerar.

– Till sist så studeras det just nu en del på Bi-specifika antikroppar där man binder ihop sjuka KLL-celler med immunceller, förklarar Mattias Mattsson.

Vad betyder dessa framsteg för patienten?

– Har man gått på äldre läkemedel som har slutat att fungera så har jag förhoppning om att inom en ganska kort tid kommer det att finnas ytterligare verktyg i verktygslådan för att behandla på nya sätt. I och med att KLL är en kronisk sjukdom vars sjukdomsförlopp är under en längre tid hinner nya läkemedel och behandlingar i många patienters fall komma på plats och öka chansen för ett längre liv utan att lida av symtomen från KLL, säger han.

– Vi vet idag att prognosen för KLL–patienter har förbättrats avsevärt de senaste tio åren. Så de nya behandlingarna har redan givit effekt, och de framtida förbättrade behandlingarna kommer ge ännu en positiv effekt för KLL-patienter, fortsätter Mattias Mattsson.

Läs även: Så fungerar genanalys och målinriktad behandling vid KLL

När tror du att vi kan hitta ett botemedel mot KLL?

– Jag vågar inte gissa, för ibland står utvecklingen väldigt still och ibland går det väldigt fort. Men man kan prata mycket om bot vid KLL men det handlar också lite om filosofi, för vad menas med bot? svarar Mattias Mattsson och fortsätter:

– Det finns patienter med väldigt få KLL-celler i blodet eller i benmärgen, är patienten då botad om den inte märker av sjukdomen? Är man formalist så är den inte botad då personen har kvar cancerceller. Men får patienten behandling vid 74 års ålder och sedan aldrig mer behöver någon behandling och dör sedan av något annat när den är 87 så är patienten vad vi kallar funktionellt botad. Och det ser vi patienter idag blir. Det är ganska svårt att formulera vad bot egentligen är idag. Idag kan vi med våra metoder hitta väldigt få kvarvarande svårt sjuka celler men som aldrig kommer ställa till med några problem. Men de sjuka cellerna finns fortfarande kvar.

Läs mer: Stödjande behandling vid kronisk lymfatisk leukemi