Dålig viktuppgång hos spädbarn och småbarn
Om ett litet barn inte går upp i vikt eller går ner i vikt beror det vanligen på att barnet får i sig för lite mat eller har haft en infektion. I sällsynta fall kan det bero på sjukdomar som hjärtfel eller problem med magen.
Vad är vikt- och tillväxthämning?
Nyfödda barn brukar gå ner lite i vikt de första dagarna, ungefär sex procent. Om ett nyfött barn går ner mer än åtta procent av sin vikt kan det betyda att något inte är som det ska, eller att barnet har svårt att få i sig tillräckligt med mat. De flesta nyfödda är tillbaka till sin födelsevikt inom två veckor.
Om ett litet barn inte går upp i vikt eller går ner i vikt beror det vanligen på att barnet får i sig för lite mat eller har haft en infektion. I sällsynta fall kan det bero på sjukdomar som hjärtfel eller problem med magen. Det är viktigt att titta på alla faktorer som kan påverka barnets tillväxt, både medicinska och sociala.
För barn som har börjat med gluten i kosten – vanligen barn som är äldre än sex månader – där vikten är påverkad kan orsaken vara glutenintolerans (celiaki), särskilt om barnet också växer långsamt på längden. Andra former av matintolerans är mindre vanliga orsaker till problem med tillväxten.
Hur bra koll har du på RS-virus?
Vilka personer riskerar att drabbas hårdast av RS-virus? Hur skyddar man sig egentligen bäst för att slippa bli smittad? Här kan du testa dina kunskaper om RS-virus.
Diagnos
Sjuksköterskan på barnavårdscentralen väger och mäter barnet med jämna mellanrum. Dessa mätningar kryssas i på en tillväxtkurva. Om barnets tillväxt avtar, något som framgår av tillväxtkurvan, kommer sjuksköterskan vilja kontrollera barnet oftare för att vara säker på om det finns en vikthämning av betydelse eller om det är en ofarlig avvikelse – vilket är det vanligaste.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Behandling
Vikthämning behandlas på två sätt. För det första måste orsaken till undervikten behandlas. För det andra måste energimängden – kalorierna ökas i barnets kost. Barn som ammas kan behöva extra näringstillskott, till exempel modersmjölksersättning eller välling. Flaskuppfödda bebisar kan behöva större mängder modersmjölksersättning eller välling eller så måste näringstillskottet tillredas på ett speciellt sätt så att kalorimängden ökar, till exempel genom att tillsätta smör eller olja. Det gäller också större barn som äter vanlig mat och som bör äta mer näringsrik sådan. Någon gång kan det vara lämpligt att rekommendera att barnet får extra vitamintillskott. Diskutera med BVC-sjuksköterskan om vilken mat som är rätt för ditt barn.
Om ditt barn får tillräckligt med kalorier, men ändå inte går upp i vikt, kan det behöva göras undersökningar för att ta reda på om det finns medicinska orsaker till den dåliga tillväxten.
