Utslag med feber hos barn och vuxna, symtomguide

Vad är utslag med feber?

Man pratar vanligen om utslag när man har förändringar i huden, såsom knottror, plitor, rodnad eller finnar. Utslagen finns oftast bara på en del av huden, till exempel bål, händer, fötter eller ansikte. 

Utslag är mycket vanligt och ofta finns andra symtom såsom klåda eller smärta. Med hjälp av hudens utseende kan man säga mer om vilken diagnos det kan handla om. Det finns ett stort antal sjukdomar som kan ge utslag med feber.

Ibland kan feber förekomma innan, under eller efter perioden med utslag. I denna artikel benämner vi detta utslag med feber. Feber definieras vanligen som en kroppstemperaturen över 38 grader.  

Vad kan vara orsaken till utslag med feber?

Vanliga orsaker hos barn

• Vattkoppor är en mycket vanlig sjukdom som drabbar nästan alla yngre barn, och i sällsynta fall äldre barn och vuxna. Sjukdomen börjar ofta med lätt feber, huvudvärk och trötthetskänsla innan röda utslag uppträder. Det börjar med små röda fläckar som, efter några timmar, blir små blåsor med klart innehåll. Utslagen kliar ofta. Vattkoppor orsakas av varicella zoster-virus (VZV), och diagnosen ställs vanligen med hjälp av symtombeskrivningen och utslagets utseende.
• Höstblåsor är en virusinfektion som ger utslag i mun, på händer och fotsulor. Tillståndet förekommer främst hos barn under tio år och är mycket smittsamy.
  Feber, sjukdomskänsla och dålig aptit brukar vara inledande symtom. Därefter uppstår halsont och efterhand små blåsor på slemhinnorna i munnen och på tungan. Höstblåsor orsakas i Sverige av coxsackievirus A16, ett virus som ger lindriga besvär. Infektionen smittar främst i sjukdomens inledningsfas och under perioden då blåsorna bildas.
• Tredagarsfeber (exanthema subitum, sjätte sjukan) är en virusinfektion som sprids via saliv och ofta från symtomfria individer. Det första symtomet är snabbt påkommen hög feber, 39–40 grader, som varar i tre till fem dagar. När febern går tillbaka uppstår rosa-röda småprickiga utslag på överkroppen. Utslagen kan senare sprida sig till halsen, ansikte armar och ben.
• Scharlakansfeber är en halsinfektion med utslag som orsakas av en typ av streptokocker. Vanliga symtom är halsont och feber, 38 till 40 °C. Scharlakansfeber är nästan samma sjukdom som halsfluss, men skillnad är att det också uppstår en inflammation i huden på grund av ämnen som bakterien avger. Diagnosen ställs med hjälp av den typiska sjukdomshistorien med halsinflammation, feber och utveckling av rödflammiga utslag. Det är vanligt att tungan är röd och knottrig vilket ofta benämns smultrontunga. Ett prov från halsen kan tas för att påvisa streptokocker i halsen. 
• Herpesinfektion i munnen är ett vanligt tillstånd hos barn men kan även uppstå hos vuxna som inte har haft herpesinfektion tidigare. Herpes smittar framför allt genom pussar (och kyssar). Vid första insjuknandet får många hög feber, smärta i munnen och läppar med små sår och vita beläggningar, ont i halsen och svullna lymfkörtlar. Det kan i vissa fall ge feber. 
• Femte barnsjukdomen, femte sjukan (erythema infectiosum) beror på en virusinfektion. Det förekommer oftast bland barn i åldern 5–15 år.
  Sjukdomen kan förekomma helt utan symtom hos barn och vuxna.
  Sjukdomen är i regel lindrig och ger typiska utslag utan samtidig feber eller påverkat allmäntillstånd, kanske bara lindriga förkylningsbesvär. Kan ibland föregås av två till tre dagar med huvudvärk, feber, öm hals, klåda och/eller hosta.
• Herpangina är en sjukdom med feber och smärtor i svalget. Feber med smärtande sår/blåsor i svalget är de vanligaste symtomen. Ett utslag som inte kliar men med varierande utseende (beroende på undertypen) kan uppstå. Diagnosen baseras på sjukdomshistorien och en undersökning av svalget.
• Körtelfeber eller kyssjuka (mononukleos) förekommer framför allt hos barn från 16 års ålder. Läs mer nedan under Vanliga orsaker hos vuxna.

