Fråga: Knäartros

Hej,

behandlingarna vid artros kan sammanfattas i en pyramid, där basen innehåller grundbehandlingar som ska erbjudas alla så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet: Information, anpassad fysisk aktivitet och för knäartros även viktreduktion för den som är överviktig. Information och individuellt anpassad träning erbjuds på många sjukgymnastmottagningar runt om i landet i så kallade artrosskolor. Till sjukgymnast och artrosskolan kan man söka direkt utan remiss. Sjukgymnasten gör en grundlig undersökning av lederna för att utesluta att besvären beror på något annat.
För många med artros är dessa grundbehandlingar tillräckligt. I de fall grundbehandling har provats i tre månader utan tillfredsställande resultat bör behandlingen kompletteras med någon form av smärtlindring och eventuella hjälpmedel för att klara av att vara fysiskt aktiv. Smärtlindrande behandling kan vara läkemedel (Paracetamol är förstahandsvalet), akupunktur, TENS, värme eller kyla. Tilläggsbehandlingarna ska aldrig användas istället för grundbehandlingen, utan som just komplement.
Ungefär 80-90 % av alla patienter med artros blir hjälpta av dessa behandlingar. För de 10-20 % som inte får tillräcklig symtomlindring är protesoperation ofta ett bra alternativ. Operation är dock inte aktuellt förrän man har provat icke-kirurgisk behandling utan tillfredsställande resultat. 

För knäartros är dessa rekommendationer väl vetenskapligt underbyggda. För axelartros är det vetenskapliga underlaget inte lika stort. Det finns emellertid ingenting som talar för att det skulle vara något annat som är aktuellt för artros i axelled.

Det finns ingen bot för artros i dagsläget. Man kan alltså inte träna bort artrossjukdomen i sig, men träning kan minska besvären till följd av artros avsevärt. Somliga kan hålla sig symtomfria under långa perioder med hjälp av träning, medan andra behöver tilläggsbehandling under perioder. Ju tidigare i sjukdomsförloppet desto bättre förutsättningar att faktiskt kunna påverka symtom med träning. Det är viktigt att träna på rätt sätt, med det belastnings- och rörelsemönster som leden är gjord för att belastas i. Det betyder att man kan behöva instruktioner och kontroll av sjukgymnast för att hitta lämpliga träningsformer utifrån de egna fysiska förutsättningarna. 
Det finns en bra tumregel för att prova ut träningsform eller dosering av aktivitet vid artros. Så länge det inte gör mer ont än vad som upplevs acceptabelt, eller upp till fem på en tiogradig skala, är riskerna att skada leden med motionsaktivitet eller fritidssysslor väldigt små. Om det tillfälligt gör mer ont bör intensitet eller varaktighet justeras vid nästa aktivitetstillfälle, för att hitta den acceptabla nivån. På samma sätt ska en eventuellt ökad smärta efter en aktivitet ha klingat av efter 24 timmar och då vara tillbaka på samma nivå som före aktiviteten. Detta gäller både för träning och för aktiviteter i vardagen.
Vad som är acceptabelt kan variera stort från individ till individ, och även för samma person över tid. Dosering och intensitet kan därför behöva varieras både uppåt och neråt efter dagsform. Vissa dagar kanske det går bra att springa, medan det andra dagar kan vara nog så besvärligt att promenera kortare sträckor. Det väsentliga är att försöka vara igång och aktiv så mycket som möjligt. 
Många personer med knäartros tycker att löpning frestar för hårt på knälederna och gör allt för ont, medan det för somliga kan fungera bra att löpträna på motionsnivå med ovanstående resonemang om acceptabel smärta. Förutsättningen är att du har bra skor och kan belasta fot, knä och höft på ett bra sätt. 

Konditionsträning i någon form är en bra grundträning för välbefinnandet och den allmänna hälsans skull. Man bör sträva efter att få ihop 150 minuters aktivitet av minst måttlig intensitet per vecka, eller 30 minuter de flesta dagarna i veckan. Måttlig intensitet betyder att man blir lätt andfådd och varm, men kan föra ett samtal under tiden. All typ av aktivitet räknas, det vill säga både träning, fritidsaktiviteter och fysiskt "hemarbete", men den bör vara i minst 10 minuter i en följd för bästa hälsoeffekt. Att komplettera denna aktivitet med en eller ett par specifika styrkeövningar för att förbättra din knäfunktion är ofta tillräckligt. En sjukgymnast kan hjälpa dig att prova ut de övningar som hjälper dig bäst. För knäartros kan det vara styrka av benmuskler, men det kan också vara bålen eller höfterna som behöver extra styrka för att klara av att belasta knäna på ett bra sätt. Dessa specifika övningar bör utföras som en rutin i vardagen, men behöver inte ta mer än fem minuter i anspråk. Efter 4-6 veckor märker de flesta resultat. 

För att träning ska kunna hjälpa behöver den utföras kontinuerligt. Typen av träning kan variera, men aktivitet eller träning i någon form är en förutsättning för mer långvarigt resultat. Det är nämligen enbart den träning som blir av som kan hjälpa. Det är därför viktigt att hitta en aktivitet som känns rolig. Det är ok att unna sig "träningsledigt" ibland, bara det finns en plan för hur och när du ska börja träna igen redan innan du tar din paus. Lägg inte ribban för högt till en början. Bättre att börja med en ambitionsnivå som är lätt att lyckas med, än att vara alltför ambitiös och tappa sugen efter två veckor. Att bryta långa pass av inaktivitet kan i vissa fall vara väl så viktigt för ledhälsan.

Lycka till!
Hälsningar Carina