Metoder mot psykisk ohälsa hos unga saknar stöd

Det är få av de program som använts ute i kommunerna för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga som har vetenskapligt stöd. Det visar en genomgång som Statens Beredning för medicinsk utvärdering (SBU) presenterar. I dag finns det en bred flora av metoder som används ute i kommunerna för att hindra barn och unga från att börja må dåligt och antingen bli stökiga och utåtagerande, eller inåtvänt depressiva. Det kan handla om allt från föräldragrupper och familjestöd till samtalsgrupper för unga genom skolan.

Nu lägger Statens Beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fram en genomgång som visar att flera av dessa metoder saknar uppbackning av vetenskapligt stöd för att de fungerar. För några av metoderna har SBU funnit ett visst vetenskapligt stöd.
– Det här är en väldigt omfattande verksamhet. Det finns 125 olika program, minst, runt om i landets kommuner som har det uttryckliga syftet att de ska förebygga psykisk ohälsa hos barn, säger Ann-Charlotte Smedler, docent i psykologi vid Stockholms Universitet och ordförande i SBU: s expertgrupp om metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn.

Hon berättar för Vetenskapsradion att merparten av dessa program borde upphöra och i stället styra om till något annat. SBU hittade i sin internationella genomgång totalt sju metoder som har begränsat vetenskapligt belägg, varav fyra finns i Sverige. Ytterligare lika många har stöd i enskilda studier. SBU menar att det är dessa metoder som man bör rikta in sig på, samtidigt som man även bör satsa på forskning och utvärdering så att man verkligen får veta vad som fungerar bra.