Hudcancer – ordförklaringar

Basalcellscancer: Hudcancer som uppstår i överhudens djupaste cellager. Vanligtvis ofarlig, eftersom dessa cancerceller mycket sällan sprider sig, men bör behandlas.

Biopsi: Kirurgisk provtagning för att undersöka om en tumör är elakartad eller godartad. Provet tas ut genom en mindre operation och undersöks i mikroskop.

Cytologisk undersökning (cellprov): Provtagning för att undersöka om en tumör är elakartad eller godartad. En tunn nål sticks in i tumören och man suger ut celler som undersöks i mikroskop.

Cytostatika: Cellgifter. Används vid cancerbehandling för att förstöra celler eller stoppa celldelning.

Dysplastiskt nevus: Särskild typ av nevus ("födelsemärke"). Godartat, men har ofta ojämn färg och form. I viss grad ärftligt.

Epidermis: Överhuden/ytterhuden.

Excision: Kirurgisk borttagning av en del av ett organ eller en kroppsdel. Den vanligaste behandlingsformen vid malignt melanom och andra typer av hudcancer.

Invasionsdjup: Mått på hur djupt en cancertumör går in i huden. Vanligtvis avgörande för möjligheten att helt bota malignt melanom.

Karcinogen: Ämne som kan framkalla cancer.

Karcinom: Cancer, elakartad tumör.

Lymfkörtelutrymning: Kirurgiskt ingrepp som görs om cancercellerna har spridit sig till lymfkörtlarna. Alla lymfkörtlarna i området, till exempel i armhålan, avlägsnas tillsammans med all fetthaltig bindväv.

Malignt melanom: Benämning på en allvarlig form av hudcancer. Melanom uppstår i hudens pigmentbildande celler. Malign = elakartad.

Melanin: Det bruna färgämnet i hudens pigmentceller.

Melanocyter: Benämning på hudens pigmentceller, som ligger djupt nere i överhudens djupaste cellager mellan basalcellerna.

Metastas (dottersvulst): Tumör på ett annat ställe i kroppen än där den ursprungliga tumören sitter. Metastasen har uppstått på grund av att cancerceller har spridit sig, så kallad metastasering, genom blodet, lymfan eller på annat sätt.

Onkologi: Läran om tumörer.

Skivepitelceller: De celler som överhuden är uppbyggd av.

Skivepitelcancer: Hudcancer som uppstår i överhuden. Kan även uppstå i slemhinnor eller i övergången mellan slemhinnor och hud.

Sarkom: Cancer som utgår från cellerna i stödvävnader som bindväv, benvävnad och så vidare.

Screening: Hälsokontroll på befolkningsgrupper för att upptäcka sjukdomar, till exempel cellprover från livmodershalsen för att upptäcka livmoderhalscancer eller mammografi för att upptäcka bröstcancer.

Strålbehandling (radioterapi): Behandling av cancer med strålning från röntgenapparat eller radioaktiva ämnen. Genom att ge strålbehandling i låga doser under en period kan man i vissa fall förstöra alla cancercellerna. Frisk vävnad, som belastas av strålningen, får möjlighet att reparera sig i pauserna mellan doserna.

Tumör: Den medicinska benämningen på svulst. Onormal celltillväxt, som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign).

Ultraviolett strålning (UV-strålning): En del av solens elektromagnetiska strålning. Delas in i tre typer, UVA, UVB och UVC, efter strålarnas våglängd. UVA har längst våglängd, UVC har kortast. Ju kortare våglängd desto mer energi. UVA- och UVB-strålningen når jorden, medan den extremt skadliga UVC-strålningen stoppas av ozonlaget i atmosfären. Den bruna färgen i huden uppstår genom att energin i UV-strålarna påverkar hudens pigmentceller. För mycket UV-strålning kan orsaka cancer både i pigmentcellerna och i skivepitelcellerna i överhuden.