Lunghamartom
Lunghamartom upptäcks ofta av en tillfällighet i samband med röntgen av lungorna av annan orsak.
Vad är lunghamartom?
Ett hamartom är en godartad tumör som uppstår lokalt i olika organ i kroppen och utgår från den vävnad som finns i det organ där det växer. Lunghamartom är vanligtvis enskilda knutor i lungvävnaden som växer långsamt. De flesta lunghamartom är mindre än 4 cm i diameter när de upptäcks, även om de kan bli upp till 10 cm i diameter.
Tillståndet anges finnas hos 0,025–0,32 % av befolkningen och är den vanligast förekommande godartade tumören i lungorna. Lunghamartom utgör 8 % av alla enskilda tumörer i lungorna och 77 % av alla godartade lungtumörer. Tumörerna förekommer oftare bland män, och oftast i åldersgruppen 50–60 år.
Orsak
Det finns teorier om att orsaken till lunghamartom är medfödda missbildningar, överväxt av normal lungvävnad, broskaktiga godartade tumörer eller respons på inflammation.
Det diskuteras om tillståndet kan ombildas till cancertumörer. Sådana ombildningar förekommer förmodligen inte, men litteraturen visar en högre förekomst av lungcancer än förväntat hos patienter med lunghamartom.
Lever du med KOL?
Vi söker dig med diagnostiserad KOL, som vill delta i en enkätundersökning om hur det är att leva med sjukdomen. Syftet är att ge andra en bättre förståelse för hur det är att leva med KOL samt undersöka om du får tillräcklig hjälp för att hantera sjukdomen och dess symtom.
Symtom
Det flesta patienterna med hamartom har inga symtom, särskilt om tumören befinner sig i ytterkanten av lungvävnaden – vilket är fallet hos upp till 90 % av patienterna. Tumörer som ligger mer centralt och in mot bronkerna kan däremot vara förknippade med symtom och tecken på att bronkerna kläms av. Detta leder till blodiga upphostningar, hosta, väsningar och rikligt med slem i luftvägarna.
Diagnos
Tillståndet upptäcks vanligtvis i samband med röntgen av lungorna av annan orsak. Vid en läkarundersökning upptäcks sällan något onormalt. Diagnosen baseras på typiska fynd vid röntgen och datortomografi. Ibland behöver man också ta vävnad med hjälp av en nål – biopsi – från hamartomet för att säkert ställa rätt diagnos. Upprepade röntgenundersökningar kan visa långsam tillväxt. Om hamartomet växer snabbt kan den vara svår att skilja från cancer i bronkerna.
Behandling
Hos de allra flesta ger lunghamartom inga symtom och behandling krävs inte. Det rekommenderas att lunghamartom följs med röntgenkontroller, till exempel årligen till en början. Operation med borttagning av hamartomet görs vid besvärande symtom, snabb tillväxt eller där lungcancer inte kan uteslutas.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Prognos
Lunghamartom förknippas inte med ökad dödlighet.
