Checklista inför läkarbesöket för dig med KLL

Skriv ner frågor och funderingar

Skriv ner dina frågor och ämnen som du vill diskutera – som förändringar i ditt tillstånd, biverkningar eller om du har funderingar om din nuvarande behandling. Se till att du får svar som du både förstår och kan ta till dig. 

Ta med dig en närstående

Det kan hjälpa dig att slappna av och våga fråga mer. När man är två kan det också vara lättare att tillsammans ta till sig och förstå den information som vårdpersonalen ger. Dessutom är man fler som kan komma ihåg all information samtidigt. Kanske kan en av er anteckna och den andra bara lyssna?

Sammanfatta informationen

Anteckna eller be om en skriftlig sammanfattning om vad ni kom fram till under vårdbesöket. Att få informationen i skrift ger stöd åt minnet och samtidigt lär du dig mer om din sjukdom och behandling. 

Enligt patientlagen har du som patient rätt att begära att din vårdgivare ger informationen i skrift om du (eller en närstående/vårdnadshavare) ber om det. 

Du har också rätt att få information på ett sätt som du förstår. Personen som ger dig information om din sjukdom och behandling, exempelvis en läkare, ska så gott det går försäkra sig om att du som mottagare förstått innebörden och betydelsen av den information som du fått. Säg därför till om du inte förstår vad vårdpersonalen menar. 

Du har rätt att vara delaktig i utformningen av din vård

Vården ska så långt som möjligt utformas och även genomföras i samråd med dig som patient. Om du själv ska genomföra vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska dessa utgå från dina önskemål och dina individuella förutsättningar. Fundera gärna på vilka önskemål du har. 

Prioritera – ta det viktigaste först

Ofta är vårdbesöken kortare än vad man kanske hade önskat. Se därför till att ta upp de allra viktigaste funderingarna i början av mötet så att du vet att du kommer få svar på dessa. 

Ge hela bakgrunden

Berätta om allt, det är av största vikt att läkaren får hela bilden klar för sig – till exempel om du har dålig aptit eller sömn, känner oro, smärta eller är illamående. Lider du av avföringsrubbningar, trötthet, nedstämdhet eller upplever du problem med sexlivet?

Tala också om för din läkare om du använder dig av alternativ eller komplementär medicin eller behandling. 

Du kan exempelvis skriva upp det du vill ha sagt och ge till din läkare, på så sätt är det lättare att få med allt du vill ha sagt. Din läkare kan då även läsa dina anteckningar även efter ditt besök. Här kan du ladda hem ett färdigt formulär som du kan anteckna i.

Nästa möte

Lämna mötet med en överenskommelse om ungefärlig tidpunkt för nästa möte samt kontaktinformation till läkaren eller mottagningen. 

Att ha en kronisk sjukdom som KLL kan väcka stor oro och många olika typer av frågor kan uppstå – både hos den drabbade och hens anhöriga. Har du KLL kan du närsomhelst vända dig till din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har funderingar eller frågor som rör din sjukdom. 

Ibland finns också ett behov av att prata med någon annan om tankar och känslor, exempelvis en kurator. Samtalsstöd kan ges till både dig som patient och dina anhöriga. Upplever du att du vill ha samtalsstöd? Berätta det för din läkare så kan hen hänvisa dig vidare.

Följ upp och kontakta mottagningen vid ytterligare frågor

Om du har glömt att ställa en fråga under ditt besök, ring då mottagningen eller läkaren för att få ett svar. Be därför om att få kontaktuppgifter till någon på mottagningen som du lätt kan komma i kontakt med.

Kontaktsjuksköterska

Varje patient med cancersjukdom ska idag ha en så kallad kontaktsjuksköterska som man kan vända sig till med frågor om sin sjukdom. Kontaktsjuksköterskan tar vid behov kontakt med ansvarig läkare eller annan sjukvårdpersonal som du som patient kan vara i behov av. 

Du ska få information om vem som är din kontaktsjuksköterska, och ha tillgång till ett telefonnummer (eller motsvarande) där du kan nå din kontaktsjuksköterska under kontorstid.