Kort guide: Så behandlas lungcancer

Lungcancer delas in i fyra olika stadier 

Lungcancer brukar delas in i fyra olika stadier; stadium I, stadium II, stadium II och III.  Det är viktigt att ta reda på vilket stadium man har att göra med, eftersom rekommendationerna gällande behandling utgår ifrån dessa.

Vad innebär de olika stadierna vid lungcancer?

• Stadium I innebär att cancern (tumören) är begränsad och att den inte har spridit sig utanför lungan eller luftrören. 

• Stadium II och stadium III innebär att cancern spridit sig till lymfkörtlar. 

• Stadium IV betyder att cancern har spridit sig till andra andra organ, så kallade metastaser (dottertumörer).

Går lungcancer att bota?

Vilket stadium lungcancer är i är avgörande för om man kan bota cancern eller inte. Det är framför allt i stadium I och II som operation och/eller strålbehandling kan bota lungcancern, men samtidigt är inte stadieindelningen glasklar och det finns alltid undantag. Botande behandling innebär i regel att lungcancertumören går att operera bort eller botas med hjälp av strålbehandling. 

Strålbehandling vid lungcancer

Strålbehandling används vid lungcancer i de fall då det inte går att operera bort tumören. Varför man inte kan operera bort en tumör kan bero på hur tumören sitter eller hur patientens allmäntillstånd är. Strålbehandling kan också användas som tilläggsbehandling efter operation vid fall där det finns risk för återfall och för att lindra symtom.  

Vid strålbehandlingen skadar man cancercellerna med flit så att de får svårare att reparera sig. Vid strålbehandling skadas även friska celler, vilket kan ge biverkningar. 

När man strålbehandlas görs det på det område på kroppen där tumören finns. Man brukar pratat om yttre strålbehandling och inre strålbehandling(brachyterapi). 

Med yttre strålbehandling menas att strålningen kommer från en apparat som är placerad en bit från kroppen. 

Inre strålbehandling betyder att en millimeterstor strålkälla av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter placeras inuti eller nära tumören. På så sätt kan man ge en mycket hög, men avgränsad dos strålning som riktas direkt mot tumören. Områden runtomkring med frisk vävnad ska på så sätt påverkas så lite som möjligt.

Vanliga biverkningar är trötthet och besvär från hud och slemhinnor. Det finns dock goda möjligheter att förebygga och lindra biverkningarna. Vid inre strålbehandling kan man uppleva smärta och svullnad i det behandlade området. Även andningen kan bli påverkad. Om man upplever obehag eller oro på grund av sina biverkningar ska man prata med sin läkare eller kontaktsjuksköterska. 

Operation vid lungcancer görs i ett tidigt stadium

En förutsättning för att man ska kunna operera bort tumörer vid lungcancer är att cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Patientens allmäntillstånd och lungorna funktion måste också vara bra för att man ska kunna operera. Det finns olika typer av operationer som kan användas vid lungcancer beroende på var tumören växer och hur utbredd cancern är.  

Lobektomi och pulmektomi

Vänster lunga består av två lunglober och är aningen mindre än den högra lungan på grund av hjärtats position. Höger lunga består av tre lober.  Lungloberna syns i bilden här nedan som markerade delar av lungsäckarna. 

Om lungcancertumören enbart växer i en lunglob räcker det oftast med att man operera bort den påverkade lungloben. Den här operationen kallas lobektomi.

Vilken metod som används vid operation beror på var tumören sitter. Operationen tar oftast ett par timmar, men i mer komplicerade fall kan den ta mellan fyra till fem timmar. Man är sövd under operationen. Om cancern växer i mer än en lob kan man behöva operera bort hela lungan, vilket kallas pulmektomi. Även denna operation tar normalt ett par timmar. Men vid mer komplicerade fall kan den ta fyra till fem timmar. Man är sövd under operation. 

Behandling med cytostatika (cellgifter) vid lungcancer 

Cytostatika kallas även för cellgifter eller kemoterapi. En del av de cytostatikaläkemedel som används vid cancer förhindrar att cancercellerna blir fler. Andra läkemedel gör att cancercellerna förstör sig själva.

En cytostatikabehandling kan bestå av flera olika cytostatika. Behandlingen kan ges som den enda behandlingen eller tillsammans med andra typer av behandlingar, exempelvis i samband med operation. Cytostatika får du antingen direkt i blodet via dropp, tabletter eller kapslar. 

Eftersom cytostatika även påverkar friska celler i kroppen kan biverkningar uppstå. Vanliga biverkningar är sänkta blodvärden, håravfall och mag-och tarmbesvär. 

Man kan även behöva förebygga allergiska reaktioner, kan man behöva få kortison och antihistamin i samband med behandlingen.

Målriktade behandlingar 

Cancerceller är celler där det uppstått en eller flera mutationer (förändringar) i cellens DNA (arvsmassa). Genom att förstå cancercellernas egenskaper utifrån vilket ursprung de har i lungvävnaden och vilka mutationer som uppstått, kan läkarna välja vilken behandling som passar bäst. 

Målriktade behandlingar (kallas även ibland för målstyrd behandling) kan rikta sig direkt mot cancercellerna och deras specifika defekter.

Målriktade behandlingar fungerar på olika sätt. Här är några exempel:

• Cancertumörer behöver blod för att växa. Vissa målriktade behandlingar kan minska tillförseln av blod, vilket får tumören att sluta växa. Det kan vara målriktade behandlingar som består av vissa antikroppar eller specifika proteinkinashämmare, så kallade angiogeneshämmare. 

• Immunterapi är en målriktad behandling som aktiverar kroppens immunförsvar. Det gör att kroppens egna immunförsvar angriper cancercellerna och hindrar den från att växa. Oftast används olika antikroppar för denna typ av behandling. Antikroppen kan exempelvis ”märka upp” cancercellerna så att immunförsvaret ska hitta dem, förstå att de är skadliga och förgöra dem. 

• Parp-hämmare är exempel på behandling som gör att cancercellernas förmåga att reparera sig själva förstörs, vilket gör att cancercellerna till slut dör.
  
  

• Vissa behandlingar kan blockera ämnen som stimulerar cancercellernas delning och tillväxt. Många proteinkinashämmare har den förmågan.

• Det finns också behandling där man använder sig av antikroppar som bär på molekyler som skadliga för cancercellerna. Dessa antikroppen letar sig själva fram till cancercellen. Exempel på det är brentuximab-vedotin. 

Läs också:

• Genetik, mutationer och cancerceller
• 15 viktiga saker du bör veta om din patientjournal