Nackstelhet, symtomguide

Vad är nackstelhet?

Nackstelhet betyder i medicinska sammanhang nedsatt förmåga att böja nacken framåt. Ofta sätts gränsen vid om personen – ofta ett barn eller en ungdom – kan nudda bröstkorgen med hakan eller inte. 

Bedömning av allvarlighetsgrad

Viss stelhet i nacken är ganska vanligt vid ofarliga infektioner som förkylning eller influensa. I sällsynta fall kan det dock vara ett tecken på allvarlig sjukdom som hjärnhinneinflammation eller hjärnblödning. Man bör alltid kontakta vården om det finns nackstelhet i kombination med feber och påtagligt påverkat allmäntillstånd, eller om barnet verkar frånvarande eller är påtagligt irriterat.

Vad kan vara orsaken till nackstelhet?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

• Svullna och inflammerade lymfkörtlar på halsen:
  • Vanlig orsak.
  • Orsakas av en lokal infektion, till exempel förkylning
• Andra infektioner som kan ge lättare grad av nackstelhet:
  • De vanligaste är influensa, halsfluss, öroninflammation och lunginflammation.

Vanliga orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

• Muskelstelhet (nackspärr, sendrag i nacken):
  • Vanlig orsak
  • Rörelser och klämmande/tryckande på nackmusklerna ger smärtor, mest uttalat vid sidoböjning och rotation

Sällsynta orsaker som kräver omedelbar behandling

• Hjärnhinneinflammation:
  • Ett sällsynt men mycket allvarligt tillstånd
  • Hjärnhinneinflammation bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber
  • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd, underhudsblödningar och lokal smärta
  • Fynden varierar med allvarlighetsgraden: påverkat medvetande, nackstelhet och blödningar i huden (petekier) är typiska
• Subaraknoidalblödning:
  • Kan förekomma hos yngre vuxna
  • Är en speciell form av hjärnblödning och beror på en akut blödning från stora och medelstora blodkärl runt hjärnan
  • Börjar i allmänhet med plötslig huvudvärk som kan öka i intensitet, ofta lokaliserad till nacken. Värken beskrivs som skärande och sprängande
  • Åtföljande symtom är ofta nackstelhet, illamående och kräkningar, i ett senare skede medvetandepåverkan, eventuellt utveckling av koma och död

Sällsynta orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

• Läkemedel:
  • Kan förekomma vid behandling med trimetoprim (en slags antibiotika).

Vad kan man göra själv?

Det viktigaste är att avgöra om det är en farlig form av nackstelhet. Hos barn kan det vara svårt att bedöma, eftersom de kanske inte vill samarbeta. Man kan försöka få barnet att titta ner på sin kropp så att det därmed böjer nacken. Om man försöker böja barnets nacke gör det ofta motstånd, vilket kan feltolkas som nackstelhet.

Om nackstelheten bedöms som ofarlig och barnet i övrigt är i god form kan man vänta och eventuellt ge barnet paracetamol så att det blir lite piggare. Man bör dock ha uppsikt över barnet och kontakta vården snarast om barnet blir påfallande mycket sämre.

När ska man söka vård?

• Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör man kontakta vården.
• Små barn som är medtagna, har klart nedsatt allmäntillstånd och som är oklara (nedsatt medvetandegrad) måste snarast bedömas.
• Yngre vuxna med plötsligt insättande intensiv huvudvärk och nacksmärtor, kan ha subaraknoidalblödning och måste snarast bedömas.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur snabbt har tillståndet utvecklats?
  • Både hjärnhinneinflammation och subaraknoidalblödning utvecklar sig vanligen snabbt
• Har vederbörande skadat sig eller suttit i drag?
  • Kan orsaka muskelsmärtor.
• Finns det tecken på annan infektion?
  • Förkylning, influensa, halsfluss, öroninflammation
• Finns det utslag?
  • Om ja, bör de kollas genom att man klämmer ett glas mot utslaget. Om utslaget försvinner talar det emot hudblödningar. Om utslaget blir kvar medan du trycker glaset mot det, kan det vara tecken på hudblödning, vilket är ett tecken på hjärnhinneinflammation

Undersökningar

• En viktig del av undersökningen är att bedöma allmäntillståndet och medvetandenivån.
• Barn:
  • Det görs en allmän undersökning av öron, munhåla, hals, lungor och mage. Huden granskas för att upptäcka eventuella tecken på hudblödning
  • Nackstelheten bedöms
• Yngre vuxna:
  • Finns det tecken på förlamning eller talsvårigheter?
  • Nackstelhet bedöms
• Det kan bli aktuellt att ta enkla prover som CRP.

Remiss

Vid äkta nackstelhet med misstanke om hjärnhinneinflammation eller subaraknoidalblödning bör den drabbade komma till ett akutsjukhus så snart som möjligt.