Täta bröst ger ökad risk för cancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Alla kvinnor mellan 40-74 år kallas till mammografi, vanligtvis vartannat år. Mammografi betyder att man undersöker kvinnors bröst med hjälp av en speciell röntgenapparat. Sedan tittar läkare på röntgenbilderna för att se om de ser några förändringar. Enligt Bröstcancerförbundet upptäcks cirka 60 procent av bröstcancrarna vid mammografiscreening. Men med mammografi kan det dock vara svårt att upptäcka tumörer hos kvinnor som har täta bröst.

Täta bröst, eller mammografisk täthet som det också kallas, är det vita man kan se inuti brösten på en mammografibild. Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv. Hos unga kvinnor är täta bröst normalt utan att innebära ökad risk för cancer. Men med åren omvandlas körtlar och bindväv till fett, vilket är en naturlig del av åldrandet. Denna process går extra snabbt under klimakteriet.

Men hos vissa kvinnor minskar inte tätheten i brösten, och brösttätheten kan då vara långt upp i åldrarna. Dessa kvinnor kan ha ökad risk för cancer. Hög täthet gör också det svårare att upptäcka cancer vid en vanlig mammografiundersökning, eftersom cancern också är ”vit” på mammografibilderna. Enligt Bröstcancerrapporten 2019 är risken för bröstcancer fyra till sex gånger större hos kvinnor med mycket täta bröst, jämfört med kvinnor som har låg täthet.

Få känner till begreppet ”täta bröst”

Trots att hög brösttäthet är en riskfaktor för bröstcancer är det få kvinnor som känner till det.
I en Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Bröstcancerförbundet, uppger tre av fyra kvinnor mellan 40-74 år att de aldrig hört begreppet tidigare. Undersökningen visar också att åtta av tio tillfrågade kvinnor vill veta om de har låg eller hög risk att drabbas av bröstcancer, och mer specifikt om de har täta bröst eller inte.

Trots olika täthet erbjuds samma typ av undersökning

Kvinnor i Sverige har erbjudits bröstcancerscreening sedan 1990-talet och sedan dess har rutinerna sett ungefär likadana ut. Alla kvinnor erbjuds samma undersökning, mammografi, oavsett hur deras mammografisk täthet ser ut. Men Bröstcancerförbundet anser att det nu är dags för bröstcancerscreeningen att utvecklas.

Bröstcancerförbundet vill att alla kvinnor, som vill, ska få information om sin brösttäthet och cancerrisk. Att de kvinnor som har hög bröstäthet och ökad cancerrisk ska erbjudas screening med andra metoder, samt att de ska screenas oftare. Att det ska satsas mer resurser på forskning inom tidig upptäckt av bröstcancer, samt på införande av individanpassad screening på regionala mammografienheter. Bröstcancerförbundet anser också att Socialstyrelsen bör utvärdera individanpassad screening som en utveckling av det befintliga screeningprogrammet, samt ändra riktlinjerna så att alla kvinnor, oavsett var de bor, får tillgång till individanpassad vård.

Få radiologenheter har som rutin att ge riskinformation

Bröstcancerrapporten 2019 visar att 87 procent av de tillfrågade mammografienheterna inte erbjuder någon annan metod än mammografi för kvinnor med täta bröst. Samtidigt vill över hälften, 52 procent, av radiologerna ha individanpassad screening. I rapporten framgår också att det är mycket få radiologenheter som har som rutin att ge kvinnor information om brösttäthet och cancerrisk. Endast fyra procent uppger att de ger generell riskinformation, 13 procent uppger att de gör det till viss del.

Anledningar till att informationen inte ges är, enligt undersökningen, att det inte ingår i radiologernas uppdrag från Socialstyrelsen. Radiologerna har dessutom inte möjlighet att erbjuda någon ytterligare undersökning än mammografi. Man vill inte heller göra de enskilda kvinnorna oroliga utan att kunna göra konkreta åtgärder.

Bröstcancerrapporten är en årliga rapport från Bröstcancerförbundet. Rapporten bygger på resultat från två enkätundersökningar, fem intervjuer samt tillgång till svar från delstudien om risk från Karma-projekten. Här kan du läsa hela rapporten >>