Immunterapi vid cancer

Teorier kring immunförsvarets roll för uppkomst och behandling av cancer har utvecklats under mer än hundra år. Bevisligen kan vissa virus orsaka cancer. Men teorin att ett intakt immunförsvar kan skydda oss mot cancer, genom att cancerceller som håller på att utvecklas ”bekämpas”, är mer osäkert.

Immunterapi och immunförsvar 

Immunförsvaret är kroppens skydd mot olika smittämnen, som virus och bakterier. Försvaret känner igen och angriper det som är främmande för kroppen. I denna kamp spelar antikroppar och så kallade T-celler, som bildas av immunförsvaret, en viktig roll.

Immunterapi används för att med hjälp av kroppens immunförsvar döda cancerceller. Ett sätt att lyckas med det, utan att våra friska celler ska attackeras, är att rikta behandlingen mot något som är specifikt för cancercellerna. Ett annat är att påverka cancercellerna så att de blir lättare att känna igen som främmande för immunförsvaret.

Cancerceller börjar utvecklas från kroppens egna celler. Det sker genom en process där den normala cellen steg för steg förändras. Under denna process sker förändringar både inne i cellen och på cellens utsida. Om cancercellens ”utseende” förändras i tillräcklig grad kan den ”avslöjas” som främmande och attackeras av immunförsvaret. Därför prövas olika metoder för att förstärka immunförsvaret i dess kamp mot cancercellerna. Dessa metoder ska dock inte sammanblandas med allmänt stärkande av immunsystemet genom till exempel kost och motion.

Inför behandlingen

Det är viktigt att tillsammans med läkare diskutera vilka resultat du man förvänta sig av behandlingen och vilka risker som är förknippade med den. Gemensamt beslutas sedan om man ska genomgå behandlingen. Att vara förberedd på vad just ens egen planerade cytostatikabehandling innebär kan hjälpa att minska oron inför behandlingsstart.

Immunterapi, särskilt den målsökande behandlingen med monoklonala antikroppar, kan göra stor nytta men kan också ge svåra biverkningar. Särskilt när behandlingen ges i lindrande och sjukdomsbromsande syfte måste förväntade effekter och bieffekter noga vägas mot varandra. Även den bundenhet till sjukvården, med provtagningar och eventuella extra läkemedel mot biverkningar, frånvaro från arbetet eller andra aktiviteter som är viktiga för en, som behandlingen kan innebära måste vägas in. Allt för att behålla fokus på att hela situationen ska bli så bra som möjligt.

Hur går immunterapin till?

Immunterapi är ett samlingsnamn för olika behandlingsmetoder, sinsemellan vitt skilda. Ett sätt, som befinner sig mer på försöksstadiet, är vacciner mot cancer. Ännu finns inget sådant godkänt i Sverige, men försök pågår mot olika cancerformer. Ett vaccin mot cancer är tänkt att fungerar enligt samma princip som vacciner mot virusinfektioner. Cancervaccinet ska förmå immunförsvaret att bilda antikroppar och så kallade mördarceller som angriper cancercellerna. Det finns en viktig skillnad mellan cancervacciner och infektionsvacciner. Cancervaccinet ges i allmänhet inte för att förebygga sjukdom utan för att behandla den som redan är sjuk.

En annan metod använder immunförsvarets egna signalämnen, så kallade cytokiner. Det finns många olika cytokiner. De förmedlar kontakter mellan olika delar av immunförsvaret. Interferon har använts sedan 1970-talet i behandling av cancer. Det finns flera olika interferoner. De används framför allt för behandling av malignt melanom, njurcancer och så kallade carcinoidtumörer. De dominerande biverkningarna av interferon är influensaliknande symtom, som brukar hävas bra med paracetamol, samt trötthet och nedstämdhet. De senare besvären brukar bli lindrigare om patienten får i sig ordentligt med vätska varje dag, gärna någon liter mer än vanligt.

Användning av monoklonala antikroppar som läkemedel ska räknas som immunterapi eftersom de också aktiverar immunförsvaret, vilket leder till att cancercellerna attackeras och dör. Metoden har etablerats som standard vid flera cancerformer, bland annat kronisk lymfatisk leukemi, lymfom och bröstcancer. Andra slags antikroppar används för att påverka cancercellerna så att de blir lättare att känna igen för immunförsvaret. Det har haft särskilt stor betydelse vid malignt melanom och njurcancer.

För att ta reda på om det finns förutsättning för att behandlingen ska vara effektiv för den enskilda patienten används särskilda analyser av cancercellerna. Bara patienter vars cancerceller har vissa ämnen på sin yta förväntas ha en cancer som är ”känslig” för behandlingen och därmed få en bra effekt. Genom att koppla samman analysen med val av behandling riktad mot just det ämnet gör att behandlingen kan ses både som ”immunterapi” och ”målsökande behandling”. Det gör också att chansen ökar att behandlingen kan vara effektiv samtidigt som den kan ha begränsat med biverkningar.

Biverkningar av behandlingen

Biverkningarna vid antikroppsbehandling är specifika för varje läkemedel. De skiljer sig från de typiska biverkningarna av cytostatika och generellt kan de sägas vara lindrigare.

Efter avslutad behandling med immunterapi

Många ser fram emot den dagen då behandlingen avslutats och de eventuella biverkningarna klingat av. Ändå kan ett psykologiskt tomrum uppstå när behandlingen är klar. Man kan sakna den nära kontakten med sjukvården och dess personal samtidigt som oroliga tankar kan få starkare fäste när ovissheten kring framtiden kommer. Är du orolig, kontakta din läkare eller sjuksköterska.