Hej! Diagnos lungcancer med spridning 2010. Har överlevt mot alla odds. Har fortfarande besvär av slembildning och har upprepade lunginflammationer efter 11 år med strålskador. Senaste behandlingen cytostatika var 2012. Strålning 2010. Det tycks som om kortison hjälper och det har jag ätit i omgångar med doser upp till 30 mg periodvis. Har också PMR varför Prednisolon har satts in av reumatolog. Efter lång tids användande och nedtrappning har jag nu 5mg Prednisolon. Klarar inte att ta bort det helt då jag mår så dåligt (sjukdomskänsla). Tycker att slembildningen (mycket segt slem i svalget, från näsan och från luftvägarna) låter väldigt mycket i bröstet men brukar lossna. Ca en till två gång om dagen kommer det en rejäl loska med segt slem. Det känns då bättre efter det. Är besvärad på kvällar och nattetid av detta. Tar kortison på morgonen. Jag har också blivit hård och något öm på vänster sida av halsen och omkring struphuvudet.
Har fått förklarat av onkolog att man kan få slembildning efter strålningen. Jag har också fått cytostatika. Tycker att det på sätt och vis är mer besvärande ju längre tiden går. Har fått vilket jag använder Giona Easyhaler och Acetylcystein som jag tar. Tycker dock inte att det hjälper mina besvär kvällar och nätter.
Hörde av en läkare att flimmerhåren förstörs av strålning och cytostatika vilket gör att man är mer infektionsbenägen. Stämmer det? Stämmer det att flimmerhåren inte växer ut igen? Finns det något mer man kan göra för slembildningen? Under infektioner är det såklart värst.
Med vänlig hälsning
Karin
Hej Karin!
Strålbehandling kan tyvärr ge upphov till strålskador som du tycks ha drabbats av. Samtidigt har du uppenbarligen haft nytta av den behandling du tidigare gått igenom. Slembildning kan mycket väl bero på tidigare genomgången strålning. Man kan då prova inhalationsläkemedel dels med kortison där Giona ingår. Man kan också prova luftrörsvidgande läkemedel så kallade B2 läkemedel exempelvis Buventol. Kortison i tablettform Prednisolon/Betapred är oftast ändå det som ger bäst effekt mot slem.
Tyvärr ger kortison också upphov till biverkningar varför det är av vikt att hitta lägsta möjliga dos som ändå hjälper. Ibland kan en kur med kortison som ges med hög dos initialt och sedan minskas under 10–14 dagar vara bättre för att snabbare kunna minska slembildning.
För att skydda skelettet från benskörhet kan man sätta in läkemedel mot benskörhet exempelvis Alendronat och kalk med D-vitamin. Om skelettet tagit skada av långvarig behandling med kortison kan kontrolleras med bentäthetsmätning.
Flimmerhår i luftvägar har till uppgift att transportera upp slem från nedre delar av lungorna. Flimmerhår kan skadas av strålning men kan reparera sig själva och återkomma. Rökning av tobak skadar också flimmerhåren. När man slutar röka så kommer flimmerhåren tillbaka inom 3–6 månader. När man slutar röka kan man ibland märka att man under en period får mer slem jämfört med när man rökte. Det beror på att flimmerhåren kommer tillbaka.
Slem som ligger kvar nere i lungorna är näringsrikt och ökar risken för att man kan drabbas av infektioner med bakterier, då bakterier trivs i slemet. Ett sätt att bättre kunna få upp segt slem är att använda ett litet rör som kallas PEEP-ventil. Det är ett rör som ger ett motstånd när man blåser ut luft från lungorna. Du kan fråga din doktor om du kan få ett sådant rör. Man kan uppnå samma effekt genom att blåsa i ett sugrör. Syftet är att mobilisera slemmet så att det lossnar och då går lättare att hosta upp.
Vänliga hälsningar
Ronny Öhman,
överläkare i lungmedicin, Skåne Universitetssjukhus
Läs även: Därför används strålbehandling vid cancer»
