Lungcancer: Rökstopp kan dubblera överlevnaden

Rökstopp kan även bidra till att man blir mindre illamående vid cytostatikabehandling och risken för hjärtsjukdom, KOL, stroke och andra cancerformer minskar. 

Det är aldrig försent att sluta röka.  

Hitta motivationen för att sluta röka

Fundera över vad som motiverar dig till att sluta röka. Utan motivation kan rökstoppet bli nästintill omöjligt. Behöver du kanske någon som peppar dig? Har du möjligtvis en kompis som också kanske vill sluta röka? Ett rökstopp kan bli lättare om man gör det tillsammans med någon annan.

Tips som kan öka motivationen:

• Skriv rökdagbok för att kartlägga dina rökvanor, på så sätt kan du tydliggöra för dig själv när du har störst behov av att röka. Är det efter maten? När du dricker kaffe? Är det när du är stressad eller nere? Om man är medveten om sitt ”rökmönster” kan man lättare jobba för att förebygga eller förhindra situationer som ökar röksuget. Det kan framför allt hjälpa i början av ett rökstopp.
  
  

• Räkna ut hur mycket pengar du spenderar på tobak varje år och fundera vad du istället vill göra med pengarna. Vill du kanske spara pengarna för att kunna gör något roligt med dem framöver? En resa? Massage?

• Fira små mål. Har du klarat dig utan rökning i två veckor? Beröm dig själv och fira! 

• Håll koll på hur länge du har varit rökfri. Det kan motivera en långt efter att man slutat. Om man har haft uppehåll i två månader vill man oftast inte att allt kämpande ska ha varit förgäves, man har helt enkelt lagt ner för mycket tid och energi på rökstoppet. Då blir också steget till att ta ett bloss lite större. 

• Sug på en tablett eller tugga tuggummi. Salta lakritspastiller, tabletter eller tuggummin med smak av apelsin och mentol är smaker som kan dämpar röksuget.
  
  

• Din läkare kan erbjuda lungfunktionstest eller CO-mätning. Resultaten av sådana mätningar skulle kunna funka som en ögonöppnare och öka motivationen för ett rökstopp.
  
  

• Ladda hem en app. Om du har en smartphone eller en platta kan du ladda hem appar som både kan hålla räkningen på hur många dagar du varit rökfri och hur mycket pengar du sparat. Vissa appar peppar dig även med små meddelanden då och då. 

Läkemedel och medicin för dig som vill sluta röka

Det finns läkemedel som kan hjälpa en på traven att sluta röka. Allra bäst effekt har läkemedlen i kombination med rådgivning och stöd. Nikotinläkemedel, vareniklin och bupropion har dokumenterad effekt vid rökstopp. 

Läkemedel med nikotin

Man tror att nikotin är den viktigaste förklaringen till det starka beroende som många rökare upplever. Tanken med nikotinläkemedel är att man tillför nikotin i successivt minskande mängder så att man kan trappa ned nikotinnivån och på så sätt minska röksuget.

Nikotinläkemedel finns som:

• Nikotinplåster

• Sug- eller smälttabletter med nikotin

• Nikotininhalator, munsprej, munpulver

Dessa läkemedel kan köpas receptfritt, men man kan också be om att få det på recept, vilket kan minska kostnaden. Prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare. Som med många andra läkemedel ska vissa personer inte använda nikotinläkemedel och vissa biverkningar kan tillkomma. Klicka härför att läsa mer nikotinläkemedel. 

Bupropion dämpar röksuget 

Till en början användes läkemedlet Bupropion enbart mot depression, men man upptäckte också att det ör verksamt vid rökavvänjning. Varför det fungerar är inte helt fastställt, men det man vet är att läkemedlet verkar på dopamin- och noradrenalinomsättningen i hjärnans belöningssystem.

Försök har visat att användning av läkemedlet i samband med planerat rökstopp dämpar röksuget och bidrar på så sätt till att en ökad andelen rökare lyckas sluta röka. Eftersom bupropion även används som ett antidepressivt läkemedel, kan det vara till fördel för patienter som blivit nedstämda och fått symtom på depressions vid tidigare rökstopp.

Bupropion är receptbelagt, man behöver därför rådgöra med sin läkare innan användning. Som med många andra läkemedel ska vissa personer inte använda bupropion och vissa biverkningar kan tillkomma som är viktiga att känna till. Klicka här för att läsa mer om Bupropion. 

