Svimning hos barn och unga, symtomguide

Vad är svimningsanfall?

• Svimningsanfall (synkope) är en övergående medvetslöshet som vanligtvis leder till att personen segnar ihop eller faller. Svimningsanfallet inträffar plötsligt och går över av sig själv inom några sekunder upp till fem minuter.
• Svimning beror på långsam puls, blodtrycksfall och utvidgning av blodkärlen i kroppen. Resultatet blir att mindre blod strömmar till hjärnan, vilket leder till svimning.
• En del fall med medvetandeförlust hos barn och unga vuxna räknas inte som svimning, exempelvis sänkt medvetande på grund av migrän, epilepsi eller lågt blodsocker vid diabetes. Se även texten Medvetslöshet eller nedsatt medvetande, symtomguide.

Förekomst

• Svimningsanfall hos barn och unga vuxna är vanligt. 15 procent av alla barn under 18 år har haft minst ett fall av medvetslöshet. Motsvarande siffra bland unga vuxna är 20–40 procent. 

Vad är orsaken till svimningsanfall hos barn och unga?

Vanliga orsaker

• Vanlig svimning:
  • Utgör 60–70 procent av alla svimningsanfall bland barn och unga
  • Kan utlösas av ångest, smärta, obehagliga upplevelser, synen av blod, kräkningar, diarré
  • Trötthet, yrsel, illamående, svettningar och gäspningar är ofta föregående symtom
  • Tillståndet förbättras snabbt i liggande position, men patienten kan känna sig trött i flera timmar efteråt
• Affektanfall:
  • Affektanfall börjar oftast under det första eller andra levnadsåret
  • Anfallen återkommer mer eller mindre ofta under några månader eller år fram till två- till fyraårsåldern
  • Anfallen utlöses oftast av smärta, rädsla eller upprördhet
  • Man skiljer mellan två olika typer av affektanfall
  • Cyanotiska anfall:
    • Barnet skriker sig blå i ansiktet och blir okontaktbart i ett par sekunder. En del får kortvariga ryckningar i slutet av anfallet. Anfallen uppträder vanligtvis mellan 6 och 18 månaders ålder
  • Bleka anfall:
    • Barnet försöker skrika, men skriket uteblir tillfälligt. Barnet blir blekt, får övergående andningsuppehåll och svimmar ofta och händelsen avslutas med kortvariga ryckningar som vid cyanotiska anfall
• Hyperventilering:
  • Hyperventilering som kan finnas vid ångest leder ibland till svimningsanfall
• Svimning på grund av hjärtsjukdom, kardiell synkope:
  • I sällsynta fall kan svimning hos barn och unga bero på hjärtsjukdom
  • Svimningsanfall under ansträngning eller i liggande position bör ge misstanke om hjärtsjukdom

•  

Vad kan man göra själv?

• Om man känner att man kommer att svimma:
  • Det hjälper ofta att lägga sig eller sätta sig ned
  • Placera huvudet mellan knäna
• Om ett barn eller en ungdom har svimmat:
  • Lägg personen på rygg med benen högt ovanför hjärtnivå.
  • Kontrollera att personen andas fritt. Det kan hända att medvetslösa personer kräks.
  • Lägg örat över personens mun för att lyssna om personen andas. Om personen inte andas är problemet allvarligare än ett svimningsanfall. Påbörja hjärt-lungräddning och tillkalla akut medicinsk vård. Be andra om hjälp, hämta en hjärtstartare och ring 112 omedelbart
  • Om personen andas ska man återupprätta blodflödet till hjärnan genom att lyfta personens ben över huvudnivå. Lossa på bälten, kragar eller andra klädesdetaljer som hämmar andningen. Personen bör vakna snabbt. Om han eller hon inte återfår medvetandet inom en till två minuter ska man ringa 112 eller tillkalla akut medicinsk hjälp

När ska man söka vård?

• Ett första svimningsanfall – och oförklarliga svimningsanfall – bör bedömas.
• Vanlig svimning är den dominerande orsaken och är i de flesta fall ett ofarligt tillstånd, så länge barnet inte faller och skadar sig. Om det finns en tydlig och ofarlig förklaring till svimningsanfallet, till exempel att barnet/ungdomen svimmar vid åsynen av blod, kan man avvakta och se hur det utvecklas.
• Om orsaken till svimningsanfallet är oklar, om svimningen varar längre än en halv minut eller om personen får upprepade svimningsanfall ska man söka läkare.

Utredning

Sjukdomshistorien

Frågor som vårdpersonal kan ställa är:

• Vilka var omständigheterna? Hur skedde det?
• Hur började anfallet?
• Fanns det föregående symtom?
• Finns det vittnen som iakttog händelsen?
• Hur slutade anfallet?
• Har du lätt för att svimma i vissa situationer? Vilka?
• Finns det andra i familjen med liknande besvär?

Undersökningar

• Vid undersökning kommer vårdpersonal att mäta pulsen, lyssna på hjärtat och mäta blodtrycket. Även EKG brukar tas.
• Om vårdpersonalen misstänker någon underliggande sjukdom tas ofta blodprov.

Remiss

• Vid misstanke om underliggande hjärtsjukdom remitteras barnet/ungdomen till hjärtläkare.