Vad kan du som har Dupuytrens kontraktur göra själv?
Dupuytrens kontraktur är vanligare hos diabetiker, patienter med epilepsi och rökare. Vanligtvis drabbas ring- eller lillfingret men även andra fingrar kan drabbas.
Kan patienten göra något själv?
Patienten kan dessvärre inte påverka sjukdoms förloppet. Böjfelställningen i det drabbade fingret kommer ofta mycket sakta. Det bästa är att söka hjälp hos husläkare för att få diagnosen bekräftad.
[ReadMoreLinkBoxSecond]Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?
Om en patient fått en uttalad böjfelsställning kan det vara aktuellt att träffa en arbetsterapeut för att göra en skena som hjälper till att hålla fingrarna i ett rakare läge. En skena kan vara aktuell före en eventuell behandlingsmetod.
Utförs en behandling av det krokiga fingret träffas patienten och arbetsterapeuten för att mäta utgångsvärdet av fingret. Två veckor efter behandling gör arbetsterapeuten en ny skena som ska hjälpa till att bibehålla det rakare läget efter en behandling. Skenan behöver oftast bara användas nattetid. Vidare hjälper arbetsterapeuten till med mobiliseringen efter behandlingen.
[ReadMoreLinkBoxThird]Vad kan distriktsläkaren göra?
Konfirmera diagnosen och vid behov utfärda en remiss till specialist. Då rökning är en känd riskfaktor för Dupuytrens kontraktur kan det vara vara klokt att få hjälp att sluta röka.
Vad kan en specialist göra?
Den vanligaste behandlingen idag är operation. I de flesta fall kan ingreppet utföras polikliniskt, det vill säga som dagkirurgiskt ingrepp. Operationen utförs vanligtvis i så kallad plexusbedövning, det vill säga en slags lokalbedövning där hela armen bedövas. Ingreppet går ut på att avlägsna den sjukligt förändrade fascievävnaden under huden och tillåta utsträckning av fingret. Ibland krävs det även försiktig lösning av mjukdelar kring drabbade leder för att få ut ett finger i ett rakare läge.
I sällsynta fall kan det ibland krävas hud- transplantation då det blir för stramt i huden eller då huden inte "räcker till" när man fått ut ett mycket krokigt finger i ett rakare läge. Man "lånar" då en liten hudbit antingen i handledvecket eller i arm- bågsvecket och syr in denna där det uppstått en huddefekt i fingret. Efter ingreppet läggs ett stort avlastande bandage.
Plexusbedövningen sitter ofta i några timmar efter avslutad operation och när man återfått känseln i fingrarna kan man lämna sjukhuset. Efter operationen är det mycket viktigt att hålla den opererade handen i högläge, så att det inte svullnar i de opererade fingrarna. Under en till två veckor efter operation är det rekommenderat att ha handen i så kallat högläge.
Ungefär en vecka efter operationen byts bandaget och såret kontrolleras. Kort därefter tas stygnen bort och patienten får träffa arbetsterapeuten som gör en nattskena till de opererade fingrarna. Nattskenan kan justeras vid behov och behövs i regel mellan två till fyra månader efter operation. Efter en operation av krokigt finger kan patienten vara sjukskriven mellan två och åtta veckor, beroende på yrke
Vilket resultat kan förväntas efter behandling?
Resultatet efter operation är delvis beroende på hur om- fattande böjfelställningen var före ingreppet. Det kan ibland bara svårt att få ett krökt finger i ett helt rakt läge. Biverkningarna av en operation kan vara en viss känselnedsättning i det opererade fingret (fingrarna). Denna känselnedsättning är i normala fall övergående. Högläget av handen efter operation är viktigt för att undvika blödningar under huden med svullnad. En tredjedel av alla patienter som behandlas mot Dupuytrens kontraktur får återfall i sjukdomen. Risken för återfall är dock större ju yngre patienten är.
Källa: Akademiska sjukhuset, Uppsala
Skrivet av: Pernilla Gunnarsson, handkirurg