Kromosom
En kromosom består av två långa DNA-strängar – alltså två strängar med individens genetiska material (arvsmassa). Olika djur har olika många kromosomer och i människan finns det vanligtvis 46 kromosomer, uppdelat i 23 par. Varje kromosompar består av två olika armar (alleler) med samma sorts uppsättning av gener. En allel nedärvs från modern, medan den andra nedärvs från fadern.
Kromosomers uppgift och betydelse vid celldelning
När cellen är i vilofas, ligger kromosomerna utspridda i cellkärnan som ett upplindat garnnystan och kan då inte ses med mikroskop. När cellen däremot förbereder sig för celldelning (replikation), drar kromosomerna ihop sig, kopierar sig och bildar då två identiska armar.
Detta medför att kromosomerna och dess kopior bildar X-formade strukturer kallade kromatider. Kromatider kan, till skillnad från upplindande kromosomer i vilofas, ses med mikroskop.
Bildandet av kromatider kan ses som cellens sätt att strukturera sitt DNA vid celldelning och därmed minska risken för misstag vid celldelningen. Det är också ett sätt för cellen att på rätt sätt fördela sina kromosomer i varje dottercell. Att celldelningen sker korrekt är en förutsättning för att en organism ska kunna fortsätta växa och leva.
XX eller XY?
De första 22 kromosomparen kallas autosomer och är precis lika hos män och kvinnor, medan det 23:e paret – könskromosomerna – skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor har normalt två X-kromosomer (XX), medan män har en X och en Y kromosom (XY).
Hur bra koll har du på RS-virus?
Vilka personer riskerar att drabbas hårdast av RS-virus? Hur skyddar man sig egentligen bäst för att slippa bli smittad? Här kan du testa dina kunskaper om RS-virus.
