Studie: Gel som ska förebygga bröstcancer testas

Cirka 20 kvinnor insjuknar i bröstcancer varje dag. Men tack vare att cancer upptäcks tidigare och behandlingsmetoderna blivit bättre de senaste årtiondena har också chansen att bli botad blivit större, enligt Bröstcancerfonden.

Men årligen diagnostiseras cirka 9000 svenska kvinnor med bröstcancer och antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar.

Vem får bröstcancer och hur förebygger man bröstcancer?

Sedan 2012 pågår därför ett stort svenskt forskningsprojekt vars mål är att svara på två frågor: Vem får bröstcancer och hur förebygger man bröstcancer bäst?

– Vi brukar säga att det är en av världens största bröstcancerstudier. Det kanske inte är den allra största, men den är stor i alla fall, både till antalet deltagare och den mängd detaljer vi vet om varje kvinna, säger Magnus Bäcklund som är medicinskt ansvarig för projektet.

I projektet, som går under namnet Karma, försöker forskarna undersöka hur livsstil, genetik och mammografisk täthet kan användas för att man ska kunna förutse hur stor risken är för en kvinna att insjukna i bröstcancer, både på kort och lång sikt.

Det gör man bland annat genom att titta på över 70 000 kvinnors mammografibilder, livsstil och blodprov.

Projektet består av flera olika studier, där forskare och samarbetande sjukhus undersöker olika metoder som kan göra bröstcancer-screeningen individualiserad baserad på risk och därmed mer effektiv, samt hur man med hjälp av läkemedel kan förebygga att bröstcancer alls uppstår.

Förebygga cancer med läkemedel

Ett läkemedel som man vet kan minska risken för bröstcancer är Tamoxifen. Det är ett läkemedel som har använts sedan 70-talet för att förhindra återfall hos kvinnor som drabbats av bröstcancer, med goda resultat. Läkemedlet, som ges i tablettform, har också prövats som förebyggande till de med hög risk och då kan risken halveras, helt eller delvis för att tätheten i bröstvävnaden samtidigt blir mindre.

Det finns dock ett problem. Läkemedlet kan ge kraftiga biverkningar, som svettningar, vallningar, torra slemhinnor, ledbesvär och nedstämdhet. 

– Det finns bara i en dos i dag och med den kan det bli mycket biverkningar. Och det är det vi vill komma ifrån, säger Magnus Bäcklund.

Därför försöker nu forskarna hitta olika lösningar på hur man skulle kunna erbjuda kvinnor med förhöjd risk en förebyggande behandling - utan eller med få biverkningar.

Gammalt läkemedel i ny dos

För ett och ett halvt år sedan startade man därför en studie vars mål är att hitta den perfekta dosen för läkemedlet Tamoxifen. 

– Så vi vill se om det kan räcka med en låg dos av den här medicinen, som då kan ge mindre biverkningar. Det är en randomiserad studie med fyra nya, lägre doser, plus en placebogrupp, säger Magnus Bäcklund.

Används knappt i förebyggande syfte idag

Men varför används inte Tamoxifen i förebyggande syfte hos kvinnor med förhöjd risk idag? Så här svarar Magnus Bäcklund på det.

– Alternativen är egentligen att man antingen operera bort brösten, vilket ett antal kvinnor gör i Sverige per år, för att man har så hög risk baserat på ärftlighet. Och det andra skulle vara läkemedel. 

– Och just Tamoxifen, som är en jättevanlig medicin hos de som redan fått cancer, kan man också används i ett förebyggande syfte. Men utanför studierna används det knappt och det har med biverkningarna och vissa risker att göra.

– Så en frisk kvinna som har en hög risk för bröstcancer skulle kunna äta Tamoxifen, 20 mg, samma dos som cancerpatienterna, men väljer sällan att göra det, säger Magnus Bäcklund.

Magnus Bäcklund

Men blir man tillfrågad om man vill göra det?

– Nej, inte i Sverige idag. För erfarenheterna är så dåliga. Både när det kommer till att hålla motivationen uppe för en sådan här medicinering och alla biverkningar som det kan bli, säger Magnus Bäcklund.

Han menar att det endast är ett par procent av dessa kvinnor som skulle mäkta med och genomföra en sådan här behandling.

– Och det är alldeles för lite. Så det vi tror är att, om vi kan hitta den här optimala dosen av tabletten så är det något som vi skulle kunna erbjuda här i Sverige på ett helt annat sätt, säger Magnus Bäcklund. 

Läkemedel som smörjs på brösten

I dagarna startades också en ny studie, en pilotstudie där man ska testa en gel som man kan smörja lokalt på brösten. Gelen innehåller Endoxifen och finns alltså inte som läkemedel idag.

Endoxifen är en aktiv restprodukt, metabolit, som bildas när Tamoxifen bryts ner. Och tidiga studier med Endoxifen visar att biverkningarna är mycket färre, enligt projektet Karma.

De två studierna har alltså samma mål - att hitta en förebyggande behandling med få biverkningar.

”Förväntar oss väldigt lite biverkningar”

– Om man då bara smörjer lokalt med Endoxifen ska det inte bli sådana helkroppsbiverkningar vi ser med Tamoxifen, möjligen bara lite lokala besvär, säger Magnus Bäcklund och fortsätter:

– Vi förväntar oss väldigt lite biverkningar, men det skulle kunna vara så, om det tas upp i blodet, att man ändå kan få lite svettningar och vallningar. Innan man tittat på det ordentligt så kan man inte riktigt säga hur det blir. Men vi tror att det här är ett skonsamt sätt att få den substans som verkligen skyddar, till rätt plats i kroppen, säger Magnus Bäcklund. 

90 kvinnor ska testa gelen

En förfrågan om att delta i studien har skickats ut till kvinnor mellan 40 och 74 år, i samband med att de blivit kallade till screening vid Södersjukhuset eller Bröstcentrum SÖS.

– De som redan är på väg till sin mammografi kan alltså också delta i studien, säger Magnus Bäcklund.

90 deltagare kommer sedan lottas mellan två olika doser och placebo - för att se vad som händer med tätheten när man smörjer in brösten med gelen.

Insmörjningen ska ge en gång om dagen under sex månader tid.

– Vilket kan bli svårt. Vi vet inte hur många som kommer orka det. Å ena sidan sidan kanske det är läskigt att stoppa i sig en tablett som man inte behöver och då är det ju snällare med att bara smörja sig. Men å andra sida så måste man vara helt torr på huden, man måste följa vissa instruktioner direkt efter insmörjningen och innan man klär på sig. Så det kan kanske bli lite krångligt för deltagaren, tror vi.

– Men det är också något som man lär sig av en sådan här studie - om det är användarvänligt eller om inte. Det ger också lärdomar, säger Magnus Bäcklund.

Kort om forskningsprojektet Karma:

• Forskningsprojektet Karma leds av professor Per Hall vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
• Projektet genomförs i samarbete med forskare och kliniker vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Skånes universitetssjukhus Lund, Helsingborgs lasarett, Unilabs mammografi, Regionalt Cancercentrum Stockholm och Regionalt Cancercentrum Syd.

För pilotstudien (med läkemedelskandidaten Endoxifen) kommer finansiering från Atossa Genetics Ltd. som patenterat produkten.