Andningssvårigheter och väsande andning hos barn, symtomguide

Vad är väsande andning?

Andningssvårigheter hos barn beror vanligen på trånga luftvägar till följd av luftvägsinfektioner eller astma. Ofta blir andningen då väsande. Det beror på att små barn har smala luftvägar. När slemhinnorna i luftvägarna svullnar blir diametern i de smala luftvägarna snabbt mycket mindre och det uppstår väsande, pipande andning.

Väsande andning hos barn är ganska vanligt. Det uppskattas att ungefär en tredjedel av all barn yngre än tre år har haft en episod av väsande andning.  

Vad är orsaken till väsande andning?

Vanliga orsaker

• Astma:
  • Astma är ett kroniskt tillstånd som leder till andningssvårigheter på grund av för trånga luftvägar.
  • Typiska symtom är pipljud i bröstet, andningsbesvär och hosta. Symtomen är vanligtvis besvärligast på natten.
  • Behandlingen består av att undvika situationer och ämnen som utlöser och/eller försämrar astma samt behandling med läkemedel. 
  • Endast väsande andningsbesvär i samband med förkylningar kan vara förkylningastma, som oftast växer bort före tre års ålder.
• Viruskrupp (akut laryngit):
  • Viruskrupp är en virusinfektion som ger svullnad högt upp i luftstrupen och även involverar stämbanden. Tillståndet är vanligast hos barn i åldern sex månader till tre år.
  • Inflammationen ger en karakteristisk skällande hosta. Barnets inandning är ofta hörbart ansträngd medan utandningen går lätt.
  • Målet med behandlingen är att dämpa hostan och göra det lättare för barnet att andas. Kall luft och upprätt läge lindrar. Ibland ges läkemedel.
  • Det första dygnet är nästan alltid är det värsta. Krupp går i regel över helt på mindre än en vecka. Det finns en tendens till återfall upp till tre års ålder.
• Akut bronkiolit:
  • Bronkiolit är en virusinfektion som kan ge en kraftig inflammation i slemhinnan på insidan av de tunnaste luftrören (bronkiolerna). Tillståndet drabbar särskilt små barn mellan tre och sex månader och är vanligast på vintern. 
  • Bronkiolit orsakas i de flesta fall av RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus).
  • De typiska symtomen är förkylningssymtom som hos vissa efter några dagar övergår till andningsproblem med snabb och väsande andning. 
  • De flesta barn blir bättre inom tre till fem dagar utan särskild behandling. I vissa fall krävs behandling med syrgas.
• Lunginflammation:
  • Lunginflammation innebär att det har uppstått en infektion i lungorna.
  • De mest typiska tecknen på lunginflammation är feber, hosta och snabb andning/andnöd.
  • Hos nyfödda och spädbarn är det vanligen bakterier som utlöser infektionen. Barn från cirka tre månaders ålder får ofta lunginflammationer som beror på virus.
  • Om bedömningen har gjorts att det kan handla om en bakteriell infektion rekommenderas behandling med antibiotika.

Sällsynta orsaker

• Gastroesofageal reflux:
  • Gastroesofageal reflux betyder att innehåll från magen kommer upp i matstrupen.
  • Ibland är gastroesofageal reflux bakomliggande orsak till besvär med hosta, framförallt nattlig hosta.
• Främmande föremål i luftvägarna:
  • Visar sig som plötsligt uppträdande hosta, andningssvårigheter och barnet kan bli blått.
  • Hos vissa kan de första symtomen följas av en symtomfri period som varar i allt från dagar till veckor och därefter ökande andnöd.
• Struplocksinflammation (epiglottit):
  • Sällsynt tillstånd tack vare vaccination mot bakterien H. influenzae.
  • Barnet är medtaget, har hög feber, stora andningssvårigheter vid inandning, sväljningssmärtor.
  • Barnet sitter ofta i sängen och dreglar.
• Medfödd missbildning i strupen eller luftrören (laryngomalaci, trakeomalaci)
  • Väsande andning vid skrik.
• Kärlring. Innebär att det finns dubbla aortabågar som ligger på varsin sida om luft- och matstrupe.
  • Väsande andning.
• Cystisk fibros:
  • Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom med störningar i körtelfunktionen i flera organ.
  • Kan ge återkommande luftvägsinfektioner utan uppenbar orsak under det första levnadsåret
  • Barnet kan också bli undernärt och växa dåligt på grund av försämrat upptag av näringsämnen och vitaminer från tarmen. Fettrik avföring är vanligt.

Vad kan man göra själv?

• Det beror på orsaken till andningssvårigheterna och väsljudet.
• Viruskrupp:
  • Kall luft och upprätt läge lindrar. Det bör vara svalt i sovrummet.Ta eventuellt ut barnet eller gå till ett öppet fönster.
  • Barnet bör ligga med huvudet högt, gärna i halvsittande ställning. När barnet är uppe bör det sitta upprätt i föräldrarnas famn. 
• Astma:
  • I regel har diagnosen ställts tidigare. Följ i så fall råden från behandlande läkare.

När ska man söka vård?

• Akuta andningssvårigheter av okänd orsak hos ett barn kräver omedelbar kontakt med sjukvården.
• Ökande andfåddhet hos ett barn med nedsatt allmäntillstånd kräver också övervakning.
• Ett barn med känd astma eller viruskrupp kan ofta behandlas i hemmet, men om barnet fortfarande andas ansträngt eller är medtaget i övrigt bör vården kontaktas.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Kom den andningssvårigheterna plötsligt eller gradvis?
• Vid akuta andningssvårigheter:
  • Kan barnet ha fått ett föremål i luftrören?
  • Hur var barnet innan de akuta andningssvårigheterna uppstod? Är barnet förkylt?
• Har barnet feber?
• Verkar barnet medtaget?
  • Kan barnet leka och vara upptagen av saker?
• Har barnet hosta?
  • Är hostan skällande?
  • Är det torrhosta eller ”lös” hosta?
• Vid återkommande andningssvårigheter
  • Vad utlöser besvären?
  • Har barnet andningssvårigheter vid ansträngning?
• Vid kroniska andningssvårigheter
  • Vilka ansträngningar utlöser den väsande andningen?

Undersökningar

• Barnets allmäntillstånd undersöks – hur snabbt barnet andas, och hur musklerna i bröstkorgen och magen rör sig.
• Vanligen tittar läkaren i halsen, lyssnar på lungor och hjärta och tittar i öronen. Genom att sätta en liten mätapparat på ett finger, örsnibb eller tå kan syrehalten i blodet mätas.
• I de flesta fall med akuta andningssvårigheter behövs inte andra undersökningar, men ibland görs lungröntgen.
• Vid långvarig feber och ökande andnöd tas ibland blodprov och lungröntgen.
• Vid misstanke om astma görs lungfunktionsundersökning, spirometri, om barnet är över cirka fem år. Vid misstanke om ett specifikt ämne som utlöser andningsbesvär görs ibland allergiutredning med blodprov eller hudpricktest.

Remiss

• Vid akuta andningssvårigheter remitteras ibland barnet till sjukhus. 
• Vid återkommande andningssvårigheter kan barnet remitteras till barnläkare eller lungläkare för utredning och behandling.