Läpp-käk-gomspalt

Vad är läpp-käk-gomspalt?

Under andra till tredje graviditetsmånaden utvecklas fostrets ansikte. Olika delar av ansiktet ”vandrar” in mot mitten och växer ihop så att näsa, överläpp, överkäke och gom bildas. Om delarna inte växer ihop helt bildas en spalt. Ofta omfattar spalten läpp, käke och/eller gom. Läpp-käk-gomspalt brukar förkortas LKG-spalt.

LKG-spalt delas in i olika typer beroende på var och hur stor spalten är. Den kan vara på ena sidan (enkelsidig) eller båda sidor (dubbelsidig):

• Läppspalt: Bara läppen har en spalt.
• Läpp-käk-spalt: Både läppen och tandraden har en spalt.
• Gomspalt: Hela gommen eller bara den mjuka delen av gommen har en spalt.
• Läpp-käk-gomspalt: Gommen, tandraden och läppen har en spalt.

LKG-spalt förekommer hos knappt 2 av 1 000 nyfödda barn.

Symtom

LKG-spalt upptäcks antingen vid ultraljud under andra eller tredje trimestern av graviditeten, direkt efter födseln eller vid undersökning innan barnet lämnar BB. Om spalten bara finns i musklerna i den mjuka gommen (submukös gomspalt) kan den vara svår att upptäcka. Då kan problem med amning eller matning vara det första tecknet.

Det vanligaste problemet är att barnet inte kan amma ordentligt och att det dreglar mycket. Många barn får också vätska bakom trumhinnan, vilket kan leda till nedsatt hörsel och problem med tal och språk.

Orsak

Det är troligt att både ärftlighet och miljö spelar en roll, men i de flesta fall hittas ingen orsak till varför barnet har läpp-käk-gomspalt. 

Ärftlighet

Risken är större om en av föräldrarna har haft LKG. Men de flesta LKG-fall uppstår utan särskild anledning och är inte ärftliga. Ibland uppträder tillståndet tillsammans med andra avvikelser och det kallas då för ett syndrom. Det finns ett stort antal syndrom där LKG-spalt är ett av dragen.

Miljö

Vissa faktorer under graviditeten kan öka risken för LKG-spalt, som:

• Mediciner som minskar folatnivåer, till exempel vissa mediciner mot epilepsi och metotrexat.
• Rökning.
• Alkohol.
• Fetma hos mamman.

Behandling

LKG-team

När LKG upptäcks skickas remiss till ett så kallat LKG-team med fler olika yrkeskompetenser. I teamet finns plastikkirurg, ortodontist, logoped, käkkirurg, öron-näsa-halsläkare, foniater, genetiker, specialistsjuksköterska och psykolog. Teamet följer barnet kontinuerligt upp till 19 års ålder och kan kontaktas om problem uppstår.

Amning

Det är vanligt att barn med LKG-spalt är svåra att amma. På grund av spalten kan barnet inte skapa ett undertryck inne i munhålan, vilket hindrar sugningen.

Om barnet har läppspalt upplever många kvinnor att barnet får bättre tag om spalten täcks med bröstet. Det kan rinna ut mjölk genom näsan medan barnet äter, men det är helt ofarligt. Om det är svårt eller omöjligt att amma och mamman ändå vill att barnet ska få modersmjölk kan hon använda en bröstpump och ge mjölken från en specialanpassad nappflaska.

På grund av spalten är det vanligt att barnet får i sig mycket luft samtidigt med mjölken. För att förhindra gassmärtor är det bra att hålla barnet upprätt så att det får rapa under och efter måltiden.

De flesta barn har ett grundläggande sugbehov. För att tillfredsställa detta kan det vara bra att låta barnet använda napp.

Operation

De flesta barn med LKG-spalt behöver opereras vid tre tillfällen. Läpp och gom opereras under barnets första två levnadsår.  Vid gomoperationen sätts också rör i öronen för bättre hörsel. En käkspalt opereras när barnet är åtta till tolv år. Ibland behövs fler operationer när barnet är större för att justera näsan eller ärr på läppen.

Annan behandling

Andra behandlingar som kan behövas vid LKG-spalt är exempelvis talträning med en logoped och tandreglering hos specialisttandläkare.

Prognos

Det finns idag bra metoder för att behandla LKG-spalt. Operationen lyckas oftast, och utseendet blir bra för de flesta.