Studie: 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer än vid mammografi

Den kliniska studien omfattar närmare 15 000 kvinnor, som har genomgått screening för bröstcancer vid Skånes universitetssjukhus i Malmö mellan 2010 och 2015. Där jämfördes brösttomosyntes med mammografi.

– Med brösttomosyntes hittades 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, berättar Sophia Zackrisson, docent vid Lunds universitet och röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och fortsätter:

– Vi fick dock återkalla något fler kvinnor för extra undersökningar jämfört med vanlig mammografi, det vill säga vi fick fler falskt positiva fynd.

Minska lidande och död i bröstcancer

Vid traditionell mammografi  visas all bröstvävnad i en enda bild, medan brösttomosyntes fungerar enligt samma princip som skiktröntgen. Det vill säga att flera röntgenbilder kan tas av bröstet i olika vinklar. Förutom mer och förbättrad bildinformation ökar chansen att upptäcka tumörer kan dessutom stråldosen bli lägre.

– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor och brösttomosyntes är helt klart den lämpligaste metoden att övergå till när det gäller hälsoundersökningar. Förhoppningsvis kan den ytterligare minska lidande och död i bröstcancer  jämfört traditionell screening. Brösttomosyntes kommer att införas, det är bara en fråga om när det sker och i vilken skala, menar Sophia Zackrisson.

Innan storskaligt införande av 3D-screening

Redan idag används brösttomosyntes vid utredning av misstänkt bröstcancer på bland annat Skånes universitetssjukhus. Men innan metoden kan ingå i det allmänna screeningprogrammet för bröstcancer återstår en studie där kostnaderna vägs mot nyttan. Något som forskargruppen har påbörjat.

Vidare råder det idag brist på radiologer som kan granska det utökade bildmaterial som 3D-metoder genererar.

Vid alla typer av screening finns risk för överdiagnostik vilket kan leda till omotiverade behandlingar. Därför ska forskargruppen tillsammans med europeiska kollegor genomföra en så kallad metastudie där de analyserar sina samlade forskningsresultat.