Rökningens konsekvenser

Hur rökaren drabbas

Det är en lång rad sjukdomar där rökarens risk är mångdubbelt större än icke-rökarens. Detta gäller i samma grad för kvinnor som för män, om man jämför personer med likadana rökvanor.

Lungsjukdom efter rökning

Den mest omtalade rökrelaterade sjukdomen är lungcancer. En genomsnittsrökare löper minst tio gånger större risk än icke-rökaren att drabbas av lungcancer. Men risken är ungefär lika stor också när det gäller andra lungsjukdomar som kronisk bronkit och emfysem (då lungblåsorna förstörs).

Cancer och hjärt-kärlsjukdom av rökning

Ett flertal andra cancerformer tillhör de sjukdomar där rökare har starkt ökad risk. De allra flesta av de dödsfall som kan hänföras till rökning inträffar i olika hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Här är rökarens överrisk visserligen inte tiofaldig, men sjukdoms- och dödsfallen på grund av rökning blir ändå flera än i cancer eftersom hjärt-kärlsjukdomarna är så många fler. De inträffar också i yngre åldrar.

Rökare dör tidigare och har sämre livskvalitet

För den enskilde rökaren är det inte bara en fråga om risken att dö åtskilliga år tidigare än vad som hade varit fallet utan rökning. Det handlar även om tio försämrade år i genomsnitt om man börjar röka och aldrig lyckas sluta. Rökningen leder till många sjukdomsfall i medelåldern som kan leda till mångårig nedsättning av arbetsförmåga och välbefinnande, alltså försämrad livskvalitet. Att rökandet dessutom kostar pengar som kunde ha använts till mer positiva ändamål är onekligen också ett skäl att inte röka. På grund av rökning dör 12 000 människor per år i Sverige tidigare än de annars skulle ha gjort.

Hälften slutar röka

Det bästa är naturligtvis att aldrig börja röka, men har man nu gjort det så är det aldrig för sent att sluta, och det lönar sig alltid. Ju förr man slutar desto bättre, men även efter många års rökning blir det en riskminskning efter rökstopp. Idag finns det så många möjligheter till hjälp med att sluta röka, så det är väl värt att göra ett försök. Skulle ett försök misslyckas, så kan det innebära att man har större chans att lyckas vid ett nytt försök. I Sverige idag har ungefär hälften av dem som någonsin rökt slutat.

Hur icke-rökaren drabbas

Hjärtkärlsjukdom och lungcancer

Under tiden som cigaretten brinner mellan blossen avger den rök till omgivningen. Denna rök innehåller alla de ämnen som rökaren drar in. I ett rum där det röks blir alltså luften förorenad med rökens alla hälsoskadliga beståndsdelar. Dessa finns då med i luften som var och en i rummet andas in. Visserligen är mängderna mycket mindre än för rökaren, men det har gjorts undersökningar som påvisat ökad sjukdoms- och dödsrisk för icke-rökare som långvarigt vistats i rökiga rum. Risken för hjärt-kärlsjukdomar och lungcancer ökar med minst 25 procent av regelbunden passiv rökexponering. Barn vars föräldrar röker hemma får ökad risk att få luftvägsinfektioner och astma.

Ögon och näsa

Mångdubbelt flera är de som i rökiga miljöer drabbas av luktobehag och besvär i form av sveda i ögon och näsa med mera. Dessa besvär är av en styrka och karaktär som vanligen inte tolereras i andra sammanhang. De utgör därför starka skäl för åtgärder som att få till stånd rökfria miljöer. Allra mest uttalade kan de besvär bli som drabbar personer med allergiska reaktioner.

Hur samhällsekonomin drabbas

En del kanske tror att samhällsekonomin ”tjänar på” rökningen i och med att staten får in tobaksskatt. Tobaksskatten är dock bara en förflyttning, inte skapande, av ekonomiska tillgångar. Det enda som kan skapa ekonomiska tillgångar är produktion av varor och tjänster.

Samhällsekonomin kan mätas genom BNP (bruttonationalprodukten), det vill säga det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras under ett år. Rökningen medför att BNP blir lägre än vad den kunde ha blivit, eftersom rökningens hälsoskador leder till färre arbetsdagar på grund av fler dödsfall före pensionsåldern, fler fall av långtidssjukskrivning/förtidspensionering samt fler fall och längre varaktighet för korttidssjukskrivningar. Den totala kostnaden för samhället vad gäller rökning beräknas till cirka 30 miljarder per år i Sverige.

Kostnader för samhället p g a rökning

Rökarnas ökade sjuklighet medför även ökade sjukvårdskostnader för samhället. Å andra sidan bidrar icke-rökarnas längre livslängd till ökade samhällskostnader för åldringsvård. Det samhällsekonomiskt viktigaste är dock de ovan nämnda produktionsförlusterna (de färre arbetsdagarna) i och med att de har en negativ effekt på BNP, vilket inte kan kompenseras med tobaksskatt.

Rökningen - ett globalt problem

Om man betänker det som kort beskrivits ovan förstår man varför FN:s Världshälsoorganisation, WHO, har betecknat kampen mot rökning som en av sina viktigaste uppgifter.