Ovanliga orsaker hos barn

• Mässling är en mycket smittsam och farlig virussjukdom, som numera är ovanlig i Sverige eftersom alla barn erbjuds vaccin mot den. Den som får mässling får först vanliga förkylningssymtom som hosta, snuva och hög feber. Efter några dagar kommer utslagen, först i munnen som små vita fläckar. Två till tre dagar efter det uppstår hudutslag som börjar på huvudet som små och ljusröda hudförändringar men som sedan sprider sig över bålen, armar och ben. Utslagen flyter ihop och blir mörkare och febern kvarstår. Sjukdomen orsakas av ett virus, som sprids till exempel genom hosta eller nysningar. 
• Röda hund (rubella) är en infektion med rubellavirus. Sjukdomen är mycket ovanlig eftersom vaccin mot röda hund ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. När sjukdomen bryter ut är det vanligt med lindrig feber samtidigt som småfläckiga utslag uppstår. Utslagen börjar i regel i ansiktet och sprider sig inom några dagar till bröst, rygg, armar och ben. Utslagen är ljusröda och ett par millimeter i diameter. Utslagen försvinner oftast inom några dagar. Lymfkörtlarna på halsen, i nacken och bakom öronen är i regel svullna och lite ömma. Det är förekommer ibland övergående ledinflammation under sjukdomen. Sjukdomen är framför allt farlig för gravida kvinnors foster. 
• Kawasakis sjukdom är en febersjukdom hos barn med utslag. De flesta har feber i mer än fem dagar, ögonkatarr, utslag, förändringar i munslemhinnan och utslag på händer och fötter. Förstorade lymfkörtlar på halsen kan förekomma men sjukdomen kan inte uteslutas om lymfkörtlarna inte är förstorade. Tillståndet är självläkande, men kan i vissa fall påverka hjärtat. Utan behandling uppstår kärlvidgningar hos 20–25 procent, särskilt på hjärtats kranskärl. Sjukdomen drabbar barn i åldern tre månader till tolv år, och 85 procent är under fem år. Det finns rapporter om enstaka fall hos vuxna. Mycket tyder på att det är en infektion som utlöser sjukdomen. 
• Blodförgiftning som beror på infektion med meningokocker, kan uppstå vid till exempel hjärnhinneinflammation. En farlig komplikation till hjärnhinneinflammation är en allvarlig inflammation i kroppen, också kallad blodförgiftning eller sepsis. Ibland uppstår små blödningar i huden, särskilt under naglarna. De kan man inte trycka bort genom tryck med ett finger eller ett glas. Sepsis är ett mycket farligt tillstånd. Barn och unga drabbas mest.

Vanliga orsaker hos vuxna

• Körtelfeber (mononukleos), också kallad mononukleos eller i folkmun "kyssjuka", är en infektion med Epstein Barr-virus (EBV) – ett virus som tillhör familjen herpesvirus. Infektionen yttrar sig i regel som en kraftig inflammation i halsen med halssmärtor, hög feber och svullna lymfkörtlar på halsen i armhålorna och i ljumskarna. Ibland uppstår svullnad och smärta även i lever och mjälte. Utslag uppstår framför allt om man av misstag behandlas med antibiotika mot halsfluss, som inte har någon verkan alls mot virusinfektionen. 
• Bältros (herpes zoster) är smärtsamma utslag som orsakas av vattkoppsviruset. Man måste ha haft vattkoppor för att kunna få bältros. Efter vattkoppssjukdomen i barndomen letar viruset sig vidare till nerver som går ut till huden, och i nervknutor nära ryggmärgen kan det ligga vilande i åratal. Sjukdomen börjar med symtom som huvudvärk, klåda, stickningar, sveda och smärta. Inom cirka en till fem dagar uppstår ett utslag med små grupperade blåsor i det smärtande området, ofta på bålen och på ena halvan av kroppen. Smärtan kan bli mycket kraftig. 
• Läkemedelsutslag är biverkningar vid läkemedelsbehandling som ger hudreaktioner. Den vanligaste formen kallas för läkemedelsexantem och består av röda hudfläckar som ibland är lite upphöjda. De finns främst på bålen och kan sprida sig till ben, armar och ansikte. Utslaget kan ge klåda, fjällning och låggradig feber. I ovanliga fall uppstår en mer allvarlig hudreaktion. Symtom och tecken som talar för en allvarlig hudreaktion är kraftig sjukdomskänsla, feber över 38 grader, andningsproblem, avlossning av huden, spridda finnar, utslag i ansikte eller i munnen och förstorade lymfkörtlar.

Ovanliga orsaker hos vuxna

• Ovaccinerade vuxna kan också få sjukdomar som mässling och röda hund. I vissa fall har vuxna inte fått de vanliga barnsjukdomarna som då kan uppstå senare i livet. 
• Hivinfektion kan ge feber och utslag kort efter att personen har blivit smittad med viruset. Den akuta eller primära hivinfektionen kan ge symtom som till exempel feber, halsont, hudutslag och svullna (ömma) lymfkörtlar. Dessa går tillbaka relativt fort.
• I samband med utlandsresa kan man få infektioner som kan ge utslag med feber. Exempel är zikavirusinfektion, West Nile-virusinfektion, fläckfeber/rickettsioser, ebolavirusinfektion och anaplasmos. 

