Det här hjälpte kvinnor att få barn efter bröstcancer

Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer är upp till tio procent yngre än 45 år. Många av dessa kvinnor har inte avslutat eller inte ens påbörjat sin familjebildning när de får sin cancerdiagnos. Bröstcancerbehandling som ofta inkluderar kemoterapi och mångårig hormonbehandling kan skada äggstockarna och resultera tidigare klimakterium.

Därför är kunskap om möjligheten att skaffa barn efter cancerbehandling mycket viktig för kvinnor som drabbas av bröstcancer i fertil ålder.

Över dubbelt så många fick barn efter åtgärd

I en ny studie följde forskarna alla kvinnor med bröstcancer som genomgått fertilitetsbevarande åtgärder vid svenska universitetssjukhus mellan 1994 och 2017. Med fertilitetsbevarande åtgärder innebär i det här fallet nedfrysning av obefruktade eller befruktade ägg (embryon) samt små bitar av äggstocksvävnad. Forskarna jämförde barnafödandet hos dessa 425 kvinnor med en matchad kontrollgrupp på 850 bröstcancerpatienter som saknade dessa åtgärder.

Det visade sig att barnafödslar var mer än dubbelt så vanliga i gruppen som hade fått fertilitetsbevarande åtgärder. Cirka fem år efter diagnos hade 23 procent av kvinnorna som fryst ner ägg eller äggstocksvävnad minst ett barn, jämfört med nio procent av kvinnorna i kontrollgruppen. Av de kvinnor som kunde följas i tio år födde 41 procent minst ett barn medan motsvarande siffra för kvinnorna utan fertilitetsbehandling var 16 procent.

Saknade viss information om patienterna

Ett fynd som överraskade forskarna var att dödligheten var lägre i gruppen med fertilitetsbevarande åtgärder (5,3 procent) jämfört med kontrollgruppen (11,1 procent). Samtidigt går det inte att dra några slutsatser om orsakssambandet utifrån de registerdata som de analyserade. Det beror på att detaljerade data om sjukdomsspecifik överlevnad inte kunde analyseras, utan endast den totala överlevnaden.

Ännu en brist som forskarna lyfter är avsaknaden av information om varför kvinnorna i kontrollgruppen inte genomförde fertilitetsbevarande behandling – samt om de, när de fick sin bröstcancerdiagnos, önskade att få barn i framtiden.

– Det är möjligt att skillnaden i barnafödslar till viss del kan bero på att önskan, och inte bara förmågan, att skaffa barn skilde sig mellan grupperna. Detta är något som framtida forskning får utvisa. Vi kan dock dra slutsatsen att fertilitetsbevarande åtgärder är säkra vid bröstcancer och att det finns en koppling mellan denna behandling och sannolikheten att föda barn efter bröstcancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, en av författarna bakom studien och forskare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Rådgivning viktigt till unga kvinnor som drabbas av bröstcancer

I Sverige idag ska fertilitetsbevarande behandling erbjudas kostnadsfritt till alla kvinnor under 40 år som har max ett barn och får en sjukdom där behandlingen innebär risk för minskad eller förlorad fertilitet.

Forskarna hoppas att slutsatserna av studien kan bidra till att öka kunskapsläget så att fler kvinnor med bröstcancer som vill ha biologiska barn kan fatta informerade beslut i samråd med sin läkare.