Vareniklin minskar tillfredsställelsen av nikotin och minskar abstinensen 

Läkemedlet Vareniklin kan binda till samma receptorer (verkningsställen) i hjärnan som nikotin, men utan att utlösa samma effekt. När nikotinet inandas vid rökning och når blodcirkulationen blockerar vareniklin de områden i hjärnan där nikotinet brukar ha effekt. Rökningen leder då inte till det välbehag som det brukar göra, eftersom nikotinet förlorar sin effekt. När nikotinet inte ger någon positiv upplevelse kan det bli lättare att sluta röka.

Vareniklin är ett receptbelagt läkemedel och som för många andra läkemedel kan Vareniklin ge biverkningar och vissa personer ska inte använda läkemedlet. Klicka här för att läsa mer om Vareniklin. 

Här hittar du stöd

Om du vill ha stöd och hjälp att sluta röka ska du prata med din lungläkare och/eller din kontaktsjuksköterska. Du kan också få råd och hjälp på en vårdcentral eller genom företagshälsovården. 

Flera råd och gratis hjälp för att sluta röka kan du få av specialutbildade rådgivare på Sluta-Röka-Linjen, telefonnummer: 020–84 00 00. Du kan också nå Sluta-röka-linjen via sociala medier, e-post och chatt.

För personer med lungcancer eller deras närstående finns även Lungcancerföreningen som är en oberoende ideell förening med en grupp engagerade läkare och patienter. Föreningens främsta syfte är att på olika sätt stödja patienter med en lungcancerdiagnos och deras närstående.  

De arbetar bland annat med att sprida kunskap om lungcancer, bygga nätverk och gemenskap samt driver frågor som kan bidra till en förbättrad lungcancervård och utvidgad forskning runt lungcancer. Att gå med i en patientförening är ett bra sätt att träffa andra som befinner sig i liknande situation.

Varför är det så svårt att sluta röka?

Nikotin gör att dopamin frigörs i hjärnan. Dopamin är ett ämne som gör att man känner välbehag. Den här må-bra-känslan ökar nikotinets beroendeframkallande effekter. Om man får i sig nikotin regelbundet, av exempelvis cigaretter eller snus, utvecklas en tolerans för ämnet och det behövs högre doser för att uppnå samma effekter. Om man som rökare inte får i sig tillräckligt med nikotin, kommer man uppleva symtom från nikotinabstinens.

Abstinens kan ge symtom som oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, ökad aptit och svårigheter att sova. Man kan också bli lättirriterad och få ökad aptit eller ”vara sugen på något”. Abstinensbesvären brukar försvinna eller bli mer hanterbara efter en till två veckor från det att man slutat med nikotinet. Suget efter nikotin och den ökade aptiten kan dock hålla i sig en längre tid.

Hos Medibas kan du se en kortfilm om nikotinets påverkan på kroppen och hjärnan. Klicka här för att se filmen.

Vad är det i cigaretter som orsakar cancer?

I röken från tobak har mer än 3 000 olika kemiska ämnen identifierats och flera av dessa är cancerframkallande ämnen (kallas även för karcinogener eller carcinogener) och mutagener (exempelvis ämne eller strålning som orsakar mutationer i arvsmassan, DNA).

Filter och milda cigaretter sänker inte risken

Det finns inga bevis för att användningen av filtercigaretter eller ”milda” cigaretter skulle medföra lägre risk för lungcancer än vanliga cigaretter.

Hos rökare uppstår tidigt mutationer 

Latenstiden, det vill säga tiden en sjukdom finns oupptäckt på grund av att den ännu inte gett symtom, är vid lungcancer lång, ofta 10 till 30 år från exponering till utveckling av cancer. Hos rökare uppstår tidigt mutationer i bronkslemhinnan. 

För kliniskt manifest lungcancer krävs flera mutationer, sannolikt minst 10 till 20 stycken. Mutationer i slemhinnan hos rökare är ofta irreversibla (de går inte att ”laga”) och innebär en förhöjd risk för lungcancer under hela livet. Ju förr man slutar röka desto bättre, men det är aldrig för sent att sluta röka.  

[ReadMoreLinkBoxThird]

90 procent av alla lungcancerpatienter är eller har varit rökare

Tobaksrökning orsakar 80–90 procent av alla nya fall av lungcancer i Sverige. 90 procent av alla lungcancerpatienter är eller har varit rökare. Bland alla storrökare (personer som röker mer än 15 cigaretter per dag) är det 1 av 10 som drabbas av lungcancer.

Särskilt starkt är sambandet mellan rökning och utvecklingen av lungcancerformerna skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Rökning ökar även cancerrisken hos personer i ens närhet

Passiv rökning ökar också risken för lungcancer och beräknas förorsaka runt 25 procent av all lungcancer hos personer som inte själva har rökt. Passiv rökning är när personer i närheten av en rökare får i sig giftiga ämnen som finns i tobaksröken.