PET-undersökning

Positron emission tomography (PET) är en undersökningsmetod som visar den kemiska ämnesomsättningen och funktionen i organ eller vävnadselement. Undersökningen sker med hjälp av injektion av en radionuklid, vanligen fluor-di-glukos (FDG). Även andra nuklider används, i kroppens förekommande grundämnen som C, O och N. Att kunna koppla nya spårämnen är en av de snabbast växande utvecklingarna inom nuklearmedicin.

Spårämnena tas upp i kroppens mjukvävnader och celler som har en förändrad ämnesomsättning och sänder ut gammastrålar som kan liknas vid röntgenstrålar. Dessa blir sedan registrerade av PET-scannern som räknar fram en 2D eller 3D bild av det undersökta området. Metoden kan visa på områden med t.ex. förhöjt eller onormalt blodflöde.

Några områden som torde få ökad betydelse med PET-undersökning är:

• Cancerdiagnostik och uppföljning av t.ex. kemoterapi, PET metoden ser skillnader i ämnesomsättning, funktion och cirkulation i kroppens vävnader. Diagnoser kan ställas tidigare än med andra metoder som CT och MRT. PET metoden visar spridningen av maligna tumörer och metastaser.
• Epilepsi, Epilepsi som inte kan behandlas med läkemedel kan istället behandlas kirurgiskt. PET undersökningen kan ganska precist avgränsa regionen.
• Diagnos av Alzheimers, under en PET undersökning kan områden som de parietala och temporala lobernas ämnesomsättning studeras.
• Kärlkrans-diagnoser, PET undersökningen kan avbilda blockerade eller förträngda kärl.

Hur går undersökningarna till?

Hjärtundersökningar görs omgående efter injektionen till skillnad mot övriga undersökningar där mätningen först görs efter någon timme.
&nbsp
Vid hjärntomografi ombedes patienten att vila helst i något avskilt mörkt rum för att sänka metabolismen till en låg nivå. Först efter någon timme görs undersökningen. Patienten lägesfixeras för att minska artefakter (rörelse-störningar) i bilden. Själva undersökningen brukar ta numera ca 25 -50 minuter, men på grund av allt känsligare detektorer och mer

Avancerad insamlings-teknik används (Time of Flight , TOF ) blir undersökningstiden allt kortare , snart&nbsp bara ner till 15- 20 minuter.&nbsp

Komplikationer

Att bli utsatt för så kallade joniserande strålning medför risk för malignitet (cancer), men utförd på korrekta grunder är alltid nyttan större än risken. Vid PET-undersökning kan dosen variera, men ett typiskt värde för effektiv dos kan vara 5-8 mSv (att jämföra med 0,15 mSv vid lungröntgen och 3-10 mSv vid en skiktröntgen/datortomografi av överkroppen, beroende på undersökningsteknik). Spårämnet har dock en kort halveringstid på 110 minuter och har försvunnit på några timmar. Patienten bör dock inte vistas nära gravida och barn timmarna efter undersökningen.

Alternativ till PET

Själva PET undersökningen är unik eftersom den diagnostiserar cellernas ämnesomsättning istället för organstrukturerna. Det är emellertid en rätt dyr undersökning som är ca 2-3 ggr kostsammare än en CT/MRT undersökning och görs därför i nuläget på universitetssjukhusen. Möjligheten att överlagra bilden (PET/CT) , så kallad bildfusion gör att man samtidigt får anatomisk (läges) information och om ämnesomsättningen.

Vanliga&nbsp alternativ som finns till PET är:

• Konventinell Röntgen
• MRT scanning
• Datortomografi (CT)
• Ultraljud
• IR-teknik

Något som kan ge PET tekniken ökad användning är att nya spårämnen som Ga -68 mm är generator-baserade. Dvs att en cyclotron inte är nödvändig för tillgängligheten av Radiofarmaka. Denna utveckling är snabb och inom några år borde det vara möjligt att fler än Universitetssjukhusen kan genomföra PET–undersökningar. Vi väntar också på en ny generation av isotopaccelatorer som är mycket mindre än en Cyclotron.

Antalet PET-undersökningar har ökat från cirka 3000/år (år 2000) till närmare 8000-9000 per/år (år 2010). Flertalet av dessa är med FDG (flour-di-glykos) men fler isotoper som C-11, O-15 Ga -68 tas alltmer i bruk.