Vad kan man göra själv?

De flesta fall av utslag med feber hos barn beror på ofarliga virusinfektioner. Utslagen brukar försvinna när infektionen gått över. Om man inte misstänker någon farlig sjukdom kan man ofta avvakta några dagar. Hos barn kan blåsor som man som vårdnadshavare bedömer som vattkoppor behandlas med egenvård. 

Vuxna och barn som har höstblåsor eller bältros (personer under 50 år) kan behandlas med egenvård.

Vid feber kan man ge febernedsättande läkemedel. Paracetamol rekommenderas i första hand. Att dricka tillräckligt mycket och att inte vara för varmt klädd är viktigt för att undvika för hög kroppstemperatur och uttorkning.

När ska man söka vård?

Barn

I kontakt med sjukvården är det framför allt viktigt att utesluta farliga orsaker. Den farligaste sjukdomen är blodförgiftning som ger små blödningar i huden med ofta kraftig allmänpåverkan. För att skilja mellan blödningar och hudutslag kan man rulla ett klart dricksglas över hudutslagen: vid utslag som inte är akut farliga bleknar rodnaden så att huden återfår sin normala färg. Om de inte gör det samtidigt som barnet är kraftigt påverkat eller har feber är det ett allvarligt tecken som kan tala för blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation – ring 112 omedelbart. Detsamma gäller vid äkta nackstelhet där barnet trots avledande manövrer inte kan böja nacken eller vid kraftig allmänpåverkan (oavsett hudblödningar). 

Om man inte är säker på att det handlar om ett annat godartat utslag ska man söka vård. Det gäller särskilt vid misstanke om scharlakansfeber. Om barnet besväras av mycket klåda kan sjukvården ibland skriva ut läkemedel som kan dämpa klådan, till exempel desloratadin som munsönderfallande tablett eller vätska. 

Om man misstänker att ett barn kan ha mässling ska man inte söka komma in till samlingar med andra personer, för att undvika att smitta andra. Det är då bäst att ringa sjukvården först. 

Vuxna

De flesta vuxna ska söka vård vid utslag med feber, men i vissa fall kan man avvakta och pröva egenvård (se ovan). Vid kraftig allmänpåverkan ska man ringa 112. 

Utredning av utslag med feber

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hade du några andra symtom innan utslaget började eller i samband med utslaget? Hur är förloppet av febern? 
• Har du nyligen börjat med ett nytt läkemedel?
• Har du haft kontakt med andra personer med liknande symtom?
• Har du varit och rest? Vistelse i land utanför Europa?
• Var började utslaget och hur har det utvecklats?
• Kom utslaget efter att febern gått ner?
• Hur är ditt allmäntillstånd? Orkar du vara uppe och äta, dricka, leka? Har du kunnat kissa och bajsa? 
• Är du vaccinerad mot barnsjukdomar?

Undersökningar

Det viktigaste är att utesluta farliga sjukdomar, det är inte alltid viktigt att veta precis vilket virus som är orsaken till utslaget hos barn. Vårdpersonal kan undersöka allmäntillståndet genom att titta hur personen reagerar på tilltal, frågor eller beröring samt undersöka om personen är uttorkad genom att titta i munnen, mäta blodtrycket eller bedöma hudens konsistens. 

Utslaget bedöms för att se om det kan handla om blödningar i huden eller under naglarna som talar för blodförgiftning. Utslagets utseende och utbredning ger ofta tillräcklig information för att bedöma om det kan handla någon av de sjukdomarna som har nämnts ovan.

Vid misstanke om scharlakansfeber kan man titta in i halsen för att bedöma tunga, halsmandlar och eventuellt ta ett snabbtest från halsen för att se om det finns streptokocker i halsen. Streptokockinfektion i halsen är mycket ovanligt hos barn under tre år. 

Det krävs sällan några blodprover. Bara undantagsvis tas blodprov eller prov från huden för att kontrollera vilket virus eller bakterie som är orsak till utslag med feber. Vid misstanke om mässling är det viktigt att ta prov för att bekräfta diagnosen och för att kunna utföra smittspridning.

Remiss

Vid tecken på allvarlig sjukdom såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation bör man komma till ett akutsjukhus så fort som möjligt. Ibland ges antibiotika direkt in i blodet redan innan man kommer fram till sjukhuset. Även vid misstanke om Kawasakis sjukdom bör barnet komma till akutsjukhus snarast.