Överhettning och värmeslag

Vad är överhettning och värmeslag?

Det som kallas för värmeslag eller solsting uppstår när kroppens temperaturreglering inte fungerar efter en längre tids vistelse i varm miljö. Kroppen klarar i vanliga fall av att hålla normal temperatur (37 °C) även om lufttemperaturen ökar.

Den viktigaste mekanismen för att förhindra överhettning är svettning. Varma och fuktiga dagar minskar svettningen på grund av den ökade luftfuktigheten. När svettningen inte längre räcker till börjar kroppstemperaturen att stiga och symtom kan uppstå.

Överhettning, eller värmeutmattning, är en mildare reaktion på värme. Symtomen är lindrigare än vid värmeslag.

Symtom och tecken

Vid överhettning är kroppstemperaturen mellan 37 °C och 40 °C. Vanliga symtom är:

• Huvudvärk
• Yrsel
• Törst
• Muskelsvaghet
• Muskelkramper
• Illamående
• Kräkningar
• Orkeslöshet

Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C. Symtomen börjar ofta med yrsel, huvudvärk och illamående. Gradvis ökar pulsen.

Mer allvarliga symtom vid värmeslag omfattar:

• Torr och blossande hud (nästan ingen svettning)
• Minskad urinproduktion och därmed mycket koncentrerad urin
• Svimning
• Slöhet
• Förvirring
• Frekventa kräkningar
• Andfåddhet eller andningssvårigheter
• Nedsatt medvetande
• Kramper

Om de mer allvarliga symtomen uppstår bör medicinsk hjälp genast tillkallas. När kroppstemperaturen, mätt i ändtarmen, är högre än 41 °C, börjar situationen bli mycket allvarlig. Vid kroppstemperaturer över 42 °C kan skador på viktiga organ som hjärna, lever och njurar uppstå.

Orsak

Vistelse i omgivningar med temperaturer som är högre än kroppen är van vid kan leda till värmeslag. Vid temperaturer över 33 °C ökar faran betänkligt.

Anpassning till nya temperaturer kan ta från några dagar och upp till tre veckor. Snabba temperaturförändringar utgör därför en fara och av samma anledning kommer turister/resenärer ofta att vara i riskzonen. Är det dessutom hög luftfuktighet kommer kroppens temperaturreglering att försämras ytterligare, och om man då utsätts för värmestrålning så som sol, kommer risken att öka ännu mer.

Ytterligare faktorer som ökar risken att drabbas av värmeslag är om man har en ökad värmeproduktion, till exempel vid hårt fysiskt arbete, febersjukdom eller på grund av vissa läkemedel eller narkotiska substanser. Risken ökar även om man har en nedsatt förmåga att göra sig av med värme, som vid fetma, uttorkning, hjärtsvikt, olämplig klädsel eller vid alkoholintag.

Även barn och äldre har nedsatt förmåga att göra sig av med värme.

Diagnos

Temperaturmätning i ändtarmen, puls och blodtryck bör kontrolleras regelbundet. Andra aktuella undersökningar är olika blodprover, EKG, röntgen av hjärta/lungor och datortomografi av hjärnan.

Behandling

Vid överhettning går symtomen normalt snabbt tillbaka efter god vätsketillförsel och avkylning. Vid symtom på begynnande värmeslag bör man på ett tidigt stadium uppsöka kyligare omgivningar och eventuellt lägga kalla omslag. Om det finns risk för svimning får man inte lägga sig i ett badkar eller en bassäng med kallt vatten utan tillsyn. Febernedsättande mediciner har ingen effekt vid värmeslag.

Om man ska hjälpa en person som har fått värmeslag ska man först kontrollera medvetande, luftvägar, andning och cirkulation. När detta är säkrat är det viktigt att sänka kroppstemperaturen till under 40 °C, men inte lägre.

Det finns olika metoder för att kyla ner en person som drabbats av värmeslag:

• Placera fläktar runt den avklädda patienten och se samtidigt till så att patientens hud hålls fuktig genom att spreja med kallt vatten eller badda med en trasa, svamp eller liknande. Denna metod anses av många vara förstahandsvalet för att åstadkomma nedkylning, inte minst för att det är en metod som en vaken patient kan tåla på ett bra sätt.
• Nedsänkning av patienten i kallt vattenbad. Detta är det mest effektiva sättet för att sänka temperaturen, men metoden medför kraftiga frossbrytningar och det är mycket obehagligt för patienten att ligga i kallt vatten.
• Ispåsar är en annan möjlighet. Dessa placeras strategiskt i ljumsken och armhålan. Undvik direkt kontakt med huden – lägg en tygbit eller handduk emellan. Nackdelen med denna metod är att den är obehaglig, ger kraftiga frossbrytningar och har relativt långsam verkan.
• Vid behandling på sjukhus kan det handla om nedkylning med hjälp av kall sköljvätska i magsäcken, urinblåsan eller ändtarmen. I undantagsfall sköljs bukhålan.

Förebyggande

Vid mycket höga temperaturer kan man förebygga överhettning eller värmeslag genom att hålla sig där det är svalt, till exempel där det finns luftkonditionering. Vid långvariga värmeböljor minskar man risken för värmeslag genom att komma bort från värmen, om än bara för några timmar varje dag. Om man ska vistas utomhus finns det vissa regler som är bra att förhålla sig till:

• Använd ljusa, löst sittande kläder.
• Använd hatt, paraply eller parasoll som skydd mot solen.
• Se till att dricka rikligt med vatten innan vistelse utomhus. Fortsätt dricka vatten under dagen med jämna mellanrum. Drick vatten och bara mindre mängder koffeinhaltiga drycker eller alkohol. Dessa drycker är nämligen vattendrivande.
• Se till att äta något salt, till exempel vätskeersättning eller chips.
• Fysiska aktiviteter bör utföras när det är svalare på dagen, det vill säga före klockan tio på förmiddagen eller efter klockan sex på kvällen. Det är bra att låta kroppen vänja sig vid den nya temperaturen i tre till fyra dagar innan man börjar träna.
• Om man har en kronisk sjukdom bör läkare konsulteras om hur man ska bete sig för att klara värmen. Det finns nämligen sjukdomar och läkemedel som gör att man böra vara försiktig med att dricka mycket.

Prognos

Vid tidig diagnos och korrekt behandling är överlevnaden i det närmaste 100 %. Värmeslag kan dock, i värsta fall, ha en dödlighet på upp till 10 %.

Dödligheten är beroende av eventuella underliggande sjukdomar, ålder och hur länge uppvärmningen varar. Äldre personer med underliggande sjukdomar som hjärtsjukdom, lungsjukdom, psykisk sjukdom och/eller social isolering löper ökad risk att avlida.